Roller derby spelas med femmannalag på en
oval bana. En match är uppdelad i två trettio
minuter långa halvlekar. Förenklat går en match
ut på att en spelare i båda lagen, den så kallade
jammern, ska ta sig förbi motståndarlagets
spelare. När det händer får laget poäng. De
övriga spelarna kallas blockers och försöker
hindra jammern från att ta sig förbi.
ROLLER DERBY sägs vara den snabbast växande kvinnosporten
i världen. Till exempel var de 270 platserna i
Pargas idrotts- och ungdomsgård slutsålda när Åbos lag i
roller derby, Dirty River Roller Grrrls höll sin första hemmamatch,
eller ”bout”, i slutet av augusti.
Det var Laura Savolainen som tog roller derby till Åbo efter utbytesstudier
i Lund. Savolainen har nyligen lämnat in sin magisteravhandling
i kvinnovetenskap vid Åbo Akademi med titeln ”Kön och sexualitet
inom idrott – en studie i roller derbyns queera potential” och deltog
själv i den finländska landslagstruppen i VM i Toronto, Kanada, år 2011.
– Jag bodde i Malmö och min bästa kompis startade ett roller derbylag
där. Jag gick med i det och när jag flyttade tillbaka till Åbo ville jag
fortsätta, säger Savolainen.
– Vi var tre typer som startade upp det hela i Åbo och rullade runt i
Kuppisparken. Vi fick jättemycket stöd av Åbo Akademis motionsinstruktör
Carl Myrberg i början så det var tacksamt.
Enligt Salla Peltonen, forskare i kvinnovetenskap vid Åbo Akademi
och roller derby-entusiast, har roller derby en frigörande funktion som
fått många kvinnor att börja idrotta. Alla ledarpositioner i ligorna innehas
av kvinnor och estetiken går att koppla till riot grrrl-fenomenet med
rötterna i punk och anarkofeminism.
Ett exempel på det är de ”artistnamn” många av utövarna använder,
som ofta är humoristiska och förvrängande åt det grova hållet. Till exempel
är Savolainens artistnamn ”Juicy Butther” (syftar på feministiska
filosofen Judith Butler) och Peltonens ”Fittgenstein”, ett namn som
gavs henne då hon brukade använda en t-skjorta med texten ”Wittgenstein”
på träningarna. Wittgenstein är också den filosof som inspirerat
Peltonens forskning.
– Som sport är roller derby som vilken gren som helst. Att se på en
bout är lite som att se på en handbollsmatch. Det händer hela tiden och
poängen rullar in, säger Peltonen.
– Grenen bär en synlig aspekt av feminism, även om man inte entydigt
kan definiera den som sådan. Roller derbyn är nämligen inte uttalat
feministisk även om många säger att grenen förändrat deras liv. Det
finns något frigörande i att kvinnor tacklar varandra på rullskridskor.
Roller derby utövas också av män, men dessa har inte en så framträdande
roll. Grenen är den enda som har en policy som inkluderar
transpersoner, det vill säga personer som i sin könsidentitet avviker
från könsnormerna.
– Det är trots det inte problemfritt för transpersoner inom roller derby.
Det finns könskonservatism också här.
Roller derby har sina rötter i 1930-talets USA. Under 50- och 60-talen
blev grenen mera av en underhållningsgren i stil med wrestling. Efter
misslyckade försök att få grenen i tv var det rätt tyst kring roller derby
under några decennier, innan det uppstod i sin nuvarande form i
Austin, Texas, 2001.