Text: Marcus Prest
Doktor Belokurova, hur ser krisen i Ukraina ut ur ditt perspektiv?
– Krisen i Krim förorsakades av en större politisk kris i Ukraina där en stor del av befolkningen genom sin enastående kamp på Majdan kullkastade den sittande regeringen och tillsatte en ny i väntan på folkomröstning. Men delar av Ukraina där ryska är majoritetsspråk, och hit hör Krim, motsatte sig den nya regeringen och understödde istället idén att ansluta sig till den Ryska federationen. President Vladimir Putin gjorde ett mycket aktivt arbete för att initiera folkomröstning, både för att få till stånd en positiv lösning för Krim och det ryska folket och för att göra Krim till en del av Ryssland. Krim blev en del av Ryssland inom en månad efter att krisen börjat.
Kan du säga något om informationskrigsaspekten? Ser du skillnader på hur västliga och ryska medier rapporterar?
– Medierna är mycket olika, alldeles särskilt i hur de bedömde den ukrainska revolutionen. Medan EU slöt upp bakom den nya ukrainska regeringen vägrade Ryssland och dess medier att erkänna den och beskrev den som en ytterhögerregim med fascistiska inslag.
– Idén om att Ryssland måste rädda de rysktalande i Ukraina från ”Majdans fascister” spreds brett i media. Propagandan ledde till ett starkt offentligt stöd för Putins politik i Krim. Majoriteten av ryssarna var därför glada över att Krim införlivades med Ryssland.
– Samtidigt blev det klart att många i Ryssland stöder denna nya politik på grund av missnöjeskänslor som härstammar från Sovjets sönderfall och från Rysslands svaga ställning globalt. Nu framstod Ryssland som attraktivt även för områden utanför Ryssland. Det gjorde ryssarna stoltare över sig själva. De fick se ett Ryssland som visade sin dominans och självständighet på den internationella arenan, ett euroasiatiskt alternativ till västvärlden i vilken Ryssland fram till nyligen framstått som en svag och rätt obetydlig partner.
– Det finns en svag, men aktiv minoritet som kritiserat propagandan och Putins politik i Krim. De har organiserat demonstrationer och fredsmöten. De har varnat för politiska, internationella och ekonomiska problem som Ryssland kommer att drabbas av på grund av den förda politiken. Men de är i minoritet och de blir politiskt förtryckta på olika sätt. De hörs egentligen inte.
Finns det en oro för de ekonomiska sanktionerna?
– Rysk media med sina experter verkar inte tro på att de ekonomiska sanktionerna kommer att införas och de tror inte att de hur som helst kommer att ha någon verkan. Men själv skulle jag vara mycket bekymrad för de politiska och ekonomiska sanktionerna från EU och USA. De kommer att leda till både en försämrad ekonomisk och politisk situation i Ryssland. Även relationerna med väst kommer att försämras. Samtidigt verkar vi nu se tecken på att Ryssland och USA kommit överens om att lösa krisen. Ryssland kommer inte att röra sig längre in i Ukraina och det betyder att vi nu har bättre möjligheter att få läget att lösa sig på ett fredligt sätt.
Doktor Elena Belokurova undervisar i statsvetenskap vid Centre for European Studies, European University i Sankt Petersburg.