Epigenetik har under senaste åren??blivit ett fenomen som diskuteras inom forsknings­världen, mainstream media och både brett och vilt på olika håll på webben.

Text: Marcus Prest

Epigenetiken förefaller svara på frågor om vårt arv som den gamla skolans genetiska lära inte har förklaringar på. Det här har lett både till önsketänkande, spekulationer och till att ideologiskt drivna intressen nu tror sig ha hittat en vetenskaplig grund som förklarar varför samhället, våra föräldrar, miljön, eller något annat fått oss att bli som vi blivit – och i förlängningen en vetenskaplig legitimitet i sina krav på förändringar i världen.

Epigenetiken är en ung vetenskap, trots att begreppet har använts sedan 1800-talet. Epigenetiken handlar om mekanismerna kring vårt genom och vad som kan tänkas föras vidare till nästa generation. Vilken som helst påverkan utifrån kan potentiellt förorsaka epigenetiska modifieringar i oss själva, men vad som påverkar det vi för vidare till nästa generation är oklart och väldigt lite är ännu bevisat.

Studier av mänskligt arv i perioder av svält i Sverige och Nederländerna antyder i alla fall att effekterna av näringsbrist märkas till och med tre generationer senare. Brist på mat någon generation tillbaka tycks ge anlag för diabetes och problem med blodomloppet i den nu levande generationen – ett möjligt resultat av en biologisk respons för att gardera sig för framtida svält.

Å ena sidan handlar epigenetiken om att formellt kartlägga mekanismerna kring hur vårt arv förs vidare – epigenetiken visar att det finns mekanismer kring DNA-strängen som markerar vissa gener att slås på medan den markerar andra att förbli passiva i nästa generation. Men exakt hur sker det och hur många generationer förs dessa inställningar vidare? Den andra stora frågan handlar om vilka omständigheter som får genomet att reagera – är det vissa bestämt avgränsade omständigheter som visar sig i vårt arv eller kommer till och med detaljer i våra livsval och våra strävanden att visa sig i våra barnbarns biologi? Väldigt lite är som sagt bevisat.