I tjugo år har ämnena industriell ekono­mi och religionsvetenskap vid Åbo Akademi samarbetat med varandra. Samarbetet har lett till många tvärvetenskapliga projekt där de båda ämnenas expertis har utnyttjats. I det senaste projektet har religions­vetaren Johnny Långstedt tillsammans med programmerare skapat ett ledarskapsverktyg som ger projektchefer råd i hanteringen av medarbetare.

Text & foto: Marcus Prest

 

JOHNNY LÅNGSTEDT har i ett projekt inom ämnet industriell ekonomi vid Åbo Akademi lett utformningen av en programvara som med hjälp av påståenden och frågor karaktäriserar en kund, en medarbetare, en handelspartner eller vilken annan som helst professionell relation. Programmet är ett ledarskapsverktyg som ger råd om hur man kan möta och förstå en person med annorlunda värderingar och få en professionell relation att fungera.

Den mänskliga teoridelen bakom programmet grundar sig långt på den israeliske socialpsykologen Shalom Schwartzs Theory of Basic Human Values. Långstedt beskriver teorin som rigid teori med ett starkt empiriskt stöd.

Theory of Basic Human Values visar bland annat att personer som har vissa värderingar sannolikt också har vissa andra besläktade värderingar. Till exempel är det sannolikt att någon som beskriver sig själv som trygghetsorienterad också har kollektivistiska värderingar och värderingar som handlar om en viss social kontroll.
Johnny Långstedt är doktorand vid ämnet religionsvetenskap vid Åbo Akademi och hans perspektiv på frågor som rör mänskliga relationer är därför sannolikt annorlunda än de teorier om ledarskap som cirkulerar i det som kallas managementlitteratur – det vill säga ledarskapslitteratur.

– Inom managementlitteraturen pratar man om diversity management (ungefär ”mångfald och ledning”, red.). Utgångspunkten är att personer med olika värderingar är ett potentiellt problem som kommer att visa sig i att folk har svårt att förstå varandra och därför svårt att samarbeta med varandra, säger Långstedt.

– Det kanske inte är värderingar som är problemet utan snarare attityder till andra människors värderingar som gör att problem uppstår. Dessa problem kan till exempel uppstå i att arbetsgemenskapen inom sig har olika mål, eller att målet för en förändring ligger i konflikt med enskilda människors uppfattningar om vad de är bekväma med, och så vidare.

– Det jag försöker göra är att hitta sätt att hjälpa projektchefer att identifiera värderingar och attityder hos de hon har att leda eller möta.
– Om man till exempel försöker driva igenom en design av någonting, säg ett nytt arbetssätt, kan ledarskapsverktyget vi utvecklat med ett gäng programmerare här på den industriella ekonomin vara användbart.

– Designen på det nya arbetssättet som man jobbar med måste antagligen ändras ett par gånger innan den fungerar. Det kommer förmodligen att vara lättare att få till stånd fungerande förändringar om man tar motpartens värderingar i beaktande – så att förändringarna man vill ha igenom kan stöda motpartens sätt att se världen.

Värderingar relaterar enligt Långstedt till motiv och livsmål. Om motparten upplever att de värderingar man uttrycker hjälper henne att uppnå sina livsmål är det sannolikt att hon har en positiv attityd. Om värderingarna man uttrycker leder till att motparten känner att de motarbetar hennes livsmål reagerar hon troligtvis negativt.
En viktig sak i det här är väl att värderingar, särskilt inte som de beskrivs här, inte har något med moral att göra – även om värderingar ofta förknippas med moral? Det här verkar snarare handla om ett läsande och anpassning än en om en utredning?

– Det är lätt att klä retorik så att den anpassas till publikens värderingar så att man får de man vill påverka att känna sig som att man driver deras ärenden. Det är till exempel det som sannfinländarnas Timo Soini är väldigt bra på. Det här programmet är inte direkt något etiskt verktyg, det går säkert att använda för att manipulera folk med det. Men det går i och för sig att missbruka alla verktyg.

Mänskliga möten

Ämnet industriell ekonomi har samarbetat med Wärtsilä Powerplants som case-företag för utvecklandet av ledarskapsverktyget. Wärtsilä Powerplants levererar kraftverk över hela världen – allt från förhandlingar till själva byggandet av kraftverk är mycket mångkulturella mötesplatser.

