Seth Ndayishimye jobbar i en kärntrupp i Vasa som administrerar kraftverksbyggen från konstruktion, leverans, uppbyggnad till igångkörning. Wärtsilä bygger kraftverk i mycket varierande förhållanden vilket gör logistiken utmanande.
Text & foto: Marcus Prest
Wärtsilä Powerplants i Vasa bygger kraftverk över hela världen. Produkter som är särskilt intressanta i Afrika och Asien är Wärtsiläs kraftverksmotorer som kan köras på tjockolja, lättolja och gas med kort omställningstid. Energikällan kan varieras enligt vad som är tillgängligt. Motorerna kan också stängas av och slås på med kort varsel – de kan därför fungera i stand-by för att endast köras när elkonsumtionen är högre, vilket ger flexibilitet som gör att en större infrastrukturhelhet kan optimera sin energiproduktion till både årstider och tider på dygnet.
– Kunderna till Wärtsiläs kraftverk kan indelas i tre grupper: Stater, IPP:s, vilket betyder Independent Power Producers, det vill säga självständiga firmor som beställer kraftverken av Wärtsilä och säljer den producerade elen till stater, samt sådana firmor som bygger kraftverk för egen konsumtion, till exempel gruvindustri. Städer och storindustrier kan installera Wärtsiläkraftverk när de inte kan vara säkra på energitillgången i de nationella näten, säger Seth Ndayishimye som jobbar som Project Controller vid Wärtsilä Powerplants. Han är diplomingenjör och ekonomie magister från Åbo Akademi.
– Gruvindustrin kan i områden där energiförsörjningen är osäker köpa 10–20 megawatts kraftverk av oss som de kan använda helt och hållet för eget bruk, men också för att sälja energi till det nationella nätet när de inte själva behöver allt de producerar.
I anslutning till de flexibla kraftverken har Wärtsilä också lanserat ett koncept som heter Smart Power Generation. Konceptet bygger på att kartlägga en kunds (säg en stads, eller till och med en nations) infrastruktur, energitillgång och energibehov under dygnets alla timmar och årets alla dagar, för att skapa ett dynamiskt nätverk av energikällor och kraftverk som kan köras igång när de behövs och när det är som lönsammast att använda en specifik energikälla. Energinätverk, som till exempel har ett utbyggt system av miljövänlig energigenerering såsom vind- och solkraftverksparker, är känsliga för förändringar i klimatet. Stand-by-kraftverk som mer eller mindre genast kan slås på gör att man kan använda den gröna energin i större utsträckning i den mån den är tillgänglig – eftersom man snabbt kan reagera på plötsliga förändringar i väderförhållandena. Samma sak med plötsliga förändringar i energibehov om man överraskas av en köldknäpp eller värmebölja. En annan omständighet man lättare kan anpassa sig till med snabbstartande kraftverk i reserv är olika energiintensiva industriers processcykler.
– Vi gör just nu pilotprojekt med Danmark och Holland, länder som tar mycket av sin energi från sol-, vind- och vattenkraft. Vi tar i beaktande alla producenter och konsumenter för att göra en helhetsplan.
Jobbet som Project Controller innebär att Seth Ndayishimye jobbar i en kärntrupp som administrerar projekt från Vasa. Den första delen av ett projekt – att hitta en kund och förhandla ett kontrakt – har marknadsföringsavdelningen hand om. Efter det tar kärntruppen som Ndayshimye jobbar i över.
– Allt kraftverksbyggande arbetet koordineras från Vasa, enligt modellen ”Initiate, Plan, Execute, Monitor and Evaluate, and Close”. Man planerar och beställer komponenter enligt designen. Sedan tillverkas komponenter och moduler för att transporteras till slutdestinationen, antingen sjövägen, över land eller med flyg, eller en kombination av dessa beroende på vad som är mest ändamålsenligt.
I planeringskedet försöker man planera så att man kan koppla samman komponenterna till så stora moduler som möjligt. Byggplatsen ska kartläggas och förberedas.
– Man måste till exempel ha klarhet över grundens struktur och vilka förstärkningar som måste göras innan modulerna kan börja installeras.
Modulerna ska sedan transporteras till byggplatsen som kan vara mer eller mindre tillgänglig. På byggplatsen väntar ingenjörsteam och byggarbetare på att sätta igång med bygget. Ingenjörer, arbetare och experter kan samtliga vara av olika nationalitet och representera olika kulturer. När kraftverket är klart ska det provköras och kopplas till ett elnät. När kraftverket körts igång evaluerar Wärtsilä dess prestanda tillsammans med kunden – båda vill vara säkra på att kraftverket levererar det man kommit överens om och annars också fungerar som det ska.
– På byggnadsplatsen har vi en ansvarig övervakare för varje tekniskt område som rapporterar kontinuerligt till sin motpart i kärntruppen vid Vasakontoret. Om det blir problem, om något skede ligger efter i tidtabellen fördelar vi genast tilläggsresurser för att komma ikapp. Det är mycket viktigt för oss att hålla tidtabeller och att klara av att leverera vad vi lovat. Både för ryktets skull och för att vi annars måste ersätta kunden det kunden förlorar om vi inte lyckas hålla vad vi lovat.
Seth Ndayshimye har jobbat i en mängd olika roller vid Wärtsilä Powerplants för att få en helhetsbild av vad det är företaget sysslar med och vad olika moment ute på fältet och i tillverkningen kräver. Som Project Controller är han just nu främst sysselsatt med Afrika och Mellanöstern.
– För tillfället är det Afrika och Asien som gör flest beställningar av oss. De är i behov av mera elektricitet till nya energikrävande industrier och gruvprojekt.
Wärtsilä har när den här intervjun görs figurerat i media eftersom företaget inom kort kommer att säga upp kring 200 personer. Enligt Ndayshimye beror det på att man till skillnad från andra bolag som tvingats göra motsvarande uppsägningar för två år sedan haft en stor orderstock.
– Men på grund av den ekonomiska situationen i världen har orderstocken inte ökat i den takt den skulle ha behövt för att Wärtsilä ska kunna behålla alla anställda. Vi har inte en tillräcklig buffert längre.
Seth Ndayishimye
Seth Ndayishimye kom till Finland från Rwanda 1995. Han gick gymnasiet i Närpes 1995–98, blev magister i industriell datateknik vid Åbo Akademi 2006 och magister i industriell ekonomi vid Åbo Akademi i år. Han pratar flytande svenska, finska, engelska, franska, rwandiska och swahili.
– När jag kom till Finland såg jag bara möjligheter. Jag läste betydligt fler kurser i gymnasiet än vad som var nödvändigt och samma sak inför min första magister. Överloppskurserna använde jag för att få ihop min andra magisterexamen. Det är ju bara att gå till biblioteket och läsa på. Allt är tillgängligt. Seth Ndayishimye är 37 år och bor i Vasa.
• Kolla länken till Marina Lassenius text om kraftverksbygget i Gabon i MfÅA 13/12.