Paulina och Mats Holmqvist. Foto: Marcus Prest

I den österbottniska pressen har man under flera år kunnat följa en kamp om åkerjorden som kan visa sig mera betydelsefull, både konkret och symboliskt, än vad vi kanske idag vill förstå.

Markanvändningsfrågor som ekobönderna Mats och Paulina Holmqvist och Karleby stad tampas med kommer sannolikt att återkomma oftare i framtiden. Holmqvists har synts i lokalpressen i anslutning till deras kamp med Karleby stad för att få behålla sina arrenderade odlingsmarker för jordbruk medan staden vill bygga småhustomter på samma mark. De har vid upprepade tillfällen fått se stora delar av odlingsmarken överbyggd med hektarstora snabbköp, bilhandlar, vägar, asfaltplaner för parkering, etcetera. Det senaste tilltaget är att staden beviljat ett företag lov att driva ett grusbrott alldeles invid boskapens betesmarker.

– Vi har av tradition i Finland hållit åkermarken som mycket värdefull, säger Mats Holmqvist.

– I generationer har vi uppfostrats till att inte leka med maten, att vara aktsamma med den plätt åkerjord som generationer före oss kämpat fram. När fler människor var direkt involverade i arbetet med åkern förstod man också mera naturligt dess enorma värde och hur svårt det varit att skaffa fram åkerjorden och dess egenskaper.

– Under de senaste femtio åren, i ett perspektiv på 10?000 år av jordbrukande har vi fått för oss att vi kan leva oberoende av naturens lagbundenheter, säger Paulina Holmqvist

– Vi har blivit förblindade av de teknologiska produktionshöjande medlen. Vi märker inte att i den mån vi förstört vår egen åkerjord har vi istället koloniserat och skövlat regnskog på andra kontinenter. Det har vi gjort för att kompensera för de förluster vi själva åsamkat oss.

Mats Holmqvist säger att utbredningen av infrastruktur och den massiva överproduktionen av produkter som ofta är både onödiga och har en inbyggd kort livstid varit möjlig för att vi ännu inte fått, eller velat se den räkning som vi snart måste betala för det enorma slöseriet.

– I BNP beaktas inte förlorad matjord eller kollapsad biologisk mångfald. BNP mäter ekonomisk tillväxt och ekonomisk tillväxt får man åtminstone tillfälligt, hos oss, genom att bygga småhusområden på åkermark.

– Vi är naturligtvis irriterande för staden eftersom vi helt enkelt inte ger upp. Men det är ju inte vi som ändrar oss eller river upp beslut. Det är staden som efter att ha arrenderat odlingsmark för jordbruk vill ta den tillbaka och bygga tomter på den.

Får ni gehör på annat håll för er kamp för att fortsätta odla?

– Det tycker jag nog att vi får. Övervägande verkar folk vara av samma åsikt som oss, nämligen att det finns andra ställen att bygga på än på odlingsmark, säger Paulina Holmqvist.

– Trots att folk köar för att få en tomt finns det en förståelse för att man kunde bygga någon annanstans.

– Främst ser jag att det här handlar om staden: hur vill man att det ska se ut kring cent­rala Karleby? Man kunde kanske tänka sig att det skulle finnas en vilja att visa hur primärnäringarna ser ut eftersom man ändå pratar om en ”stadsnära landsbygd”. Den landsbygden borde inte bli överasfalterad för att det är billigast att bygga på åkrar. I ett längre perspektiv blir det knappast så billigt, säger Mats Holmqvist.

– Man säger att framtiden är för lokalproducerad mat och energi. Att det skulle betyda något ser man inte i stadens agerande.

”Det finns ett stort tryck på stadens åkermarker”

– Mot den mark Holmqvists arrenderar projiceras ett stort tryck att förvandla åkrarna till bostadsområde. Den mark de själva äger får däremot vara ifred, säger Veli-Pekka Koivu, planeringschef vid Karleby stad.

Vad betyder det att det finns ett tryck?

– Staden växer, vi bygger ett hundratal mind­re bostadshus om året. Vi har en väldigt tät stadsplan. Norrut finns havet, västerut grundvattenområdet och österut finns Perho å som har ett översvämningsområde. Bakom åkrarna Holmqvists arrenderar finns också åkrar. Vi har inte tillräckligt mycket skog att bygga på, trots att vi använder cirka fem hektar om året. Vi bygger tätt och försöker samla allt så nära stadskärnan som möjligt.

Åkermark och bostadsområden i Karleby. Mats och Paulina Holmqvist driver ekologisk odling på åkrarna som de arrenderar av staden. Foto: Karleby stad.

Varifrån kommer byggnadsbehovet?

– Cirka hälften av det kommer från inflyttare och cirka hälften från flyttning inom staden i och med generationsväxlingar och åtgärdande av gamla byggnader. Det är en rätt komplex bild.

– I sak har Holmqvists rätt, jag är av samma åsikt som de: åkermark ska bevaras och det ska gå att odla innanför stadsgränserna enligt tysk modell där man friktionslöst kan odla inne i täta urbana områden. Men nu råkar åkrarna det här ärendet gäller ligga på ställen som är mycket fördelaktiga att bygga på. Men Holmqvists fall är dock under behandling och inget är avgjort. Och jag anser att det också i framtiden ska föras en diskussion om hur vi ska använda stadens mark.