Samtidigt som det svenska språkets ställning och till exempel svenskundervisningen i finskspråkiga skolor allt mer högljutt ifrågasätts i Finland, blir det i hela landet allt vanligare med språkbad på svenska.
Text & foto: Ari Nykvist
Närmare 4?500 finskspråkiga skolelever i drygt 20 kommuner får idag språkbad på svenska. Därför behövs det nu fler språkbadslärare. Men också mer språkbad på finska.
– Egentligen är språkbad ett mycket effektivt och samtidigt roligt sätt att som ung lära sig både något nytt, få ny sakkunskap och på köpet ett nytt språk, säger Karita Mård-Miettinen, universitetslektor i nordiska språk vid Vasa universitet.
Hon leder det nya utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning, KIKY, som i höst inleddes i samarbete mellan Vasa universitet och Åbo Akademi. De som blir språkbadslärare kan samtidigt bli klass- och svensklärare. Den nya utbildningen är populär och söktrycket stort.
– Nästan 160 personer sökte de 20 studieplatser vi i år kunde erbjuda. På grund av det stora intresset för språkbad, startar vi om två år en skild språkbadsutbildning också för barnträdgårds- och ämneslärare. Och snart får vi dessutom de första utexaminerade från magisterutbildningen i språkbad som inleddes vid Vasa universitet år 2011.
– Förutom en skild språkbadsdidaktik, ska de som blir språkbadslärare också känna till hela 16 olika skolämnens didaktik, så uppgiften är inte alldeles lätt, påpekar Ria Heilä-Ylikallio, professor i språk- och kulturvetenskapernas didaktik vid Åbo Akademi och deltagande i planeringen av språkbadsutbildningarna.
Framgångssaga på svenska
Över hela landet finns det idag en ökad efterfrågan på språkbad. Men både efterfrågan och utbud varierar från region till region. Störst är intresset och utbudet längs kusten och i synnerhet i Vasatrakten där språkbadsmetoden i Finland utvecklades redan i början på 1980-talet.
– Nationellt sett har språkbadet ännu ingen riktigt stor betydelse, men regionalt och lokalt är den mycket viktig. I synnerhet det vi kallar fullständigt tidigt språkbad för 3–5-åringar har på många orter lyckats bra. Denna form av språkbad innebär att lärandet sker helt på det andra språket då språkbadet inleds och att modersmålet kommer med först lite senare. Språkbadet i Finland är egentligen en otrolig framgångssaga och allt fler känner till de stora fördelarna med språkbad, säger Karita Mård-Miettinen.
Språkbadets framtid är trots det fylld av stora utmaningar. Hur bemöta den ökade efterfrågan då pengarna inte räcker till? Hur borde språkbadsmetoden utvecklas och ska ansvaret finnas på det lokala eller nationella planet? En utmaning är enligt Mård-Miettinen också att ge fler svenskspråkiga barn möjlighet att språkbada på finska. Åtminstone i Närpes planeras nu språkbad på finska och sedan förr finns sådana språkbad i Ekenäs, Karis och Jakobstad.
– Idag finns det språkbad på finska på några få orter i Svenskfinland, men till exempel på många svenska daghem finns det numera både intresse för och behov av språkbad på finska. Men många barnträdgårdslärare känner sig inte tillräckligt säkra på finska för att våga språkbada dagisbarnen på finska.
Elevcentrerat och explorativt
Britt Kaskela-Nortamo är språkbadslärare vid den stora finska lågstadieskolan Keskuskoulu i Vasa. Hon ser språket som ett verktyg, ett händigt redskap för att lära eleverna något nytt på ett intressant sätt.
– Undervisningsmetoden för språkbad är i hög grad den samma som poängteras i den allmänna nya läroplanen som tas i bruk år 2016. Det vill säga ett elevcentrerat arbetssätt med självstyrning och explorativt arbete i par och i små grupper, säger Kaskela-Nortamo.
I naturliga språkmiljöer och kreativa kommunikationssituationer uppstår lättare och oftare ett naturligt och självupplevt behov av att prata ett annat språk. Därför sker språkbad ofta i form av olika bekanta helhetsteman kring ämnen såsom biologi och historia.
– Jag ser språkbad som ett mycket naturligt och givande sätt för finskspråkiga barn att lära sig svenska och svensk kultur. Något som i sin tur bara förstärker och stöder det egna modersmålet och inlärningen av också andra språk.
Internationellt forskningsintresse
Jämsides med det ökande intresset för språkbad, har också det internationella intresset för språkbadsforskning i Finland ökat. Språkbadsforskarna vid Åbo Akademi och Vasa universitet hoppas att Vasa kunde profilera sig som ett språkbadskluster där två- och flerspråkighet praktiseras, undervisas och utforskas på nya innovativa exempelgivande sätt. Nya forskningsteman är nämligen eftertraktade i vår snabbt föränderliga värld.
– Idag handlar den nya forskningsagendan ur språkbadsforskningens synvinkel om bland annat mång- eller flerspråkighet, språkidentitet och om inlärning av ämnesvisa begrepp och helheter. Och forskningsresultaten syns snabbt i språkbadsundervisningen eftersom samarbetet mellan forskare och lärare här i Vasa kring språkbad fungerar bra, säger Siv Björklund, professor i nordiska språk vid Vasa universitet.
Kielet on kultaa
Språkbadets framtid i Finland är enligt Björklund ändå mycket beroende av språkpolitiska linjeval och förändringar i svenska språkets ställning. Ett exempel är frågan om integrering av invandrarbarn som kanske kunde ha nytta av språkbad både i finska och i svenska. Susanna Heinonen är ordförande för språkbadsföreningen i Vasa och hon understryker just boendemiljöns och vardagens betydelse för en levande två- och mångspråkighet.
– Dagens föräldrar har en positiv inställning till både svenska och finska och språk överhuvudtaget. Men vi önskar att våra barn oftare kunde få bada i svenska också utanför skolan i olika vardagliga kommunikativa situationer. Och vad händer med svenskan då våra finskspråkiga barn går ut nian och inte längre får språkbada i skolan men ändå kanske skulle ha lust att senare studera på svenska till exempel här i Vasa? Och på samma sätt skulle det behövas mer språkbad på finska för svenskspråkiga som av olika orsaker kanske vill studera på finska. För som vi säger i föreningen; kielet on kultaa, språkkunskaper är värda sin vikt i guld.