– Vi har fått bra respons av Wärtsilä – de har ett behov av ett sådant här ledarskapsverktyg. Det som kallas emotionell intelligens, och annars också så kallade mjukare aspekter har blivit allt viktigare i den globaliserade företagsvärlden. För Wärtsiläs del syns det i att de fått ansvar i allt mer komplicerade projekt, och det betyder att fler intressenter är involverade vilket i sin tur ger fler risker till komplikationer i mänskliga möten.

Ledarskapsverktyget Långstedt byggt representerar personer med vissa värderingstyper. En test av verktyget ger vid handen att programmet försöker identifiera möjligheter till missförstånd, otydlighet och osäkerhet hos den person, eller den relation man låter verktyget beskriva. De råd verktyget ger försöker överbrygga onödiga missförstånd och också ge strategier för hur man kommer runt problem.

Theory of Basic Human Values som ligger i grunden för programmet ger 20 olika motivationstyper som grundar sig på 57 universella värderingar. Långstedt har reducerat antalet motivationstyper till tio. De tio typerna finner stöd i andra teorier om personlighet än enbart Schwartz teori. I verktygsutvecklingen byggde Långstedt upp frågebatteriet genom att först använda rudimentära svar som han validerade med test.

Hur gjorde du för att validera?
– Det är förstås extremt svårt att mäta något sådant här. Ett sätt är att kolla customer satisfaction, alltså att kolla om kunden är nöjd eller inte – om kunden är nöjd kan man utgå från att åtminstone någon aspekt av verktyget fungerar.

– Till skillnad från diversity management där man pratar mycket om etnicitet, och etnicitet är i regel ett rätt så ytligt sätt att förhålla sig till individer, använder vi här ett material som utgår från mera djupgående individuella modeller som baserar sig på ett unikt material av enkäter och intervjuer som tagits fram av projektet YARG (Young Adults and Religion in a Global Perspective) som leds av religionsvetenskapen vid Åbo Akademi.

– Ledarskapsverktyget är alltså tänkt att användas som ett sätt att utreda värderingarna hos till exempel en arbetsgemenskap. Med en bättre koll på arbetstagarnas värderingar, som vi alltså utgår från att inte går att reducera till etniska stereotypier, har en projektchef bättre möjlighet att förutse eventuella problem.

– Det här är kanske övertydligt, men om du till exempel har en utvecklingsavdelning befolkad med personer med väldigt konservativa värderingar kommer det sannolikt inte att uppstå väldigt många innovationer – jag menar om personalens ambition är att upprätthålla status quo vill de heller inte ändra på något. En fråga som kan uppstå för en chef i det här exemplet: hur leder jag människor som är konservativa i en miljö där de borde göra nya saker? En viktig omständighet är förstås att det finns många sätt att vara konservativ på. Men verktyget försöker ge chefen tips om fiffiga strategier för hur man handskas med människor som man har svårt att få att fungera på det sätt som de förväntas göra.

– En strategi hittar man till exempel i ett fall jag själv undersökt. I firman jag undersökte fanns det i samma utvecklingsavdelning folk som undviker osäkerhet och folk som är betydligt vildare i sitt tänkande.

Avdelningschefen menade att det inte är ett problem eftersom han känner sin personals individuella preferenser. Och då stora delar av jobbet på utvecklingsavdelningen i alla fall handlar om standardiseringar, har de mera konservativa uppgifter de är bekväma med, medan de som inte har samma dragning till rutinmässiga uppgifter kan syssla med annat.

– Den stora poängen är alltså att få olika arbetsuppgifter att passa med individernas värderingar och motivationer.

Hur relaterar de här modellerna till idéer om personligheter, personlighetsdrag som till exempel de där Myers-Briggs-personlighetstypstesterna som nätet är fullt av men som väl i någon mån baserar sig på forskning, eller åtminstone Jungs idéer?
– Det finns en skillnad mellan de här modellerna och ”personlighetsdrag”. Modellerna beskriver inte personlighetsdrag utan ”motivatorer”. Dessa grundar sig på sociala, psykologiska och biologiska grundbehov. Ett exempel på socialt behov är behovet av gemenskap, ett psykologiskt behov är behovet av trygghet, och ett biologiskt behov är behovet av njutning. Om det är behov som ger värderingar eller värderingar som ger behoven spelar inte så stor roll.

När man ser på rekommendationerna programmet ger när man testar tycker jag mig identifiera dygdetiska termer – stämmer det?
– Ja, underfrågorna bygger på aristotelisk dygdetik.

