Text: Marcus Prest
Wärtsiläs kund i Rwanda är ett amerikanskt företag som heter ContourGlobal. ContourGlobal har beställt ett kraftverk som ska köras på metangas. Metangasen ska utvinnas från Kivusjön. Gasen bildas och samlas på sjöbotten och utgör en potentiell fara.
En sjö med motsvarande gasbildning exploderade år 1984 i Monounsjön i Kamerun och dödade 37 människor. År 1986 åstadkom ett jordskred att koldioxid läckte ur Lake Nyos (också i Kamerun) vilket ledde till att 1700 människor kvävdes till döds. Att utvinna gasen ur sjön har goda effekter för säkerheten.
ContourGlobal har beställt en flytande gasraffinaderi- och uppsamlingsanläggning. Anläggningen vilar på en pråm ute på sjön. Från anläggningen ska en serie slangar gå ner till sjöbottnen varifrån metangasen av eget tryck förs in i raffinadericylindrar uppe på pråmen. Från pråmen ska den raffinerade gasen sedan pumpas till kraftverket genom en pipeline som går under vattnet. Konstruktionen av anläggningen har försenats med mer än ett år.
Wärtsiläs kraftverk har å sin sida stått klart sedan över ett år tillbaka och väntat på att gasen ska börja levereras.
– Projektet började som vanligt med att vi fick en kund som beställde ett kraftverk av oss. Efter att olika prestandaspecifikationer fastslagits och kontraktet undertecknats tog vår avdelning över. I det här fallet tillverkades modulerna i olika delar av Europa. Det blev 75 containrar och tre motorer som skeppades från olika europeiska hamnar till Mombasa i Kenya. Därifrån transporterades allt detta 2?000 kilometer över land, genom Östafrika till Rwanda. Sådana transporter kan vara utmanande eftersom vägarna till stor del är leriga och svårframkomliga för tunga långtradare. Dessutom finns det alltid en risk för att någon del störtar ner för en ravin och att man då lätt använder ett par veckor till en månad av den noga utmätta tiden till att försöka fiska upp en motor ur ravinen och sedan bedöma på vilket sätt den skadats, säger Seth Ndayishimye.
– I det här fallet hände inget sådant. Däremot råkade vi ut för en annan typ av överraskning när vi installerade motorerna. Det visade sig att det fanns en stor bikupa i en av cylindrarna. Vi tvingades utrymma hela byggnaden medan polisen och lokala myndigheter jobbade med att få bukt med bina. Ingen vet i vilket skede bikupan kommit in i motorn.
Ndayishimye tillbringade själv två månader i Rwanda för att övervaka konstruktionen av kraftverket.
– Vi installerade tre stycken W20V34SG-motorer som tillsammans producerar 25 megawatt. En enskild W20V34SG-motor producerar ungefär åtta megawatt. Beteckningen ”20V” betyder att det är en motor med 20 cylindrar fördelade på båda sidorna av motorkroppen. Cylindrarna har en diameter på 34 centimeter – det är rätt stora maskiner.
– Som mest hade vi 150 personer på bygget inklusive tio expatriates som fungerade som övervakare. Som jämförelse kan nämnas att vi på våra stora byggen kan ha runt 500 personer i arbete. Kraftverket i sig är alltså inte så stort. Men det totala projektet är stort och komplicerat på grund av gasutvinningen som hör direkt ihop med det.
Kraftverket vid Kivusjön kommer att producera el för Rwandas stamnät.