Gästkolumnisten Roger Nylund påminner oss om konsumtionskulturen som påminner oss om vad vi saknar för att vi inte ska stanna upp och komma på att bli tacksamma för vad vi har.
VI LEVER I allvarliga tider. Mörkret tätnar allt mer och ingen vet vem som kommer att bli årets lucia eller om vi kommer att få en vit jul. ”Black Friday” har nyss firats i handlandets tecken, dagen efter Thanksgiving.
Tacksägelsedagen firas som känt främst i USA med religiösa förtecken. Black Friday, som nu spridit sig till våra länder ska snabbt få oss tillbaka från tacksamhet inför vad vi har, till att minnas vad vi saknar. Tillbaka till vad som är viktigt i vårt samhälle – att konsumera. Hur blev det så? Skolbildningen i världen, även hos oss, är högre än någonsin och den genomsnittliga intelligensnivån, mätt i IQ, har stigit under decennier. Varför är vi då tillsammans så korkade?
Vi satsar på det som gör oss olyckliga – i strävan efter lyckan! ”Lyckoforskaren” Dan Gilbert ger ett skäl: vi känner inte vårt framtida jag och framförallt inte vad som kommer att göra oss lyckliga. Lyckan som kommer med nya ägodelar försvinner snabbt. Ok, vid det här läget har jag väl redan tappat hälften av läsarna – inget nytt under den obefintliga solen. Vänta lite! Inte för att jag har nåt nytt att komma med, men ge mej en chans.
En omhuldad tanke, speciellt i samhällsdestruktionen (jo förr hette det samhällsbyggande, jag vet) som pågår är frihet. Vi ska vara fria från styrning och kontroll, helst också från skatter. Frihet låter ofta, både i politisk retorik och i marknadsföring, nästan som synonym till lycka. Kanske det, men då behöver vi nyansera begreppet frihet.
Erich Fromm gjorde skillnad mellan frihet från och frihet till. ”Frihet från” är det som marknadsliberalerna överallt tutar ut i dag. Kossorna i hagen är sannolikt inte så glada över sin frihet från ladugårdens tvång om de blir utsläppta i januari. De är fria att gå och äta vad de vill, men där finns ju inget att äta!
Lite så här känns den frihet vi nu erbjuds på många områden. Redan utan sjukvårdsreformen är vi fria att välja var vi söker vård – om vi har råd. Många har inte. Valfriheten är marknadsföringens honnörsord, men behöver jag vara fri att välja mellan 32 olika mjölkpaket i supermarketen? Jo, jag vet för jag räknade. Nåja, ni andra väljer mellan mera väsentliga saker som kläder, smink o bilar, men en fråga kvarstår: ger den här sortens frihet lycka?
Gilbert säger att den inte gör det. Två saker sker. Då vi jämför det vi har med det som finns till buds är våra hjärnor inte rustade att urskilja väsentliga skillnader. Vi jämför alla skillnader. Därför utrustas nya saker med nya egenskaper, även helt oväsentliga, de får oss att se bristerna i det vi redan har – oavsett om vi behöver, vill ha eller kommer att använda de nya egenskaperna i den nya prylen. Det andra är att nästa upplevelse måste överträffa den förra för att ge samma kick. Andra gången jag byter bil är känslan inte lika speciell – om jag inte byter upp mej rejält.
Vad menade Fromm då med frihet till? Kan det vara något bättre? Jo det kan sägas bygga på frihet från tvång eller restriktioner, men tillför en viktig aspekt, förmågan till det man önskar sig. Om barnet ges friheten att ta ett kex ur kexburken hon inte når är det ingen riktig frihet. Frihet till något innebär att också ges förmågan att göra det. Så när studerande ges frihet att slippa föreläsningskurser till förmån för självstudiekurser bör det kanske ändå möjliggöras med en meningsfull pedagogisk struktur och inramning. Inte som kossorna som släpps på grönbete i januari.
Roger Nylund
Skribenten har studerat filosofi vid Åbo Akademi och jobbar nu som lektor vid yrkeshögskolan Novia.