Det är du som skrivit svaren och råden för hur man handskas med den person som beskrivits – vad grundar du svaren på?
– Svaren är logiskt härledda från Schwartz teori och intervjuer med projektchefer. Intervjuerna är hämtade från folk som intervjuades på Wärtsilä år 2013 och framåt – vi har väldigt mycket intervjudata att tillgå. Och rekommendationerna har till viss del bevisats fungera.

Vad betyder bevis i det här sammanhanget?
– Att intervju- och enkätsvar understöder hypotesen.

Hur fortsätter det här projektet för din del nu?
–  Nu ska programvaran och ledarskapsmetoden implementeras i Wärtsilä. Jag ska utbilda cirka 30 projektchefer i metoden och användningen av programvaran. Förövrigt så har jag inga större planer. I framtiden kommer jag säkert att fokusera på att utveckla värderingsledningsmetoden vidare och prova den i andra sammanhang.

 


 

Verkligheten är tvärvetenskaplig

Åbo Akademis styrka är att universitetet har många ämnen – det ger förutsättningar för kreativt samarbete över ämnesgränserna.

Text: Marcus Prest

 

INOM PROJEKTLEDNING har det inte hänt så mycket under 2000-talet. Den nu aktuella litteraturen skrevs på 1990-talet, säger Magnus Gustafsson, docent i industriell ekonomi med Åbo Akademi.

– Det viktigaste är ledning av människor. Men största delen av projektledningslitteraturen handlar om administration och inte om ledning. Men att leda är en annan sak än att administrera. Här kommer Johnny Långsteds ledarskapsverktyg in som ett verktyg för att hjälpa ledare. Samtidigt är det bra att påpeka att verktyget inte är skapt för erfarna projektledare utanför snarare för nybörjare.

Samarbetet mellan industriell ekonomi och religionsvetenskapen vid Åbo Akademi började för 20 år sedan med att Kim Wikström, professor i industriell ekonomi, och Nils G Holm, dåvarande professor i religionsvetenskap, stötte på varandra i trappan och började prata. Det resulterade i att Magnus Gustafsson, (då doktorand – nu forskningsledare och docent i industriell ekonomi) och Peter Nynäs (då doktorand – nu professor i religionsvetenskap) kom i kontakt och påbörjade ett samarbete.

Magnus Gustafsson reste i arbetet med sin doktorsavhandling runt världen och gjorde intervjuer med kraftverkskunder för Wärtsilä på platser som Borneo, Sumatra, Sibirien och Amazonas. År 1998 startades ett större forskningsprojekt där finländska och svenska studerande i industriell ekonomi, det vill säga blivande ekonomer och ingenjörer rörde sig och arbetade på byggplatser runt om i världen.

Ur dagböckerna som sammanställdes av studerandena hämtade Ruth Illman, också religionsvetare, material till både sin graduavhandling och sin doktorsavhandling Gränser och gränsöverskridanden. Skildrade erfarenheter av kulturella möten i internationellt projektarbete (2004). Även Peter Nynäs använde materialet som underlag för sin doktorsavhandling Bakom Guds rygg (2001). Magnus Gustafsson är i grunden ekonom. Han har själv också studerat begreppet förtroende ur ett dygd-etiskt perspektiv och har därför förutom ekonomi läst en hel del filosofi. Hans doktorsavhandling heter Att leverera ett kraftverk. Förtroende, kontrakt och engagemang i internationell projektindustri (2002). Samarbetet med Wärtsilä har fortsatt sedan dess.

– Wärtsilä Powerplants har så fruktansvärt många intressenter som de måste ta i beaktande i sina projekt som finns i länder över hela världen. När något krånglar i relationerna mellan olika människor eller intressenter finns det väldigt få medel för projektledaren att tillgå. Man måste få samtliga aktörer att vilja göra det som krävs för att projektet ska förverkligas. För att få dem att göra det krävs det någon form av ledarskap. Och då är det inte långsökt att försöka konstruera ett verktyg som kan vara till hjälp. Det är här Långstedts arbete kommer in.

– Johnny Långstedt är ett bra exempel på samarbetet mellan industriell ekonomi och religionsvetenskap, han är en person som kommer in med något helt nytt till oss som går att använda.

