Inte bara programvara kan vara öppen, Jerker Björkqvist visar upp ett kretskort med öppen design.
Det finns många program som är fria och öppna, många som kostar mindre och som är lika bra som kommersiella program. Vilka program kan man som användare ha nytta av, och vad innebär det att ett program är fritt? Och vem betalar utvecklingen av fri programvara?
Text och bild: Benjamin Alm
I Sverige dömdes tre personer i ”Pirate Bay-målet” för ”medhjälp till brott mot upphovsrättslagen”. Straffet blev flera månader i fängelse och 46 miljoner kronor (cirka fem miljoner euro) i skadestånd. The Pirate Bay är en databas med torrentfiler, som innehåller information som gör att man från andra kan ladda ner andra filer, ofta filmer eller datorspel. Tanken att allt ska vara fritt och gratis på nätet har långa rötter i internetsammanhang, där decentraliserad kommunikation och frihet har varit hörnpelare.
GNU/Linux går i spetsen för fri och öppen programvara. Hur har det förändrats? Jerker Björkqvist är akademilektor vid datateknik vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Åbo Akademi och har mött många studenter i sin undervisning.
– Dagens studenter är, vad jag kan se, vana vid att ha tillgång till allt gratis. Oftast har de anammat den inställningen oreflekterat. De har bara varit konsumenter och tänker inte på att deras framtida levebröd beror på att konsumenter betalar för produkterna, istället för att stjäla dem. Det är inte bara höga priser som gör att man laddar ner något, det kan också röra sig om svåråtkomliga produkter som inte ens går att beställa över nätet. Allt det här bidrar till att studenterna på vår projektkurs har svårt att förstå varför de ska lära sig om upphovsrätt (IPR – Intellectual Property Rights, immaterialrätt på svenska, red. anm.). Alumner som besöker Åbo Akademi understryker däremot vikten av copyright-frågor och licensiering.
En vanlig kontorsarbetare kommer kanske bara i kontakt med LibreOffice och FireFox, finns det fler program som är lämpliga för slutanvändare?
– Det finns en mängd program för alla områden som är både fria och öppna. Förutom de nämnda finns det Chromium, VLC, GIMP och förstås Linux som är ett helt operativsystem.
Några gånger funderar Björkqvist efter, det finns program som är öppna men inte fria.
– Att något är öppet behöver inte betyda att det är fritt. Öppen programvara (eng. open source), innebär att vem som helst har tillgång till programkoden, men inte att man får göra vad som helst med den. Det är ett effektivt sätt att snabbt sprida och dela med sig av sina idéer.
– Fri programvara (eng. Freeware) förknippas oftast med GNU?/?Linux. GNU GPL innebär att man måste skicka med sin källkod om man gör en ny produkt som använder sig av en komponent som är GPL. Det finns varianter, så kallad Weak Copyleft som gör att man kan ha med stängda komponenter i ett system.
– Samma upphovsrättsliga grundprincip gäller för musik, film och litteratur som för mjukvara, säger Björkqvist. Ändå är mjukvara ett undantagsfall, där arbetsgivaren äger rätten till produkten om inget annat har avtalats. Här är mjukvara som utvecklas vid universiteten ett undantag, för då äger skaparen rättigheterna. Upphovsrätt gäller inte idéerna och principerna bakom ett verk.
Filosofi eller pragmatik?
– Vissa företag kan betala för att ett bibliotek ska utvecklas, så att det blir bättre. Apple har betalt utvecklingen av komponenter till Chrome, trots att den är Open Source.
– Qt är ett fritt programvarubibliotek som vidareutvecklades av Nokia men som nu ägs av finska Digia. De säljer inte Qt utan enbart konsulttjänster och specialsupporttjänster.
– Ett annat exempel är Linux som utvecklas av Linux Foundation. Företag skänker pengar till Linux Foundation, där bland annat Linus Thorvalds jobbar. Företagen bidrar för att få gott rykte, men eftersom det finns tre miljarder Android-telefoner så ligger det i mångas intresse att det utvecklas.
Varför betalar man för kommersiella produkter när det finns gratis alternativ?
– Kunden betalar för ”added value”, att något är snabbare eller enklare. Privatkunder granskar noggrant vad de får, och man kan få enklare installationer eller uppdateringar med kommersiell programvara. Fri programvara kräver mer eget arbete.
– Bara för att anskaffningskostnaden är noll betyder inte det att den totala kostnaden, inräknat underhållskostnader, blir lägre. Jag läste i tidningen att München är ett exempel på det här, säger Björkvist.
Fallet med München visar sig vara komplicerat. Microsofts egna utredningar visar att övergången till Linux i München har kostat tiotals miljoner euro extra, och Münchens borgmästare Dieter Reiter vill utreda en återgång till Windowsprodukter. IT-avdelningen säger däremot att det mesta fungerar bra med Linux, och att det har sparat staden cirka tretton miljoner euro. Motivet som uppgavs för övergången till Linux var dock inte ekonomiska besparingar, utan att de vill ha oberoende från Microsoft som är väldigt hemlighetsfulla och egenmäktiga med vad deras system gör. Samtidigt som borgmästare Reiter vill överväga en återgång till Microsoft meddelar Microsoft att de överväger att flytta sitt tyska huvudkvarter till München. Det största erkända problemet med Linux i stadsförvaltningen rapporteras vara kompatibilitet med andra system (vilket innebär Microsoft).
– Microsoft har arbetat ganska slutet, säger Björkqvist utan att direkt referera till fallet München. De har inte varit villiga att medverka i utarbetandet av öppna standarder samtidigt som de genom sin storlek har satt en de facto-standard själva. De har inget intresse av att vara kompatibla med allt, eller att alla system ska vara kompatibla med deras.
– I många infrastrukturstjänster används Linux i stor utsträckning, i servrar och i routrar men också andra typer av inbyggda system. Delvis är det här en kulturfråga, det har bara blivit så.
– Öppen programvara kan vara ett hjälpmedel för att underlätta samarbetet mellan forskare vid olika universitet, de kan ha en gemensam kodbas. Själva forskningen består i att till exempel försöka effektivera en uppgift. Men vad ska man göra när programpaketet börjar bli färdigt? Det är inte universitetens uppgift. Ett riskkapitalbolag eller att de intresserade involverade startar upp ett företag är två alternativ. Det sistnämnda alternativet är ofta bäst, tycker Björkqvist. De startar helt enkelt ett nytt företag och färdigställer en kommersiell produkt.
Öppen programvara innebär att alla bidrar till ett bättre system. Det finns många som ser på frågan med filosofiska eller politiska förtecken, men det gör inte Björkqvist.
– Fri programvara är en prissättningsmodell bland andra.
GPL, GNU och Copyleft
GPL, general public license, upphovsrättslig licens för datorprogram, även kallat fri programvara. Den har skapats inom ramen för programvaruprojektet GNU, och kallas därför ibland GNU GPL.
Den innebär att man fritt får använda, studera, förändra och vidaredistribuera komponenten. Däremot får man inte ta copyrigt på programvaran, utan resultatet måste också spridas under GPL. Läs mer på www.gnu.org
Copyleft – innebär GPL-liknande licens för annat än programvara, såsom text, bild och musik. Man har alltså tillåtelse att fritt kopiera och förändra materialet, men samma frihet måste gälla resultatet.