Text: Benjamin Alm
Det finns en uppsjö av klädmärkningar och initiativ för ökad miljöhänsyn och giftfrihet, men det är ett stort jobb för konsumenten att sätta sig in i de olika märkningarna. Ofta är det också helt omöjligt att ta reda på hur miljöskadligt ett plagg egentligen är. Den ökande medvetenheten kan kanske leda till bättre framställda (och transporterade) varor i framtiden, men än idag händer det att företag motarbetar konsumenternas önskan om objektiv information eftersom det inte ligger i deras ekonomiska intresse att vara öppna.
Leif Kronberg är professor i organisk kemi vid Åbo Akademi. Han har koll på kemikalier i vår närmiljö, och även om han inte har expertkompetens specifikt rörande kläder ställer jag ett par frågor till honom:
Vilka problematiska kemikalier finns det i kläder?
– Polyfluorerade föreningar är fett- och vattenavstötande och finns bland annat i Gore-Tex. De söker sig in i blodomloppet, men de lossnar inte från kläderna och utgör ett problem enbart vid framställningen, säger Kronberg.
– Antibakteriella medel kan också vara problematiska, de används till exempel som luktborttagare i skor. Det kan vara silverföreningar men också organiska föreningar.
– Importerade kläder innehåller restkemikalier – insekticider och antimögelmedel under transporten. De kan vara ett problem för dem som packar upp förpackningarna, då kemikalierna frigörs. Antimögelmedel för transport avdunstat så småningom, men det rekommenderas ändå att man tvättar nya kläder före användning, så att skyddsämnena försvinner. Det är en smutsig business.
Är det inte något av ett i-landsproblem med oron för känslighet för kemikalier i våra kläder?
– Kemikalierna förekommer i mycket större doser i fabrikerna och under transporten.
– Vi vet inte vad som finns i kläderna, inte utan kemisk analys. Det är dålig rapportering från exportörerna och importörerna vet inte heller något.
Arbetshälsoinstitutet har genomfört undersökningar som visar att uppackare är utsatta för föreningarna. Men har företagen inte den här kunskapen?
– Jo, exportörerna vet exakt vilka kemikalier det rör sig om. Det vore enkelt för dem att bifoga den informationen. Istället får man vid misstankar om skadliga ämnen analysera vad det finns för kemikalier i nyanlända kläder. Det är otroligt dyrt att analysera med en bärbar masspektrometer.