Uttrycket antropocen känns modernt, anser Peter Österholm. Personligen har han inget emot det.
Text: Marcus Prest
– Det är bra att ha en sådan term. Det är drygt tio år sedan den lanserades. Termen väcker uppmärksamhet för det vi gjort med planeten under de senaste 150 åren. Och det vi gjort är så omfattande att det motsvarar ett epokskifte, säger Peter Österholm, akademilektor i geologi vid Åbo Akademi.
– Allmänt taget är vi nu inne i holocenen – tiden efter den förra istiden. Att tala om ett geologiskt epokskifte innebär att man pratar om mycket stora förändringar. Det gör epokskiften kontroversiella. Och det är förstås inte hugget i sten, om man som geolog får säga så, när skiften ägt rum under jordens 4,5 miljarder år långa existens.
Österholm säger att det finns en del politik i frågan om ett epokskifte. Tidigare storskaliga förändringar som vanligen berott på klimatförändringar kan avläsas i bland annat fossil i geologiska avlagringar, men förändringarna har inte nödvändigtvis skett exakt samtidigt över hela jordklotet. Då kan det bli en dragkamp om vilket lands avlagringar som ska få definiera tidpunkten för epokskiften.
– Genom att titta på fossiler ser man att det alltid inneburit radikala konsekvenser när klimatet ändrat på något sätt. En del av konsekvenserna är att största delen av alla livsformer som en gång levt på jorden har dött ut. Planeten har upplevt väldiga förändringar. Det speciella och kontroversiella med antropocenen är att det är människan som åstadkommit den.
Jan Zalasiewicz säger att det enda som fattas för att vi utan reservationer ska kunna prata om ett epokskifte är en radikal klimatförändring.
– Jag är kanske försiktigare än de flesta med att uttala mig om klimatförändringen. Det beror på att jag har svårt att förstå den eftersom den är så oerhört komplex. När jag började studera fick jag lära mig att vi är i början av en ny istid. Men jag agerar utgående från att vi står inför en klimatförändring. Det är ett faktum att människan på kort tid radikalt ökat koldioxidhalten i luften och det är svårt att tro att det inte kommer att ha någon effekt.
– En klimatförändring kommer att ha stora konsekvenser. I min forskning, som ganska långt handlar om geologins och markanvändningens effekter på vattenkvaliteten, syns det mycket tydligt hur årliga väderleksvariationer påverkar flöden och vattenkvaliteten. Därför är det lätt att förstå att konsekvenserna av ett mera bestående varmare klimat kommer att påverka vattendragen på ett signifikant sätt.
Österholm tar de varma snöfattiga vintrarna på 2000-talet som exempel. Jämfört med kallare vintrar hade vi då relativt stora flöden som påverkar vattendragen även på vintern, medan de stora vårflödena uteblev.
– Förändringarna kommer att ha stora konsekvenser för jordbruket. Man måste till exempel ta ställning till hur vi ska magasinera vatten ifall det blir långa torrperioder. Faran med den kommande klimatförändringen är att den kan ske väldigt snabbt.
Ser du en koppling mellan den mänskliga aktiviteten och förändringar i ekologin på planeten?
– Till exempel är sambandet mellan industrialiseringen och att mängden koldioxid ökat i luften sedan 1850 elementär. Det som för mig är mera konkret än klimatförändringen är havets försurning, som också beror på att mängden koldioxid ökat.
En klar pH-förändring av haven har skett på kort tid. Varför tidsspannet är relevant beror på att organismer som är beroende av ett visst pH-värde inte hinner göra mikroevolutionära anpassningar ifall försurningen sker snabbt. Till exempel känsliga skaldjur i havet drabbas. Varför det är skrämmande beror på att livet på planeten hänger samman: det är ett extremt komplext samspel där till exempel en för snabb försurning kan leda till elimineringen av en specifik del av näringskedjan som i sin tur kan ge upphov till enorma kedjereaktioner – helt oförutsägbara saker kan hända.
– Och frågan gäller förstås inte bara klimatet. Även markanvändningen är något vi måste titta på. Hur producerar vi mat? Befolkningen har ökat explosionsartat och det finns alla skäl att fråga sig hur vi ska försörja en ständigt ökande befolkning med livsmedel med den tillgängliga odlingsbara ytan på planeten. Vi måste också fundera på våra matvanor. Om vi alla ska äta kött behövs betydligt större odlings-arealer.
– Vi kanske inte riktigt förstår att vi kommer att behöva de här odlingsmarkerna vi nu bygger på. Har vi verkligen råd att använda odlingsmark till bostadsområden? Ute i världen är det här redan ett problem. Hur ska man få mera skörd per kvadratmeter?