Bruce Sterlings bok Tomorrow Now – Envisioning the Next 50 Years skissar med breda penseldrag framtida trender. Boken är elva år gammal och de förutsägelser som slagit in tydligast är den globala asymmetriska krigföringen där en massiv högteknologisk krigsapparat befinner sig i ett ständigt krig med isolerade klickar av improviserande motstånds- och terrorrörelser.
Sterling skriver att han är övertygad om att genetisk ingenjörskonst är stjärnan bland vetenskapsgrenarna under de kommande femtio åren. Han tror att vi kommer att försöka forma om oss från grunden för att motsvara filmstjärneideal – så fort teknologin blir kommersiellt tillgänglig. Den heliga graalen i biovetenskaperna är att lista ut cellens åldringsmekanism – något som potentiellt skulle kunna innebära en betydligt längre mänsklig livslängd. (Att vi idag i genomsnitt lever längre än tidigare beror inte på att den potentiella maximala mänskliga livslängden förlängts, utan på att vi inte har samma genomsnittsdödlighet i sjukdomar som tidigare.)
Bioteknologin kommer att ge samma flora av begrepp och underkategorier som den elektroniska och digitala teknologin. Bilden av framtiden som kall och steril är en förlegad tidig modern vision, en bild av hur nittonhundratalet såg framtiden och sina ideal. Morgondagen kommer enligt Sterling tvärtom att vara kletig och levande: vi kommer att ha betydligt bättre koll på bakterier och mikroorganismer och en industri som försöker anpassa den bakteriologiska miljön i vår omgivning och våra hem istället för att förinta den.
Genom de digitala nätverkens utbredning blir världen stadd i en ännu snabbare sociologisk och teknologisk förändring. Massiv mänsklig rotlöshet på ett globalt plan. Hela industriella verksamhetsformer uppstår och försvinner innan de hunnit upptäckas av det allmänna medvetandet. Entreprenörer gör klipp i ljusskygga branscher och har stuckit med pengarna innan lagstiftande myndigheterna hunnit reagera. Datorer integreras i alla delar av livet och i så gott som alla produkter. Konceptet artificiell intelligens är ett missförstånd från nittonhundratalet. Datorer kommer inte att ”tänka” mer i framtiden än de gör nu – däremot är de bättre anpassade och ingår organiskt i vår vardag.
Konsumtionsartiklar blir allt mer personligt orienterade, och direkt producerade enligt dina personliga specifikationer. Produktutvecklare försöker nå dig för att få dig att ingå ett förhållande med deras produkt – få dig att investera din tid och din energi i deras koncept så att du blir mindre benägen att byta till något annat – som skulle motsvara motsvarande investering i tid och energi. Sammantaget menar Sterling att teknologi i sig inte kommer att göra oss särskilt förundrade annat än under en kort övergångsperiod.
Vidare: sedan elfte september 2001 befinner sig världen i ett tillstånd av McWorld vs. Jihad. Att sätta upp en konventionell väpnad styrka mot den amerikanska militärmakten innebär att förintas. Där den amerikanska militära makten etablerar sin stridsrymd uppstår den dödligaste militära arenan någonsin. USA är ett imperium som inte erövrar territorium – amerikanska armén ser till att etablera amerikansk kontroll med bränsledepåer, flygfält och avlyssningsposter. Sterling skriver om hur den amerikanska ekonomiska militära makten representerar den Nya världsordningen (New World Order – begreppet etableras populärt efter Gulfkriget) som nöts mot den Nya världsoordningen (New World Disorder). I den Nya världsoordningen regerar opportuna krigsherrar, banditledare med direkta förbindelser till den organiserade brottsligheten och underrättelsetjänsten. Ofta är de samma sak. Kampen mot Den nya världsoordningen kan bara föras framgångsrikt genom envist upprätthållanden av civilsamhällets grundfunktioner.
Klimatförändringen kommer att ge upphov till stora omställningar, frivilliga och ofrivilliga. Det mest förödande scenariot för den samlade mänskligheten, förutom en kolliderande asteroid, är massiv missväxt till följd av klimatförändringen.
Sterling avslutar sin bok med ett solidaritetsbudskap till gångna och kommande generationer, han sätter sitt hopp till den mänskliga förmågan att lösa problem, men han försöker att inte göra sig några illusioner om priset.
MARCUS PREST