Den första omgången i presidentvalet i El Salvador den 2 februari, gav som väntat inget direkt avgörande. Vänsterns kandidat Salvador Sánchez Cerén tog 49 procent av rösterna och är en stark kandidat inför den andra och avgörande omgången i valet den 9 mars.
Religionen är viktig för salvadoranerna, vilket genomsyrar både samhälle och politik. Här stiftar vi närmare bekantskap med den evangelisk-lutherska kyrkan i El Salvador, som haft observatörer på plats, och en fredsprocess med de kriminella ungdomsgängen i landet, en process med politiska och kyrkliga kopplingar.
Text och foto: Erik Hallstensson
Den 2 februari var det presidentval i El Salvador, landet som döpts till Frälsaren. I valet kandiderade politiker från landets tre största partier. FMLN, den marxistiska gerillan som lade ned vapnen vid inbördeskrigets slut 1992, vann det förra presidentvalet 2009 med den moderate kandidaten Mauricio Funes. FMLN vill öka takten och tyngden i vänsterreformerna och övervägde inför valet vilken kandidat som samtidigt kan få en majoritet av rösterna.
FMLN:s motståndare från den gamla högern, ARENA, har en majoritet i parlamentet och bland de större städernas borgmästare. Det tredje liberala partiet GANA, utbrytare från ARENA, har svårt att attrahera väljare som ofta ser de två motståndarna från inbördeskriget som de enda verkliga politiska alternativen.
Presidentvalet observerades av representanter från den evangelisk-lutherska kyrkan i El Salvador. Heli Aaltonen, stiftssekreterare i Åbo ärkestift och doktor i teologi från Åbo Akademi, var också där.
– Stiftet i Åbo har haft kontakt med den evangelisk-lutherska kyrkan i El Salvador sedan mitten av 1990-talet. Biskopen i kyrkan är alltid här när det händer något stort i stiftet. Det har kommit stipendiater hit för att utbilda sig, vi har haft utvecklingsprojekt med inrikesministeriet och gjort granskningsresor till det Lutherska universitetet i El Salvador, säger Aaltonen.
Vid Åbo domkapitels kontor i akademibyggnaden Gripen i Åbo syns samarbetet också tydligt på de vackra salvadoranska kors som hänger här och var på väggarna.
Den salvadoranska politiken speglar än idag de motsättningar som kokade över till inbördeskrig mellan 1980 och 1992.
Kyrkan verkade mitt i kriget. Den evangelisk-lutherska biskopen kidnappades, och präster och andra aktiva i kyrkan fick fly från landet två gånger, den sista under gerillornas sista offensiv mot huvudstaden. Så sent som 2006 dödades ett gift par som var lekmannapräster. 70 000 människor dog i ett krig som tog slut med ett fredsavtal för bara 20 år sedan och såren och minnena är fortfarande öppna.
– En kvinna som arbetade på gästhemmet där jag bodde tackade varje dag Gud för att hon fått vakna levande. Det där försöker jag tänka på även här hemma, att tacka Gud för den här dagen som jag haft, säger Aaltonen.
Vägen till kyrkan
Heli Aaltonen började intressera sig för kvinnorna i den salvadoranska evangelisk-lutherska kyrkan. De första kvinnliga diakonprästerna i kyrkan välsignades 1986, och 1994 ordinerades de första kvinnliga presbyterpastorerna som får döpa och viga.
– Jag är själv kvinnlig präst och började intressera mig för kvinnornas väg till den här kyrkan. Den evangelisk-lutherska kyrkan i El Salvador är en liten kyrka med kvinnliga präster mitt i den mellanamerikanska machokulturen, säger Aaltonen.
I El Salvador är de flesta sedan den spanska kolonialtiden katolskt kristna. Idag är ungefär två tredjedelar av befolkningen katoliker och resten tillhör flera olika kristna samfund. Den evangelisk-lutherska kyrkan stiftades 1952 efter missionsarbete från Missourisynoden, som är det näst största lutheranska samfundet i USA.