– Överlag är det roliga med religionsvetarna att de kommer från helt andra forskningsvärldar. Här på industriell ekonomi är vi hälften ingenjörer, hälften ekonomer. Redan oss ekonomer och ingenjörer emellan är språket olika. Det är även vetenskapsnormerna: det vill säga vad vi är satta att reagera på. Vi bryr oss om olika saker. En ingenjör kan fundera på om något ska malas ner till 10 eller 20 nanomillimeter, medan jag som ekonom frågar om det har det någon ekonomisk betydelse?

– På det sättet har humanister och ingenjörer ofta mera gemensamt än de har med ekonomer, nämligen i att de hävdar att det finns annat i världen än pengar, men vi ekonomer bryr oss enbart om hur man gör pengar.

– Det här är enormt givande – det centrala är att vi får in människor som har en helt annan bakgrund än vår egen. Religionsvetare har hela den religionsvetenskapliga forskningen bakom sig. Det finns områden där jag är sakkunnig och det finns en massa områden, som också är relevanta för det vi håller på med, där jag inte är det.

Johnny Långstedt har igen lärt sig en massa saker om industriprojekt och ledarskap. Och den stora grejen med det är att man får in något helt oväntat, som till exempel med Johnny och det nu aktuella projektet – vilket i och för sig är vad vi väntar oss.

Vad var det nya Johnny Långstedt hade med sig?
– Till exempel det här med Shalom Schwartz och värderingarna och kategoriserandet av personlighetstyper. Vi skulle aldrig ha hittat det där själva.

Även om den industriella ekonomin med professor Kim Wikström haft bra framgång med att få medel till tvärvetenskaplig forskning är det svårt att skriva ansökningar för tvärvetenskapliga projekt.
– Även om tvärvetenskaplighet hyllas är det sällan den som behandlar ansökningen har någon större tvärvetenskaplig förståelse.

Den industriella ekonomins längsta samarbete är med religionsvetenskapen.  Men man söker samarbete också med andra tekniska, naturvetenskapliga, statsvetenskapliga och humanistiska ämnen.

– Teknologer, det vill säga ingenjörer, har kunskap om hur man på teknologisk väg kan ändra en viss bransch. Biologer ser Östersjöns miljöproblematik. En ekonom har förståelse för de ekonomiska intressena i regionen. En statsvetare har insikt i de politiska intressena.

– Verkligheten är tvärvetenskaplig. Det hjälper till exempel inte att vi direkt kunde erbjuda de tekniska lösningarna som krävs för att uppnå klimatmålen – för en att få en sådan sak till stånd, alltså att uppnå klimatmålen, är inte en tekniskt sett svår sak – det är på helt andra områden svårigheterna ligger, och därför måste forskning också kunna föra samman alla dessa perspektiv.

Magnus Gustafsson anser att Åbo Akademi har verkligt goda möjligheter att driva intressanta och relevanta tvärvetenskapliga projekt som når ut i världen.
– Åbo Akademis styrka är att vi har väldigt många olika ämnen. I den diskussion där man säger att humanistiska ämnen inte har någon praktisk eller betydelsefull tillämpning pratar man strunt, man har helt enkelt inte använt sin fantasi.

– Men det tvärvetenskapliga och förmågan att nå ut i världen kräver att forskaren i grunden måste vara lite av en entreprenör, det här gäller även humanister – man måste ha en drive. Öppenhet, nyfikenhet, vilja att skapa. Vi strävar efter att bygga team på det här sättet. Forskarvärvet kan inte vara ett åtta-till-fyra jobb, och det måste finnas en ambition att nå ut, utanför det egna universitet. För att få ett samarbete att fungera krävs det att vi får tag på människor som kan tänka sig att jobba så här – och vi har ju haft väldigt tur med att få jobba med duktiga forskare som Ruth Illman, Peter Nynäs och nu Johnny Långstedt.

Vad gäller intressanta projekt ser Gustafsson ingen stor poäng att börja samarbeta med andra enheter från industriell ekonomi från andra finländska universitet.
– Vi har alla gått ungefär samma doktorandkurser, premisserna för hur vi tänker är alltså rätt likartade.

– Om man vill ha mer kunskap och större förståelse för något måste man träffa folk som inte kommer från exakt samma bakgrund. Jag har själv till exempel garanterat inte läst samma litteratur som teknologerna och därför ger det mig mycket att prata med dem.

– Samarbete med andra länder är det en annan sak, då är det igen intressant att jobba med industriella ekomomer – där finns kulturella skillnader, kunskaper, kontakter, möjligheter att lansera större projekt och så vidare. Den industriella ekonomin vid ÅA samarbetar till exempel med Kellogg och Stanford i USA.