Lärandet är en livslång process, inte enbart skolans uppdrag. Lärandet diskuterades i en paneldebett under Shift.
Text och foto: Mia Henriksson
VAR FINNS passionen för att lära sig? Den frågan blev central i paneldiskussionen ”From education to lifelong learning” under företagsfestivalen Shift. Panelen som behandlade utbildning och livslångt lärande var en av de programpunkter där Åbo Akademi var representerad under Shift, här av forskare Linda Mannila. I panelen deltog Aape Pohjavirta som moderator och Hanna Waldén, Lauri Järvilehto och Linda Mannila.
Diskussionen kretsade kring hur man ska upprätthålla kreativitet och glädje i att lära sig nytt under hela livet. Snabbt konstaterade paneldeltagarna att ett barns glädje i att lära sig nya saker ganska snabbt vissnar när lärandet blir påtvingat.
– Jag märkte på min egen son att skolan började så där på riktigt vid årskurs tre. Före det var han ivrig och ville lära sig nya grejer. Från trean och uppåt blev det mera allvar och han tyckte inte det var kul längre. Då fick han också svårare att motivera sig och att lära sig nytt.
Det sa Hanna Waldén, team coach och bland annat medgrundare av Tiimiakatemia Jyväskylä.
Lärandet sker överallt
Paneldeltagarna poängterade också flera gånger att lärandet inte endast hör skolan eller universitetet till.
– Man kan lära sig nya saker på vägen hem från skolan eller hemma på bakgården. Det går sällan att peka ut exakt när man lärde sig vad. Vi lär oss hela tiden och överallt, sa Linda Mannila, forskare vid Åbo Akademi och Linköpings universitet, samt grundare av företaget Digismart.
Det är väldigt svårt att utvärdera lärandet. När har man lyckats?
– Vi har ju de mycket omtalade Pisaresultaten. De är en slags utvärdering, men hur bedömer eller utvärderar man kreativitet, undrade Mannila.
– Utvärdering borde vara en del av lärandeprocessen. Hur kan vi lära oss att reflektera över våra egna kunskaper? Det borde ställas som framtidens stora utmaning, att vi lär oss att utvärdera oss själva, snarare än att någon annan utvärderar oss och ger oss en bedömning.
– Känslan av att lyckas håller i sig mycket längre, än den tid man lyckas komma ihåg de där enskilda fakta som man präntade in i skolan. Jag tror det är viktigt att uppmuntra känslan av att lyckas. Då vågar man försöka och då vågar man också misslyckas. Och det är också så vi lär oss nytt, och går framåt, både som individer och som hela samhällen, sa Aape Pohjavirta, entreprenör och grundare av företaget Funzi.
Att lyckas kräver träning
Panelen var också ense om att ihärdig träning och hårt arbete behövs för att verkligen lyckas.
– När vi går in för att förändra vårt samhälle ska vi inte glömma det som genom tiderna fått det här samhället att fungera. Vi har alltid varit stolta över hårt arbete och att ihärdigt arbeta utan att ge upp. Den inställningen ska vi inte kasta ut med badvattnet, utan värna om, sa filosof och medgrundare av lärandespelföretaget Lightneer, Lauri Järvilehto.
– Vi ska också minnas att träning inte endast är menat för idrott. Precis som toppidrottare måste du träna, träna, träna på vad än du vill bli bra på om du vill lyckas och nå toppen, sa Hanna Waldén.