Grundorsaken till att artikelhelhe­ten om de finländska ubåtarna (och artik­larna om dagens ubåtsverklighet i Öster­sjön – se nästa uppslag) blev av, hänger ihop med att MfÅA:s redaktör använde en natt till att se Wolfgang Petersens filmatisering av Lothar-Günther Buchheims roman Das Boot ytterligare en gång. Filmen är inspelad 1981 och finns i ett antal versioner, den kortaste av dem 2 timmar och 20 minuter lång och den så kallade oklippta versionen är nästan fem timmar lång. Den tre och en halv timme långa ”directors cut”-versionen rekommenderas.

das-boot-novel

Das Boot beskriver en tysk ubåtsbesättnings strapatser i Atlanten unde­r mitten av andra världskriget sedd genom en journalists ögon. Filme­n är allt annat än krigsförhärligande och totalt renons på högtidligt svammel om krigets nödvändighet, etcetera. Herbert Grönemeyer spelar journalisten och Jürgen Prochnov gör en mäktig roll som ubåtens befälhavare.

Romanen Das Boot är mycket väldskriven, bra litteratur och det artikelförfattaren kommer särskilt ihåg från sin läsning av romanen för tio år sedan är förutom karaktärskilldringarna och spänningen, de fina miljöbeskrivningarna som kan hänga ihop med författaren Buchheims senare karriär som målare: han hade ett bra öga.

Det var googlandet och wikipedia-artiklar kring Das Boot som ledde till Crichton-Vulcan i Åbo. Typ VII ubåten som tar besättnin­­g­en genom hela filmen är baserad på erfarenheterna av Vete­hine­nklassen som byggdes vid Aura ås strand.

Källor

books

♦ Tyrskyjä, terästä, tekniikkaa – Itsenäisen Suomen meripuolustuksen tekninen tutkimus-, kehitys- ja koetoiminta. Kristian Lehtonen. Merivoimien Tutkimuslaitoksen perinneyhdistys ry, Borgå, 2007.
Boken går detaljerat igenom den finländska marinteknologin, de finländska förutsättningarna och det finländska arbetet med att utveckla egen marinteknologi. Verkets tidsram sträcker sig från självständighetsförklaringen fram till ungefär 2005, det vill säga de senaste tio åren saknas (men det är inte författarens fel – boken publi­cerades 2007).  Rikt illustrerad.

♦ Sukellushälytys – Suomalaiset sukellusveneet sodan ja rauhan toimis­sa. Kalervi Kijanen. Sukellusveneveteraanit ry, Lahtis 1977.
Ögonvittnesskildringar av de finländska ubåtarnas öden och äventyr. Tonfallet, särskilt i de enskilda beskrivningarna gjorda av besättningsmän skulle idag antagligen anses vara moraliskt problematiskt (det finns en stor munterhet i att få öppna eld med 20-millimeterskanonen mot ryssarna innan de hinner svara, och så vidare). Men samma tonfall ger samtidigt en bild av en jargong och en anda som inte är tillrättalagd för den nutida läsaren (men kanske just i sin muntra grabbighet tillrättalagd för den dåtida publiken – det är oklart för den här läsaren). Sammantaget blir det väldigt levande skildringar av en tid som inte ligger så långt borta. Rikt illustrerad: många bilder på besättningar i arbete, ubåtar förtöjda och kamouflerade i den åboländska skärgården, med mera.

♦ Tysklands och Finlands hemliga ubåtssamarbete. Björn Forsén och Annette Forsén. Söderströms, Borgå 1999.
Antagligen bok nummer ett för den som i detalj vill lära sig om Tysklands och Finlands samarbete kring ubåtar och ubåtsverksam­het. Forsén & Forséns bok  har varit till stor hjälp i skrivandet av arti­kel­­helheten om ubåtar och ubåtsindustrin i Finland i denna tidnin­g.

Om Alexander Marinesko – se Rannikon Puolustaja nummer 1/2015 – artikeln Vielä kerran Marinesko – sukellusvenepäällikön tragin­en elämä av Matti Mäkinen.

Om ubåtsvapnet i allmänhet har hur mycket som helst skrivits. Artikelförfattaren har läst Submarines The Illustrated History av Richard Humble och bläddrat i Submarine Design av Ulrich Gabler. Gablers bok anses vara ett standardverk i litteraturen om grundläggande ubåtsteknologi.

Morgenrot

morgenrot_33

Tysk påkostad propagandafilm med erkända skådespelare. Den första tyska film att ha premiär i Tyskland efter att Adolf Hitler blivit rikskansler. Finska Iku-Turso föreställer tysk ubåt. Nazianda präglar filmen. Tio man ombord på ubåten överlever brittiska sjunkbombningar men ubåten ligger på botten. De överlevande har endast åtta dykanordningar som de kan rädda sig upp till ytan med. Två av besättningsmedlemmarna skjuter sig själva för att åtgärda problemet. Enligt Forsén & Forsén (se rutan med böcker ovan) ett återkommande tema i de nazistiska krigspropagandafilmerna: kriget förhärligas och plikten och hjältedöden idealiseras. Filmen innehåller repliken: ”Vi tyskar förstår oss kanske inte på att leva, men åtminstone är vi bra på att dö.” Ett filmklipp kan ses nedan.