Den nationella filosofiportalen filosofia.fi öppnades 2007. Den uppdateras i jämna doser. Det senast tillskottet är en utökning av filosofiordboken samt en samling av George Henrik von Wrights texter.
Text & foto: Marcus Prest
Filosofiportalen började planeras redan 2004, säger Yrsa Neuman, forskare i filosofi och portalens svenskspråkiga redaktör.
– Det svenska innehållet på portalen gjordes samtidigt som det finska som ett genuint samarbete mellan finskspråkiga och svenskspråkiga redaktörer. Det är alltså inte så att den svenskspråkiga sidan endast översatt finskspråkigt material. Om jag ska våga mig på en vag uppskattning så gissar jag att cirka 40 procent av det totala digitala materialet är på svenska.
Bakom portalen ligger Tammerforsföreningen Eurooppalaisen filosofian seura och ämnet filosofi vid Åbo Akademi.
– Det finns en svensk del i portalen med en mängd material som endast finns på svenska. Dit hör filosofiordboken som är gjord av Martin Nybom och Göran Torrkulla.
Portalen försöker täcka det mesta som har att göra med Finlands filosofihistoria – det är med andra ord en nationell portal.
Filosofiportalens målgrupp är tredelad. För det första har man lagt upp kulturmaterial som inte annars skulle vara tillgängligt för allmänheten, som till exempel korrespondensen mellan Edward Westermark (Åbo Akademis första rektor och första professor i filosofi) och Rolf Lagerborg (kulturradikal och sedermera Westermarcks efterträdare som professor i filosofi vid Åbo Akademi) – här är den främsta målgruppen ändå forskare.
För det andra finns det en verktygsdel. Hit hör den filosofiska ordboken på svenska och en länksamling till filosofiskt material på nätet. På finska finns även en omfattande filosofisk encyklopedi som heter LOGOS. Allt det här är särskilt användbart för skolor. Öppna frågor, gymnasiets läroböcker i filosofi, är kompatibla med ordboken: de två gjordes delvis samtidigt.
Filosofi för allmänheten
Den tredje målgruppen är den intresserade allmänheten. För dem är kanske biografier, bibliografier, även filosofiska publicerade artiklar särskilt relevanta, liksom aktualitetssidan med en kalender där filosofiskt intressanta händelser syns.
– Vi hoppas att vi inom några år ska kunna göra en uppgradering av hela användargränssnittet – men det förutsätter att vi får pengar för ändamålet, säger Neuman.
– Johan Kronberg som studerar datateknik arbetar som bäst på en pro gradu-avhandling om användarupplevelsen av filosofiportalen. Hans resultat kommer att bli en rad rekommendationer för en renovering.
– Vi har fått understöd från många fonder, bland annat Stiftelsen för Åbo Akademi under vårt första år och på sistone Svenska kulturfonden. Helheten har också fått stöd från bland annat undervisnings- och kulturministeriet. Just nu upprätthåller vi och utökar innehållet med små medel. Under 2013 har ordboken utökats och von Wrights samlade verk finns nu tillgängliga online och gratis, liksom allt annat i portalen.
Ordboken på filosofiportalen började som ett appendix till ett filosofikompendium. Den ursprungliga ordlistan anslöt till artiklarna i kompendiet. Den har utökats två gånger av Göran Torrkulla och Martin Nybom med Hugo Strandberg som extra assistans när det har behövts.
– Vi har tänkt att ordboken ska fungera för gymnasieelever, men att den också ska vara relevant för användare på en högre nivå – användare som kan behöva ordboken för att påminna sig om betydelsen och bakgrunden hos vissa begrepp, säger filosof Göran Torrkulla.
– Det verkar som att ordboken verkligen används. Den kan naturligtvis utökas rätt mycket. Principen för hur den är upplagd verkar fungera. Om det finns nio olika varianter till tolkningar av ett begrepp har vi tagit det vi själva tycker att är mest relevant när man slår upp för första gången. Det här är inte Webster, där allt finns, utan en introducerande ordbok. Vi använder inte heller samma konventioner som SAOL – vi ger inte en anvisning för hur ett begrepp måste användas utan vi försöker placera begreppet i ett idésammanhang så att användaren kan orientera sig.
– Som till exempel ”idealism” eller ”rationalism”. De här begreppen betyder inte bara en sak, och skillnaden är en annan än skillnaderna i användandet av ett ord som våg (mätare/hav). Man får en visning om en slags bärande funktion hos begreppet, vi ger ramarna för ett vettigt bruk.
– Vad som återstår, vad som verkligen skulle behövas är beskrivningar av viktiga filosofer som Kant, Husserl, och så vidare, säger Torrkulla.