Den logik finländska energibolag verkar utgå från i sin planering är föråldrad. I och med att gamla kraftverk fasas ut skulle det just nu finnas ett viktigt tillfälle att behärskat övergå till ett nytt ekosystem i produktionen av vår energi. En del av lösningen heter flexibla kraftverk.
Text: Marcus Prest
Vid ämnet industriell ekonomi vid Åbo Akademi forskar man i hållbara investeringar.
– Det gör vi främst inom energi och transport – de här branscherna binder nämligen en hel del kapital och är centrala när det gäller att tackla växthuseffekten, säger Magnus Gustafsson, docent i industriell ekonomi vid Åbo Akademi – nyligen hemkommen från Bryssel där han tillsammans med Henrik Ringbom på rättsvetenskapen vid Åbo Akademi diskuterat med EU-kommissionen om hur man kunde effektivera sjötransporter.
–Vårt budskap till industrin i Finland är att det går att införa förnybar energi här – på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.
– Globalt sett betyder förnybar energi sol och vind. Vindkraften har redan en enorm effekt, och kraftverken blir hela tiden större och effektivare. Vad gäller solenergi har priset på panelerna kraschat helt och hållet. VTT, statens teknologiska forskningscentral, har dessutom tagit fram en printbar plastfilm som fångar solenergi vilket ger många, väldigt intressanta nya möjligheter.
Hur går det här ihop med den finländska satsningen på kärnkraft, ta nu Pyhäjoki som exempel?
– I Pyhäjokifallet finns det bara en part som har något som helst förnuft och det är Rosatom, som på detta sätt får en referens i väst.
– Det har tagit energisektorn enormt länge för att fatta att energikonsumtionen inte ökar i landet, trots att det ju borde vara uppenbart då energiintensiva industrier har flyttat ut. Ett av grundantaganden de verkar göra för att betala tillbaka kraftverket i Pyhäjoki är att elpriset kommer att hållas på samma nivå långt fram i tiden.
– Ännu mera oroväckande är bassängerna Vuotos och Kollaja som de stora energibolagen ännu en gång försöker driva igenom. Fruktansvärda mängder växthusgaser skulle frigöras vid byggandet av sådana bassänger och kraftbehovet går att lösa på enklare sätt bara man är beredd att tänka i nya banor.
Hur ser situationen för vind- och solenergi ut i Europa och världen?
– Vindenergin har haft en enorm effekt på elmarknaden i Danmark, Tyskland och börjar också ha effekt i Storbritannien. Vind är också mycket stort i USA. Norra Texas, som man kanske annars främst förknippar med oljeindustri, har till exempel slätter med gott om vind och vindkraftverk. Och man ska också komma ihåg att det är i Kina där det sker mest investeringar vad gäller både vind- och solkraft.
– Det har riktats en hård kritik mot de förnyelsebara energiformerna. Ett huvudspår i kritiken är att vind- och solenergi subsidieras med skattelättnader, och det faktum att konsumentpriset för el i Tyskland gått upp trots att marknadspriset gått ner, och elbolagens lönsamhet har också gått ner.
Vad beror det på?
– En orsak att det är så i Tyskland beror på att de stängt och stänger ner sina kärnkraftverk som måste ersättas. Men i parentes sagt skulle de där kärnkraftverken stängas i alla fall – de börjar vara 40 år gamla och det är vad ett sådant kraftverk tål innan det är så slitet att det är billigare att bygga ett nytt än att reparera det existerande.
– En annan kritik är att utsläppen inte minskat. Det beror på att man istället tagit in kolkraft för att kompensera.
– I Spanien har vind- och solenergin gjort att man tvingas ha en massa kraftverk på tomgång, i standbyläge för att kunna sätta igång dem när de behövs. Det är dyrt att ha dem att gå på tomgång. Så det ligger något i kritiken.
Vad är det som är så svårt med att föra in el- och solenergi till systemet?
– Vind och sol ger en oregelbunden energiproduktion. Man kan inte starta ett vindkraftverk när man vill – det blåser när det blåser, men man har stadigt blivit skickligare på att förutse exakt när det kommer att blåsa – det finns alltså större förutsägbarhet i vindenergiproduktionen än tidigare. Det blåser ofta på natten, men då är konsumtionen av el låg och det behövs ingen extra kapacitet – tvärtom. Och solkraftverk fungerar när det finns sol, det vill säga på dagen, vilket är välkommet. Men solenergi om dagen har den sidan att den inte kostar något att producera vilket är jobbigt för de traditionella elbolagen som måste få ut vinst för att täcka sina investeringar i andra typer av kraftverk. Och det är just på dagen de tar ut vinst. Om natten kan de knappast göra någon vinst alls. (Detta förklarar vi närmare här /Red.) I Italien har solenergin vänt upp och ner på elmarknaden.
