I ett kluster av den storlek som energiklustret i Vasa representerar tävlar företag med varandra om samma kunder, samtidigt som de samarbetar för att gemensamt förbättra sin ställning på både den nationella och globala marknaden.

En av de centrala poängerna med ett kluster är att skapa en kritisk massa, en tillräckligt stor industribas för att inte vara omedelbart sårbar för svängningar i branschen. Vasas energikluster är fokuserat kring verkstadsk­oncernen Wärtsilä och elektronik- och elbolaget ABB. I Vasa har de båda riktat in sig på energiteknologi.

Kring de två stora bolagen finns ett tiotal mindre bolag som Cite­c, Mervento, The Switch, Vacon, Vamp, VEO och Wapice. Total­t verkar cirka 120 företag i energiklustret.

Energiklustret är starkt exportinriktat. Det förutsätter god­a kommunikationer, men främst tillgång till en hamn – det­sam­ma gäller största delen av all tung expertindustri i världen.

Majoriteten av alla längre tunga transporter i den globala ekonomin sker sjövägen. Vasa har både hamn, flygfält och goda landsvägsförbindelser. Åbo Akademis del i energiklustret är utbildningen av diplomingenjörer i Åbo (se artikeln om Set Ndayshimye) och sedan 2011 utbildningen av diplomingenjörer från energi­teknologilinjen i Vasa (se artikeln om Paulina Kaivo-oja).

Marcus Prest

Väckning för Vasa

Text & foto: KLAS BACKHOLM

Energiklustret är navet i Vasaregionen, och dess betydelse kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. För att framtidens anställda ska få tillräckligt bred kompetens behövs mycket mera än bara klassiskt ingenjörskunnande, och det är där Åbo Akademi kunde fylla ett behov. Men det gäller att agera nu, menar politikern Joakim Strand.

– Alla som vill vara med om det här måste se till att de hoppar på tåget nu, för annars tar någon annan chansen.

Joakim Strand är aktiv politiker sedan cirka tio år tillbaka, och sitter som bäst som ordförande för stadsfullmäktige i Vasa. Han berättar att energiklustret utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet.

– Branschen är helt rätt i tiden – hela världen skriker efter effektivare energilösningar och energisparande.

Klustrets betydelse för landets ekonomi har vuxit i takt med att betydelsen av verksamheten inom de klassiska industrierna som dominerat i Finland, som till exempel skogsindustri, har minskat. Energiklustrets produkter fyller också två centrala kriterier för vad som allmänt inom industrin sammankopplas med en lyckad produkt. De har en hög förädlingsgrad, och en stor del går på export.

Med förädlingsvärde avses hur mycket mervärde en produkt får via den produktionsprocess den går igenom under tillverkningen. En metall som bara säljs vidare som metall har ett lågt förädlingsvärde, medan en produkt, som en motor, som uppstått av bland annat metall, har ett högt förädlingsvärde. Produkter med högt förädlingsvärde får man mera pengar för.

– Med andra ord skapar energiklustret, tack vare det höga förädlingsvärdet, både helt nya pengar åt Vasaregionen och Finland och får in pengar från utlandet via exporten av varor. Man kan alltså säga att Vasaregionen per person både skapar och hämtar in mest pengar av alla till vårt land.

– Man brukar räkna med att en arbetsplats inom en industri med hög förädlingsgrad och exportnivå automatiskt skapar tre till fyra andra arbetsplatser. Om det uppstår en produktiv fabrik och infrastruktur runt den så uppstår också skolor, och då behövs lärare och så vidare.

Strand berättar att Vasa som stad har helt rätt storlek för att samarbetet mellan staden, högskolorna och näringslivet ska fungera. I en större stad är det svårare att upprätthålla kreativa diskussioner för skapandet av en fungerande miljö mellan dessa. Under många år har staden till exempel sett till att bygga upp utbildningssektorn på ett sätt som stöder energiklustret.

– Det som vi nu har börjat fokusera mera på är att vi har sparkat igång en enenergiutbildningsstrategi. Det går ut på att det ska finnas en strategisk röd tråd för hur vi kan skapa intresse för olika energifrågor, naturvetenskap, och så vidare hos en person ända från vaggan till graven.

Strategierna kan bland annat handla om att få in ett mera direkt samarbete mellan skolor och energiföretagen.

– I låga åldrar handlar det om att skapa ett intresse för dessa frågor bland eleverna. Klasser i låg- eller högstadier kan exempelvis ha fadderföretag som de besöker med jämna mellanrum och där de kan arbeta med konkreta case, och som sedan kanske kan sponsra en klassresa.

Men Joakim Strand är noga med att påpeka att det inte räcker med en strategi från staden  – det behövs också personer vid universiteten och grundskolorna som är villiga att styra in verksamheten på dessa frågor.

– I och med att energiklustret växer som det gör, så har Åbo Akademi som jag ser det just nu en historisk chans att vara med i en utveckling som spelar en roll inte bara i Finland utan globalt. Chansen finns här i Vasa, eftersom det är norra Europas ledande energi­kluster, men då måste man satsa brutalt hårt på bland annat energiteknik. Satsningen borde i så fall ske de närmaste tre till fyra åren.

– Annars tar någon annan chansen, man kan inte sitta och vänta på att bli inbjudna. Man borde ju ha börjat satsa redan tidigare, men ännu har man chansen.

Satsningen borde enligt Strand för Åbo Akademis del handla om att fokusera på den omkringliggande helheten, inte enbart på traditionell ingenjörsvetenskap.

– De nyckelpersoner vi behöver inom energibranschen i framtiden måste ha en bra systemförståelse. Du kan inte bara vara världsbäst på ett klassiskt ingenjörskunnande, utan måste också ha möjligheten att knyta ihop ditt kunnande med att ha ett socialt spelöga, språkkunskaper, förståelse av kulturer, psykologi, projekthantering – och det är där möjligheten för Åbo Akademi finns.

Därmed menar Strand att man också kommer förbi den kritik som på olika håll väckts mot energiklustret – alltså att staden inte glömmer bort alla de mjuka värderingarna i sitt fokus på att stöda energiindustrin.

– Det är en win-winsituation. Energitekniken och klustret kan rädda allt det andra på sikt, i och med att det är den biten som kommer att växa och som finansierar allt annat. Satsar man på den saken så kommer man att kunna fortsätta anordna utbildning inom de andra bitarna, och som sagt så behöver de som jobbar i energibranschen också den typ av kunnande som de mjuka värderingarna representerar.