Det har funnits ett engagemang kring Nokia som stundvis fört tankarna till idrotten. Företaget har varit något av ett finländskt landslag i affärsvärlden som många finländare investerat i – inte bara ekonomiskt, utan också känslomässigt i form av stolthet och intresse.
Text och foto: Nicklas Hägen
Enligt Jan Svanberg, akademilektor i religionsvetenskap, lämnar förlusten av Nokias mobiltelefoner till ett utländskt företag som Microsoft efter sig ett tomrum i konstruktionen av vad det är att vara finländare.
– Man vill hänga upp bilden av vad det betyder att vara finländare på vissa symboler. Nokia har lyckats skapa ett namn om sig i världen och har varit en del av vår Finlandsbild så som vi vill att den ska se ut, säger Svanberg.
– När vi pratat med människor från andra länder har vi kunnat fråga vad de vet om Finland och de har känt igen Nokia. Ibland har de misstagit det för att vara japanskt och då har vi fått korrigera dem. Om Nokia inte längre är finländsk egendom, vad har vi då som folk kan känna igen oss genom? Visst har vi Mika Häkkinen och olika rallyförare, men alla kan inte vara sportfånar. Bastu och vodka är inte nödvändigtvis finländskt utan snarare något samlande för trakterna i norr.
Svanberg har studerat hur bilden av Finland och finländare konstruerades i en framtidsrapport som överlämnades till minister Alexander Stubb 2010. Kommissionens uppdrag var att skapa en vision för hur man skulle skapa ett varumärke, ett så kallat brand, kring Finland. Som ordförande fungerade den före detta Nokia-VD:n Jorma Ollila.
När man i rapporten bygger upp Finlandsbilden kombinerar man närheten till naturen med det högteknologiska. Man säger att finländarna är kreativa tack vare att vi har kontakt med vilden inom oss, vi hämtar kraft ur naturen och de förkristna traditionerna och kan därför tänka annorlunda.
– I och med försäljningen av Nokia försämras den självkonstruktion som bygger på högteknologi. Samtidigt är det intressant att vi inte kan släppa bilden av finländaren som någon som gräftar i mossen, den måste vara med. Antagligen har det att göra med att vi inte är urbana ännu, det är i Insjöfinland som finländaren hämtar styrka, säger Svanberg.
– I rapporten nämner man till och med schamanerna trots att det inte finns några belägg för att här, enligt en snäv definition, har funnits schamanism. Det är en stämpel man i de antika källorna satte på hela området ovanför det nuvarande Tyskland, en diskurs som lever sitt eget liv.
Känsligt för en ung nation
Att Nokias mobiltelefoner har en finländsk bakgrund gör försäljningen extra känslig. Finländarna har nämligen inte värst många framgångshistorier inom affärslivet att bygga upp en positiv nationell självbild kring.
Visst har det genom åren funnits stora industrier i landet, men mycket av det som byggt upp Finlands ekonomi har gjorts av utländska affärsmän. Till exempel hade den stora konfektionsindustrin i Tammerfors under 1800-talet skotska rötter.
– Det är samma sak i Sverige, som långt byggdes upp av vallonerna. Det är däremot så långt tillbaka i tiden att det inte finns i ett färskt historiskt minne, säger Svanberg.
– Vi är en relativt ung nation som inte har en bred industriell bas. När min generation växte upp pratade man om skogen som Finlands gröna guld, sen kom Nokia och ibland har man också vävt in varvsindustrin. Men vi är ett litet land och här finns få innovationer i omlopp.
Nationell identitet är ett rätt svårgripbart område. När vi pratar om konkreta saker, som hur skatter samlas och hur hälsovården sköts, går det enkelt att visa på hur finländare gör. Men vad det betyder för individen att tillhöra en viss nation och i vilka sammanhang han eller hon åberopar sin nationalitet, är betydligt svårare att sätta fingret på.
Hela idén om nationer är trots allt ingen självklarhet. Hos oss är nationstanken en 1800-talskonstruktion.
– För många är regionen i dag viktigare än nationen. Den ökade europeiseringen och hela Europas svårgripbarhet verkar ha gett en starkare nationskänsla och framför allt en starkare regionkänsla. När det går ekonomiskt dåligt i Europa kan jag till exempel tänka på den österbottniska företagsamheten och känna att jag nog hittar på något.