RPA (Robotic Process Automation) det vill säga robotisering och AI (Artificiell Intelligens) håller snabbt på att bli vardag inom allt fler samhällsområden.

Text: Ari Nykvist

 

ETT AV DE FÅ företag i Finland som satsar hårt på att utveckla olika former av robotar är Opus Capita. Företaget har bland annat nyligen i samarbete med doktoranden Heini Pensar vid Åbo Akademis laboratorium för industriell ekonomi undersökt vilken nytta ett 70-tal olika företag i Finland anser sig ha av ökad robotisering och hur företag ställer sig till användandet av robotar och ökad automation överlag i sin verksamhet.

– De företag som har vågat implementera robotar och artificiell intelligens i sin produktion, har haft positiva erfarenheter. Och nästan alla av de 70 företag vi frågade tror att RPA och AI under fyra följande åren kommer att ha en mycket stor inverkan på deras affärsverksamhet, säger Heini Pensar.

Det här syns även i att upp till en tredjedel av en organisations olika roller och rutinuppgifter i synnerhet inom administrationen redan idag kan robotiseras. Pensar tror ändå inte på att fler robotar automatiskt innebär större arbetslöshet. Något som nästan alltid kommer upp som ett motargument då nyttan av robotar kommer till tals. Enligt henne visar det här att robotar och AI lätt uppfattas som alltför krångliga eller teoretiska begrepp. I själva verket är det rätt enkelt: till exempel en mjukvarurobot är en virtuell datoranvändare som utför ett specifikt uppdrag och använder precis samma program, datorer, datanätverk och datasystem som en människa för att klara av det.

– Istället för att ta folks jobb, tror jag att robotar och intelligenta maskiner hjälper företagen att utveckla och motivera de anställda i sitt arbete. Att anställda slipper tråkiga och enformiga rutinuppgifter och i stället kan syssla med mycket mer utmanande och kreativa uppgifter.

Motstånd på IT-avdelningarna

Företaget Opus Capita sysslar främst med mjukvarurobotar (software robots). Det vill säga dataprogram och processorer som själva använder en dator och datanätverk på samma sätt som en människa för att beräkna, kontrollera, jämföra och utföra olika administrativa och ekonomiska rutinuppgifter.

– Sådana här programvarurobotar programmeras av människor men utför sedan många gånger snabbare en del av det arbete en människa hittills har skött om, säger marknadsföringsdirektör Petri Karjalainen på Opus Capita.

Han har märkt att många företag fortfaran­de tvekar att ta i bruk robotar för olika rutin­uppgifter. Det här trots att en stor del av företagen har föråldrade och ineffektiva data­system till exempel i sin fakturering.

– Det här motståndet syns paradoxalt nog ofta speciellt på de finländska företagens IT-avdelningar där man ogärna vill ändra inkörda system man känner till och som man tycker att fortfarande är tillräckligt bra.

Hoppas på ökad förståelse

Resultaten från undersökningen ska, i samarbete med Åbo Akademi, bland annat användas för att få bättre fart på den nordiska debatten om så kallad kognitiv automation såsom robotisering, men också ge ökad förståelse för hur robotisering tas emot och impl­iceras i den nordiska businesskulturen.
På det egna företaget i Finland hittade Opus Capita redan år 2014 allt som allt cirka 2 000 olika rutinuppgifter bland de anställda. Av dem kunde cirka 200 på något sätt roboti­se­ras och idag är drygt 20 uppgifter helt robotiserade.

– Det gjorde att vi kunde minska antalet anställda med närmare 100 personer. Något vi sedan valde att göra genom naturlig avgång och omplaceringar, säger Karjalainen.

Prediktiva ­algoritmer

I Finland finns det idag endast ett halvt dussin större företag som sysslar med robotisering. Men antalet väntas snabbt växa de närmaste åren. Såväl robotarnas kapacitet, snabbhet, fysiska hållbarhet, rörlighet och känslighet förbättras hela tiden och deras förmåga att själva lära sig sina uppgifter eller att bli inprogrammerade utan en endaste inskriven kod eller specialisthjälp, utvecklas i rasande takt.

– Idag integreras AI i allt fler datasystem som dagligen används av företag. En sådan mjukvarurobot kan själv avgöra med hur stor sannolikhet till exempel en faktura ska kontosättas eller åtgärdas på ett visst sätt. Och oftast har den rätt i närmare 90 procent av fallen. Om den är osäker, ger den genast över ärendet till en människa.

När maskininlärning med hjälp av allt mer sofistikerad AI ytterligare utvecklas, tror Petri Karjalainen att en mjukvarurobot inom kort lätt kan utföra 100 personers arbete, dygnet runt 24/7.

– Robotarnas självinlärning och utvecklandet av prediktiva algoritmer ger tillsammans alldeles nya möjligheter att öka automatiseringen i företags olika ekonomi- och  upphandlingsprocesser. Det handlar framför allt om ointressanta, tråkiga, rutinmässiga och tidskrävande arbetsuppgifter som de flesta anställda gärna blir av med om de får göra något annat i stället.