Meddelandens från Åbo Akademi webbsida har förnyats. Avsikten är att ge webben en mera ambitiös framtoning i stil med tidningens. Den nya layouten ger ett fräschare utseende och gör det möjligt att koppla ihop artiklar till större helheter såsom i tidningen.
Bakom arbetet med Meddelandens från Åbo Akademis nya hemsida står Åbo Akademis och tidningens grafiker Peter Siegfrids.
– Förnyelsen av papperstidningen 2013 var ett stort projekt. Även om också nätutgåvan gjordes helt om i samma veva, fick den satsningen lov att prioriteras lägre. Nu är det hög tid att nätversionen lyfts till samma ambitionsnivå som gäller för tidningen i övrigt. Förutom rent tekniska förbättringar har jag strävat efter större bildytor och modernare och mer läsarvänlig typografi, säger Siegfrids.
Även om innehållet i de två formaten också framöver långt förblir detsamma, är tanken att behandla webben och tidningen separat och bättre börja utnyttja de fördelar de erbjuder. Det betyder i praktiken att MfÅA:s webb inte nödvändigtvis följer tidningens tidtabell, utan kommer att erbjuda små puffar för tidningsartiklarna och i mån av möjlighet snabbare reagera på aktuella händelser.
Webben möjliggör också till exempel ljud- och filmformat, men i vilken mån de börjar användas är i det här skedet oklart. Innan förväntningarna stegras lägger chefredaktör Nicklas Hägen in en brasklapp.
– Vi prövar oss fram och ser hur långt våra resurser räcker. Det är viktigt att kvaliteten på materialet inte blir lidande för att vi tagit på oss för mycket, säger Hägen.
– Tidningen görs trots allt av en liten redaktion på två personer som får hjälp av en Vasaredaktör och en grafiker som vid sidan om annat arbetar med tidningen på deltid.
Inga kommentarsfält
Kommunikationen på nätet bygger i hög grad på länkning och tvåvägskommunikation. Nya MfÅA-webben kommer att ha knappar för att underlätta delning av artiklarna i Facebook och Twitter. Däremot har MfÅA inte haft några kommentarsfält tidigare, och har inte tänkt ta dem i bruk nu heller.
– Kommentarsfälten avstår vi fortfarande ifrån. Det verkar finnas en legion dårar som jobbar dygnet runt för att slänga ur sig vad som helst på nätet och dem har vi inte tid med. Och någon så kallad dialog är sällsynt – tvärtom brukar galenskapen bara eskalera, säger redaktör Marcus Prest.
– Det finns förstås en möjlighet att få in kommentarer som ger artiklar ett mervärde, men de är trots allt få. Och det skulle också ofta krävas att man går i aktiv diskussion med dem – vilket i så fall för det mesta skulle behöva utföras av våra forskare och inte av oss redaktörer, och det kan vara för mycket begärt av våra forskare som ändå har fullt upp, fortsätter Prest, och tillägger att ett par stora finländska medier nyligen har tagit bort kommentarsfälten som reaktion på den dåliga diskussionsanda som råder i landet.
Hägen nickar instämmande.
– Oberoende av om man ger sig in i diskussionen eller inte kräver kommentarsfälten moderering, vilket igen skulle vara ett nytt arbetsmoment. Däremot tar vi gärna emot insändare på våra artiklar om någon känner för en vetenskaplig debatt, säger Hägen.