Yoginis med twist, Ella Poutiainen och Hannah Hermans. Foto: Benjamin Alm.
Yoga betyder olika saker för olika personer. Många betonar de praktiska momenten, alltså själva utövandet. MfÅA har träffat Ella Poutiainen för ett samtal om vad yoga betyder för henne.
Text och bild: Benjamin Alm
Ella Poutiainen är aktiv yogini och yogalärare, och känner därför till hur yoga påverkar henne, men också vad andra får ut av det.
När började du med yoga?
– För cirka fem år sedan. Då visste jag inte mycket om yoga, utan jag var intresserad därför att alla pratade om det. Jag hade inte heller provat på så många andra motionsformer eller aerobics-varianter.
– Jag började inte med det som motion liksom styrketräning, men nog som någon sorts kroppsvård. Jag hade tidigare hållit på med dans. Yoga tilltalade eftersom den ger kroppskännedom och kroppskontroll, och är också ett bra komplement till dansen. De första passen jag gick på var hatha yoga, lugna och meditativa pass. Det var inte alls som en slags idrottsform. Sedan flyttade jag från orten och fortsatte på egen hand innan jag kom till Åbo och började på dina pass [artikelförfattaren håller Power Yoga-pass vid motionsenheten för Åbo Akademi /red anm].
Vad vill du få ut av yoga?
– För mig är det en teknik för självkännedom, inte bara fysisk utan också mental. Den hjälper mot stress. Yoga och meditation ger en stillhet som idrottsgrenar inte ger. Stillar medvetandet.
Du åkte till Indien för din yogalärarutbildning, hur gick det till?
– Jag tog ett snabbt beslut att åka dit, det var ett intuitivt val. När tanken väl kom ordnade jag snabbt ihop det och fick en jättebra tid där, intensiv och givande. Det var bra att koncentrera sig på en sak på heltid. I Finland skulle yogalärarutbildning innebära att man går ett veckoslut här och ett där, med vardag emellan. Vi hade asana-pass, pranayama-övningar [andingsövningar /red. anm.] och föreläsningar om yoga sutras och anatomi. I vardagen i Finland har man inte lika mycket tid för praktik; man måste välja vad man gör.
– Målet var enligt lärarna där självförverkligande; absolut medvetenhet, absolut existens och absolut ”bliss”.
Vi söker tillsammans en bra svensk översättning för ordet ”bliss” men finner inget. Lycksalighet eller sällhet säger uppslagsboken, på sanskrit är det ordet ”ananda”, som också är namnet på yogatidskriften Måns Broo är redaktör för.
Det låter lite religiöst med upprepandet av ”absolut”?
– Det kanske det gör, men lärarna tyckte inte att yoga har något med religion att göra och de refererade aldrig till Gud. De presenterade yoga som något sekulärt. Kanske det är bättre att använda ordet rent, snarare än ordet absolut.
Jag har hört många berätta att de har förbättrat sin fysik på olika sätt genom yoga, men du nämnde istället kroppskännedom och kroppskontroll. Hur kommer det sig?
– De fysiska förändringarna kan man också uppnå på andra sätt. Man kan få hjälp med ryggproblem, och man kan bli rörligare. För mig har vigheten kommit via dansen. Stillheten är det viktigaste för mig med yogan.
Varför är yoga populärt?
– Det finns ett intresse för kroppslighet, för kroppslig kunskap. Dessutom behöver den västerländska livsrytmen något som balanserar upp den. För en del är yoga en alternativ andlighet, ett alternativ till religion. En sekulär spiritualitet.
På vilket sätt är det andligt?
– Det kan innebära olika saker för olika människor, det kan bidra till ett annat innehåll till varande här. Det åstadkoms genom att betona att det inte handlar om tävlan och att uppskatta det som händer här och nu. Vi försöker inte hela tiden sträva efter förbättring, eller även om man strävar så ser man det inte i termer av att man är bättre, utan man uppskattar alla stadier i sin utveckling.
– Det finns andra slag av förståelse än den rationella. Kroppslig kunskap och intuition förstärks båda genom den självkännedom man får från yoga. Eftersom dessa inte så lätt går att förklara logiskt, så kan det verka mystiskt.
Är det viktigt med en yogalärare för det här?
– Ens egen kropp är ens främsta lärare, istället för att se sin kropp utifrån. Man behöver inte ha strikt nittio grader i knäna, det viktiga är att känna inifrån. Yogaläraren betonar och uppmuntrar det här.
Vad är skillnad mellan en yogalärare och en guru eller en präst?
– I Indien är guru en andlig ledare som kan ge råd om allt, och som har stor auktoritet. De har en erfarenhet som man själv inte har. I väst frågar man sin lärare främst om fysiska aspekter, inte om förhållanden och relationer. Den västerländska yogalärarutbildningen betonar fysiska aspekter.
– Här i väst går man in i studion, gör sin praxis, och så åker man hem. Det är en annan atmosfär jämfört med ett Ashram i Indien.
Hur vill du utvecklas inom yoga?
– Jag tänker inte så mycket på min egen yoga. Jag tar den dag för dag, praxis för praxis.
– Professionellt vill jag lära mig mer inom yoga, och utbilda mig vidare inom olika aspekter. Till exempel hur man kan använda yoga som terapiform, utöver vad yoga kan ge till västerlänningar med ryggkrämpor.
– Hur mycket använder du dig av omdebatterade begrepp som prana och chakra? frågar jag på ett sätt som antagligen uttrycker min egen skepticism mot dessa begrepps användbarhet.
– Jag använder inte de här delarna aktivt själv, även om exempelvis andningsövningarna som jag gör är till för att förbättra flödet av prana i kroppen. Men man behöver inte vetenskapliga förklaringar till allt man gör. Pröva på olika saker, fungerar det så spelar det ingen roll om det finns en vetenskaplig orsak eller om det orsakas av något som händer med prana och chakra, tycker Poutiainen.
Slutligen, vem är yoga till för?
– Jag rekommenderar alla att prova yoga! Vi är alltför ovana vid att uppmärksamma vår kropp och våra tankar.