Forskning i pedagogik och i synnerhet i lärarutbildning har långa anor i Finland. Och även forskarna vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi har idag fullt upp med olika expertuppdrag, föreläsningar, konferenser och artiklar tillsammans med kolleger i Norden. Både Sverige och Norge reformerar nu sin lärarutbildning enligt den finländska modellen.
Text & foto: Ari Nykvist
EN AV DE forskare som särskilt under 2000-talet har haft ett tätt samarbete med pedagoger i hela Norden, är professor emeritus Sven-Erik Hansén vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Hansén har länge arbetat med och forskat i norsk skolutveckling i samarbete med norska kolleger.
I en ny bok om norsk skolutveckling, ”Reformideer i norsk skole. Spredning, oversettelse og implementering”, är Hansén och forskaren, PeD Jan Sjöberg, också han från Åbo Akademi, två av bokens 18 medförfattare.
– Många av författarna i boken är ledande forskare i ämnet. Mitt, Jan Sjöbergs och en norsk kollegas gemensamma kapitel i boken har titeln ”Finske reformideer i norsk laererutdanningsdiskurs” och syftet är att utifrån ett translationsteoretiskt perspektiv visa hur idéer reser, översätts, tolkas och modifieras från en kontext till en annan.
Finland inspirerar Norden
Det är intressant att se hur de andra nordiska länderna idag tar steg i riktning mot den typ av akademiserad lärarutbildning som praktiserats i vårt land sedan 1970-talet. Den här utvecklingen syns på Island och i Norge genomförs ett pilotprojekt i Tromsö som går under namnet Pilot i Nord och som utgår från en finländsk design på lärarutbildning.
–?Pedagogiska fakulteten var ända från början på ett naturligt sätt, inte minst via det gemensamma språket, nordiskt orienterad vilket även är inskrivet i Åbo Akademis strategi. Och orienteringen ger även vår lärarutbildning ett mervärde. Tiotals forskare från fakulteten har varit och är sedan länge engagerade i nordiskt samarbete. Vi producerar tillsammans med andra nordiska forskare och utbildningsexperter facklitteratur och kursböcker som används i Norden, publicerar vetenskapliga artiklar, initierar och deltar i samnordiska forskningsprojekt, seminarier, utvärderingar och liknande.
Kännedom om vad som görs och händer inom vår lärarutbildning är enligt Hansén dessvärre på en del håll rätt liten och kritiken har ibland varit onyanserad och vilat på en bräcklig faktagrund.
Hansén har själv varit engagerad i nordiskt samarbete sedan 1980-talet och har. varit involverad i utvärderingar av pedagogisk forskning och utvärderingar av högre utbildning i Sverige, Norge och Danmark och även utanför Norden. För närvarande utvärderar han utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet och gör tillsammans med sin kollega PeD Tom Wikman en utredning och genomlysning av lärarutbildningen vid Uppsala universitet.
– Vår uppgift är att ge ett utifrånperspektiv på hur lärarutbildningen vid Uppsala universitet idag är konstruerad och fungerar; vad som är dess styrkor och utvecklingspotential. Vår analys består av en dokumentanalys som ger underlag för en empirisk studie med intervjuer av lärare och studerande, med deltagande observation under föreläsningar och seminarier med mera.
I Norge och Sverige får finländska lärare och forskare ofta höra att vårt utbildningssystem är konservativt. Stämmer det att till exempel våra svenskspråkiga klasslärare är konservativa och gammalmodiga överlag?
– Nej, det tycker jag inte. Den struktur som lärarutbildningen fick under 1970-talet har visat sig ge ett flexibelt utrymme för en kontinuerlig inre utveckling. Vi har en välfungerande lärarutbildning och våra lärare har som högtutbildade tilldelats en jämförelsevis omfattande professionell autonomi. I synnerhet efter att den akademiserades och blev en magister?–?eller egentligen mastersbaserad utbildning. Och andra nordiska länder visar därför stort intresse för våra lösningar.