Missourisynoden är betydligt mer konservativ än den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Kyrkan slog in på en annan riktning bort från Missourisynoden under inbördeskriget, liksom den salvadoranska politiken som gradvis blev mindre beroende av hänsyn till USA allteftersom det kalla kriget avvecklades.
– Det ryms mycket i den katolska kyrkan. Alla samarbetade under inbördeskriget i gemenskapsrörelser, och där blev kvinnorna viktiga. För den evangelisk-lutherska kyrkan i El Salvador beror det mycket på med vem och vilken del av den katolska man samarbetar, säger Aaltonen.
Den katolske biskopen Óscar Romero mördades av en av USA skolad och beväpnad halvmilitär milis när han predikade 1980. Romero hade tagit ställning mot övergrepp från regimen och den fattigdom som många salvadoraner levde under, trots att landets elit hade tillgång till stora rikedomar. Romero blev en viktig enande gestalt för kyrkorna i El Salvador under inbördeskriget. Den katolska kyrkan har inlett en process som ska leda till ett saligförklarande av Romero. Det är det första steget till att bli ett av den katolska kyrkan erkänt helgon.
– Den evangelisk-lutherska kyrkan valde på 1980-talet trots att det var farligt att ta politisk ställning att formulera det man kallar för livets teologi, inspirerat av Romero. Det är en gren av den latinamerikanska befrielseteologin. I livets teologi finns få teser från början. Det är viktigt att uppskatta salvadoranernas indianska rötter och de religiösa traditioner som finns där. Teologin ska inte bara vara till för de skolade, utan den ska vara enkel så att alla kan förstå den, säger Aaltonen.
– Grundsatsen är att kyrkan ska vara på de svagares sida, men man vill inte hylla de fattiga, som man ibland upplever att befrielseteologin gör. I dagens version betonas att kyrkan är på kvinnornas sida, och även HIV-positiva finns med i formuleringarna idag.
Ekumeniken är också viktig, och teologin ska inte vara dogmatisk utan under ständig utveckling, siempre reformada brukar man säga. Fast kyrkan är liten är den högljudd och progressiv med kvinnliga präster i ledande ställningar.
Förtroende och livsberättelser
Heli Aaltonen har varit i El Salvador sex gånger. Arbetet med avhandlingen påbörjades 2005 under ett sabbatsår från arbetet. Då var hon förberedd, men det fanns inte mycket att läsa in sig på.
– Jag började med intervjuer, för det finns inte mycket skrivet om den här kyrkans historia. Då, 2005, var inte temat heller så klart för mig. Kyrkans kansli bombades under 1980-talet. Det var också farligt med listor på medlemmar och andra papper under inbördeskriget, och det här med administration och dokument är väl inte kyrkans styrka idag heller, säger Aaltonen.
Det blev till slut 30 intervjuer som ligger till grund för avhandlingen. Aaltonen har sökt efter vilken väg kyrkomedlemmarna har tagit till kyrkan. Både kvinnor och män har intervjuats. Snabbt stod det klart att Aaltonen fick annorlunda svar än vad hon tänkt sig.
– Det blev så att jag fick livshistorier berättade för mig. Det var inte tänkt så, men de ville prata om mycket mer än vad jag frågade. I berättelserna är särskilt inbördeskriget en stor sak för de lite äldre. I den narratologiska forskningen menar man att kvinnor berättar mer och längre än män, och jag fick ett stort förtroende från många av de jag intervjuade, säger Aaltonen.
Kyrkans övergång till en tid med kvinnliga präster var inte alltid lätt. Pastor Blanca Irma Rodríguez, en av de första kvinnliga prästerna i El Salvador, var utbildad till lärare och gift med en präst. Rodríguez hade länge arbetat i församlingen tillsammans med sin man, med kvinnor och söndagsskolor i församlingen. När hon installerades som präst i församlingen var inte alla positiva till hennes nya arbete. Några män som sympatiserade med Missourisynoden och CAM, den centralamerikanska missionen som är baptistisk, motsatte sig en kvinnlig präst.