– Ett av de centrala problemen är att det är svårt att lagra energi, vilket man måste kunna om man har en energiproduktion som bara är i gång under vissa tider på dygnet. I Danmark leder man ner sol- och vindenergi i motstånd som värmer upp vatten varifrån man sedan frigör energin under dagens lopp. Ett annat alternativ, eller ett kompletterande alternativ är att ha en pool av flexibla kraftverk av den typ som Wärtsilä tillverkar, som till skillnad från kärn- och kolkraftverk kan slås av och på snabbt och utan att det kostar en förmögenhet.
En viktig aspekt av det som gör elmarknaden knepig är den ojämnt fördelade efterfrågan under dygnets timmar och de robusta kraftverkens svårighet att tillgodose nätet med tillräckligt lite el och tillräckligt mycket. Med för mycket el i nätet som ingen använder kan distributionsinfrastrukturen skadas. Med en efterfrågan som är större än utbud kan elkänsliga maskiner och industriprocesser ta skada. Magnus Gustafsson, docent i industriell ekonomi skissar upp sambanden på tavlan. Foto: Marcus Prest.
Du sade innan intervjun att det finns en möjlighet för Finland att göra något bra av situationen – hur?
– Det vi har nu är en enorm möjlighet för Finland där vi kunde lyckas åstadkomma ett nytt ekosystem, en sund marknad med lägre priser.
– Nuläget är inte bra för någon, vi har kommit till den punkt där den traditionella energilogiken inte fungerar mera. Vindenergin gör att de traditionella kraftverken måste stängas av under natten vilket gör att de dras med startkostnader på morgonen. Solenergi trycker ner priserna under dagen och gör att de traditionella kraftverken inte kan gå med vinst som förr. Sol och vind producerar inga utsläpp och produktionskostnaden är noll. Solpaneler är så gott som eviga. Det gör att de är här för att stanna.Vi kan ställa om till något nytt och det betyder att enskilda företag kommer att förlora – så är det alltid vid omställningar.
– Men som sagt, det är en enorm möjlighet för Finland. Vi kan inte konkurrera med Kina i vind- och solenergiteknologi, det tåget har redan gått. Vad vi har är en massa delkunnande på mycket hög nivå, den finns till exempel i Wärtsilä, Vacon, ABB och så vidare – men detta delkunnande måste vi integrera i ett system av teknologier som kompletterar varandra. Detta kräver att företagen tillsammans skapar nya affärsmodeller. Det krävs också politik som ger dessa bolag möjlighet att skapa proof of concept, det vill säga bevis för att de har en modell som fungerar.
Och det har vi för att vi nu i alla fall måste göra investeringar på grund av våra åldrande kraftverk?
– Det vi kan göra är visa hur man gör en behärskad omställning och skapa ett säljbart koncept kring det. I de flesta länder där man fört in sol- och vindenergi har man gjort det helt obehärskat och gjort massiva felinvesteringar. Det här gäller till exempel för Italien och Tyskland och till viss del även Storbritannien. I USA kämpar traditionella energibolag med näbbar och klor emot all förändring. Och de kan bromsa så länge det inte finns ett klart exempel, en klar vision av hur man kan få ett system med förnybar energi att fungera på ett vettigt sätt. Det är den här visionen vi försöker skapa.
– Det finns gott om möjligheter att ställa om systemet. De existerande kraftverken åldras efterhand. Det viktiga är att man inte ersätter dem med likadan konventionell teknik utan systematiskt skiftar om till den nya logiken.
– Vi ska snart publicera en rapport där vi visar hur man kan öka andelen vind- och solenergi genom att ta in flexibla kraftverk. När man klagar på att vindkraften till exempel behöver subsidier ska man komma ihåg att det är för byggnadskostnaden det stödet används. För vind-elproduktionen behövs inga subsidier alls då den ju är gratis. Och sedan är det viktigt att notera att det finns en massa gömda subsidier för den fossila energin som man inte nämner då man klagar på vindkraften.
– Men man ska inte underskatta de reaktionära krafterna. Det stora hindret är inte teknologin, den finns och är konkurrenskraftig. Det stora hindret är alla de etablerade tänkesätten som man inte vill ge upp, men också här kan man skönja en ljusning.