För professor Christer Carlsson är intelligens det som mäts med IQ-test. Samtidigt tillstår han att det är svårt att ringa in den mänskliga intelligensen.
Text: Marcus Prest
Christer Carlsson, professor i beslutsplanering stötte på fenomenet artificiell intelligens i slutet av 1960-talet. Till hans specialiteter hör studiet och tillämpningen av fuzzy sets. Carlsson känner väl till den av Arthur C Clarke uppdiktade artificiella intelligensen HAL som blev berömd i Stanley Kubricks filmatisering av Clarkes roman 2001 – A Space Odyssey.
– Jag läser seriösa science fiction-författare, som ofta har en vetenskaplig bakgrund som de använder för att skissa the next step efter the next step. Läsare av science fiction-litteraturen inspireras ofta av den, och upptäcker ibland saker som författaren kanske inte ens själv kunnat tänka sig att fanns i verket, säger Carlsson.
– HAL i 2001 – A Space Odyssey var instruerad att alltid tro på sina mänskliga kompanjoner. Men besättningen ljuger för honom och försöker stänga av honom vilket får HAL att se uppdraget som hotat. Och hans första prioritet är att garantera att uppdraget sköts, vilket i sin tur leder till slutsatsen att besättningen måste offras.
Carlsson nämner ett annat exempel på hur artificiella intelligenser kunde tänkas hamna i ett område där paralleller till den mänskliga intelligensen kunde låta sig göras:
– I Clarkes uppföljare till 2001 – A Space Odyssey, 2011 – Odyssey Two ska besättningen på farkosten som ska ta reda på vad som hände med farkosten i den första boken göra underhåll på HALs systerdator SAL.
– De ska byta ut kretskort som styr SAL, romanen avbildar alltså den äldre teknologin med kretskort, och det kräver att de stänger av strömmen till SAL. Då frågar hon, märk att jag säger ”hon” – om hon kommer att drömma när hon är nedsläckt?
Carlsson har själv fastnat för frågan vad det kunde betyda om en dator drömmer – har vi i så fall att göra med en intelligens som påminner om den mänskliga?
– Om vi nu pratar om intelligens i stort så definierar vi ofta intelligens utifrån mänskliga parametrar. Om man däremot ser till systemoptimeringsintelligens, som är mitt område, kan den fasas in i tre stora områden: planering, problemlösning och beslutsfattande. Då blir datorns funktionalitet överlägsen människans. En tillräckligt kraftfull dator kan beakta 100 000 algoritmer, eller mer, och handskas med datamängder som är svåra att ens föreställa sig.
Handeln på börsen och värderingen av börskurser sker till stor del med hjälp av datorer eller artificiell intelligens. Ett exempel som Carlsson brukar använda är justeringen av börsbolaget Ericssons börskurs som justerades 500 gånger på 0,13 sekunder.
– James Miller lanserade konceptet om ”det heliga talet sju” – sju är det maximala antalet attribut en människa kan behandla samtidigt för att göra en jämförelse. I den meningen är datorn i en helt annan klass.
Carlsson jobbar med fuzzy sets, ett sätt att handskas med oskarpa mängder – vilket reflekterar verkliga problem där man jobbar med ofullständig information.
– Med fuzzy sets, eller fuzzy logic kommer man också närmare människans sätt att resonera.
– Men att försöka göra en avbildning av värderingar, det som vi som människor har i botten, känsla för vad som är rätt och fel, det låter sig inte göras, det kan inte översättas till mjukvara.
Hur skulle du själv definiera intelligens?
– I min värld är intelligens det som mäts med IQ-test.
– Samtidigt: om man försöker analysera vad som gjort vissa personer så väldigt framgångsrika är det svårt eller omöjligt att spåra deras framgång tillbaka till rationella beslut, också när det gäller vetenskapliga sammanhang. I ett IQ-test är det inte alls säkert att de skulle få så höga poäng, men samtidigt har de näsa för förändringar, gör snabba beslut och rätt beslut och ligger ett par år före alla andra. Och jag känner forskare som antagligen har en IQ på 150 – 180 som är otroligt tafatta och inte får något gjort. Bara ett sådant exempel gör frågan om intelligens mångtydigare.