– Hon berättade att till och med en del kvinnor som tidigare var hennes medarbetare inte ville ta nattvarden när hon höll den, säger Aaltonen.
I en annan intervju berättade en kvinnlig präst att det inte hade varit några problem när hon kommit som präst till församlingen. Även hon hade arbetat i församlingen tillsammans med sin man som är präst.
– Jag är inte så säker på att det var så. Kanske var församlingen å andra sidan van vid henne, hon var lärare och hade därmed status i församlingen, säger Aaltonen och betonar att forskare måste förhålla sig kritiskt till vad som sägs.
– Vi har ett samarbete med kyrkan och stöder kyrkan ekonomiskt, och det måste jag tänka på när jag intervjuar människor till en avhandling.
Kyrkan politisk
När salvadoranska präster som har en lång kamp bakom sig kommer till Finland, blir de ofta lite förvånade över att det också i Finland finns de präster som inte vill samarbeta med kvinnliga kolleger. I Finland har kvinnliga och manliga präststuderande vart femte år firat att kvinnor kan prästvigas, och då har präster från El Salvador funnits med.
– Situationen för kyrkorna är så annorlunda, så jämförelser mellan dem är svåra att göra. I Finland är den evangelisk-lutherska kyrkan en majoritetskyrka, medan den i El Salvador är en minoritet. Vi kan till exempel gå till skolor och berätta om kyrkan. Kyrkan i El Salvador värderar lekmän och deras insatser högt. Deras större ansvar kunde vi lära oss av, säger Heli Aaltonen.
Alla lutheranska kyrkor i Centralamerika har kritiserat den nyliberala politik som dominerat området efter det kalla krigets slut. Särskilt frihandelsavtalet CAFTA mellan USA och El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Dominikanska Republiken och Costa Rica har av kyrkorna setts som en del av orättvisa relationer till det stora landet i norr.
– Majs som odlats i USA är billigare än den som odlas i El Salvador. I och med frihandelsavtalet förlorar därmed salvadoraner sina arbeten i ett redan fattigt land, säger Aaltonen.
Den mellanamerikanska politiken är inte utan relevans för situationen i Finland, enligt Aaltonen.
– Min personliga åsikt är att vi i Finland sväljer många fler privatiseringar och mycket mer nyliberal politik utan att kritisera det. De statsanställda läkarna i El Salvador gick i stora demonstrationer mot privatiseringsprocesser på 2000-talet. Fattigdomen i El Salvador gör att människor dör av den privatiserade sjukvården, säger Aaltonen.
Pengarna är också den stora skiljelinjen mellan den forskande teologin i El Salvador och i Finland.
– I Europa har vi resurser att forska. När jag sökte efter forskning om kvinnliga präster i Latinamerika fanns lite skrivet. Det är kloka kvinnor och män i kyrkorna i Latinamerika, men resurserna är ojämlikt fördelade. Det hade varit fint om de salvadoranska kvinnorna själva hade kunnat forska om sin historia, men det finns inga resurser till det, säger Aaltonen.
Arbetet med avhandlingen har visat att mycket är sig likt i Finland och El Salvador.
– Människorna är lika här som där när det gäller privatlivet, det är samma bekymmer och samma glädjeämnen. Feministiska forskare på 1970-talet sade ofta att det mest intima också är det mest gemensamma. Det är ofta bra att komma ihåg.
Missourisynoden
• Grundades 1847 av tyska immigranter som i USA sökte efter religionsfrihet för att kunna praktisera lutheransk tro.
• Missourisynoden är USA:s näst största lutheranska trossamfund med runt 2,3 miljoner medlemmar.
• De lutheranska bekännelserna med framför allt Konkordieboken, som inkluderar den Augsburgska bekännelsen och Martin Luthers stora och lilla katekes, anses av Missourisynoden som de slutgiltiga uttolkningarna av Bibeln.
• Missourisynoden viger inte kvinnor till präster, anser att homosexualitet är en synd, är emot abort och tycker att ogifta män och kvinnor inte ska leva tillsammans.