Finländska forskare har gjort en banbrytande upptäckt om hur hjärnan reglerar depression och ångest. Forskarna fann att när JNK-proteinet är aktivt förhindrar det produktionen av nya nervceller i hjärnans hippocampus.
NÄR FORSKARNA stoppade JNK-proteinets verksamhet hos möss, lyckades de främja uppkomsten av nya nervceller i hippocampus och genom det lindrades den beteendeförändring hos mössen som kopplats till ångest och depression.
Forskningschef Eleanor Coffey, som lett forskningsprojektet, arbetar för Åbo Akademi vid Åbo bioteknikcentrum, som ägs av Åbo Akademi och Åbo universitet.
– Vi identifierade en ny molekyl som när vi manipulerade den lindrade gnagarnas ångest- och depressionsbeteende. Den här tidigare okända mekanismen ger oss ny kunskap om hur hjärnan fungerar när den reglerar sinnesstämning. Dessutom visar den att den JNK-blockerare som vi använde i vår studie kan erbjuda nya vägar i utvecklingen av läkemedel mot depression och ångestsyndrom, säger Coffey.
Depression och ångestsyndrom är världsomspännande en av de mest betydande faktorer att orsaka arbetsoförmåga och försvaga förmågan att hantera sitt liv. Många patienter blir ändå inte hjälpta av de befintliga vårdmetoderna. Enligt Coffey har forskarna redan länge varit ense om att man bättre behöver förstå mekanismerna som orsakar sjukdomen, för att kunna vårda depression som är motståndskraftig mot befintliga vårdmetoder.
Forskarna använde ett virusverktyg för att klargöra i vilken del av hjärnan som JNK-blockeraren påverkade sinnesstämningen. De såg molekylens verksamhet i hippocampus, det vill säga den del av hjärnan som kontrollerar känslolivet och lärandet. Blockeraren lindrade ångestsyndrom och depression genom att kontrollera bildandet av nya nervceller i hippocampus.
Coffey säger att nästa steg är att fortsätta testa gnagarna. Forskarna studerar bland annat om JNK-blockeraren kunde stöda effekten i redan befintliga depressionsmediciner.
– I vår studie avslöjade vi både en ny mekanism, och vilken verkan en ny blockerarmolekyl har. Nästa steg är att undersöka hur vår nya kunskap kan utnyttjas som stöd för befintliga mediciner. I fortsättningen gör vi tester där vi ger JNK-blockerare tillsammans med någon av de vanligaste depressionsmedicinerna och därefter mäter vi mössens beteendeförändringar, säger Coffey.
Den blockerare som forskarna använde i sin studie är redan i kliniskt testbruk i vården av hjärninfarkt och hörselskador.
– Många läkemedelsföretag har utvecklat en bred skala av JNK-blockerare, men tidigare har man inte vetat att JNK också reglerar känslomässigt beteende.
Det viktigaste resultatet av vår forskning och denna upptäckt är att man nu allvarligt borde överväga att använda JNK-blockeraren också i vård av ångestsyndrom och depression, säger Coffey.
I forskningen som leddes av Eleanor Coffey deltog forskare från Finland och USA. Forskningen har finansierats av Marie Curie Initial Training Network r’BIRTH, Finlands Akademi, Turku Doctoral Network in Molecular Biosciences at Åbo Akademi och National Institute on Aging.
Forskningsresultatet har publicerats i den ansedda tidskriften Molecular Psychiatry (Nature Publishing Group). Artikeln finns på adressen: http://www.nature.com/mp/journal/vaop/ncurrent/full/mp2016203a.html