Text & foto: Ari Nykvist
Genom tiderna har synergierna mellan olika hobbyn och det professionella kunnandet och själva yrkesutövandet varit många och tydliga. Enligt radioamatören Patrik Willför (se föregående uppslag) har ofta radioamatörer och forskare sida vid sida utvecklat ny teknik.
– Båda sidor har varit beredda på att ta emot och dela med sig av kompetensen och nya lösningar med den andra sidan. Numera har kanske ändå det egentliga yrkesutövandet och professionaliteten gått förbi amatörerna och hobbyn är den som mer implementerar element från yrkeslivet än tvärtom. Tidvis har väl stora publiken tänkt att ”radioamatörer, vad är det nu för nytta”, men till exempel Nokia och flera telekommunikationsbolag har åtminstone tidigare haft många radioamatörer anställda, och där har väl nog hobby och arbete kombinerats för de inblandade ”amatörerna” och där har därför idéerna flödat fritt över gränserna, säger Willför.
Forskare, experter och glada amatörer
Bland professorer, experter och andra forskare på universiteten, uppskattas aktiva och engagerade amatörers insatser i utvecklingen av till exempel ny teknologi eller i form av innovativa upptäckter och nya metoder. Jan Westerholm, professor i datateknik, företrädesvis högeffektiv datorberäkning är själv radioamatör med anropssignalen OH2KPW. Han påpekar att radioamatörerna på olika sätt har haft och fortfarande har en viktig roll.
– Jag hade på 90-talet tillfälle att lyssna till ett föredrag av TkD Pekka Tarjanne, dåvarande generalsekreterare för Internationella telekommunikationsunionen ITU. Han berättade om frekvensallokering, den internationella överenskommelsen om vem som får använda vilken frekvens, och jag frågade honom hur ITU ser på de frekvenser som reserverats för radioamatörer. Han svarade med att konstatera att radioamatörer är viktiga eftersom de är personer som stiger fram vid olika naturkatastrofer såsom orkaner, jordbävningar och liknande då alla andra kommunikationsformer slagits ut och de med sina egna apparater sätter upp nödkommunikation.
Tarjannes svar beskriver enligt Westerholm ganska bra den roll myndigheter och samhället mera allmänt ser hos radioamatörer: att bygga och upprätthålla enkla, helst bärbara radioapparater som med egna batterier och andra former av strömförsörjning kan upprätthålla kommunikation mellan enkla radioapparater. I teknikens historia finns det många exempel på människor som i första hand varit innovativa planerare och byggare av radioapparater och antenner, och vid sidan om, i andra hand, också varit radioamatörer.
– Jag tror inte det har gått åt andra hållet: att någon först blivit radioamatör och sedan i egenskap av radioamatör utvecklat något för någon stor elektronikfirma. Att vara radioamatör är ändå en hobby, inte ett yrke. Men i sina yrken har radioamatörerna ofta haft stor nytta av sina erfarenheter och kunskaper av att fungera som radioamatör. Det sägs, även om jag aldrig kollat uppgiften, att mången som var med och utvecklade NMT-telefonerna i Salo var radioamatör. Utan tvekan har radioamatörverksamheten gett dem ett praktiskt grepp i förståelsen av elektromagnetiska vågors egenskaper och i elektronik.
Professor Jan Westerholm vill på inget sätt förringa alla de nyheter och uppfinningar som radioamatörer gjort under årens lopp: nya antenndesigner, nya analoga och digitala kommunikationsprotokoll, undersökning av radiovågors propagering under olika speciella förhållanden såsom kommunikation via reflektion från månen eller meteoritspår eller förbiflygande flygplan.
– Men tyvärr har det mesta radioamatörer gjort sedan ganska långt stannat bland radioamatörer och inte blivit upptaget av den stora allmänheten. Har du hört om till exempel G5RV-antennen eller WSJT-kommunikationsprotokollet? Knappast om inte du råkar vara radioamatör!
Nya digitala aspekter på information och kommunikation
Hans kollega Johan Lilius, professor i inbyggda datorsystem vid Åbo Akademi och ledare för Åbo Akademis ESL-labb (Embedded Systems Laboratory), tillägger att i och med den snabba digitaliseringen av både sändare och mottagare, sker utvecklingen och forskningen ändå inom andra än de traditionella radiotekniska områdena.
– Idag handlar det om helt andra aspekter på elektronisk kommunikation och inte till exempel om analogt tal utan mest om digital information. Den gamla analoga tekniken börjar vara lite passé åtminstone vad forskning och metodutveckling beträffar.
Johan Lilius har de senaste åren bland annat skrivit om utveckling av mjukvara och videotranskodning för molndatateknologi och om ontologiskt inriktad forskning kring utveckling av olika applikationer för så kallade smarta datautrymmen (smart spaces). Det handlar bland annat om att utveckla grafiska modeller för att representera mänskligt beteende i smarta utrymmen, som gör dem mer användbara i den slutliga applikationen. Det vill säga om sådant som å andra sidan även radioamatörerna i slutändan kan ha stor nytta av.
Radioamatörerna först med populära förkortningar
I sociala medier och överlag på nätet är det vanligt att man använder olika förkortningar, en egen nätjargong för att effektivt och snabbt knappa in och säga vad man tycker. Men få av de ungdomar som idag stoltserar med akronymer såsom afk (away from keyboard) eller använder 😉 eller <3 eller fyi, lol, irl och yolo, vet att kanske redan deras farmor eller farfar på 1960-talet använde en lång rad likadana förkortningar då det var ute på den tidens internationella kommunikationsnät, radioamatörbanden. Bland annat följande förkortningar har i tiotals år använts av tiotusentals radioamatörer världen över:
73 = bästa hälsningar
88 = många pussar
99 = dra åt helvete/skogen (inofficiell, inkorrekt, 66 upp och ner…)
CU = see you
BTW = by the way, förresten
CFM = confirm, kvitterar
GA = go ahead, fortsätt, gå på
FB = fine business, va bra!
UFB = ultra-fine business, superbra!
HI = skrattar
HNY, MX = Happy New Year, Merry Christmas
PSE = please, får jag be dig
R = roger, yes, I confirm, received, ok, konfirmerar, jag förstår
SRI = sorry, excuse me, ber om ursäkt
TMW = tomorrow, i morgon
TNX, TU = thanks, tack ska du ha
QSO = kontakt, förbindelse
QTH = min stationsort
QSL = officiellt kvitteringsmeddelande av en förbindelse
QLF = sending with his left foot, sänder med sin vänstra fot
(inofficiellt, ohyfsat sätt att kritisera någons telegrafihandstil)