Ljud kan vara starkt känsloladdade. Ändå tänker vi sällan på de ljudlandskap vi rör oss i till vardags. En insamling som samtidigt är en tävling vill sporra deltagarna att spetsa öronen.
Text & foto: Nicklas Hägen
Musikvetenskapen vid Åbo Akademi deltar i en riksomfattande insamling av ljudlandskap. Insamlingen ordnas i form av en tävling som är öppen för allmänheten och är en uppföljning till en likadan tävling som ordnades för tio år sedan.
Tävlingsbidragen skickas in som skriftliga beskrivningar av ljudlandskap i Finland. Ur svaren väljs ett urval exempel som spelas in och arkiveras, för att på ett mångsidigt sätt belysa olika finländska ljudlandskap. Förutom som tävlingsbidrag kommer beskrivningarna att fungera som material för forskningen.
– Det har på ett eller annat sätt funnits ljudlandskapsforskning sedan 1960-talet, med en inriktning på akustisk ekologi. Till en början var det ofta en ideell tanke bakom, kanske för att det fanns ett missnöje med utvecklingen i kulturen, och man frågade sig varför ljudlandskapet är sådant det är, säger Johannes Brusila, professor i musikvetenskap vid Åbo Akademi.
Intresset för ljudlandskap är inte reserverat enkom för musikvetare. Också till exempel stadsplanerare, arkitekter och ljudkonstnärer kan dra nytta av hur den akustiska och audiella miljön upplevs.
Bakom tävlingen finns också en förhoppning om ökad ljudmedvetenhet. Vi reflekterar sällan över de ljud vi hör i vår vardag, trots att vi omges av ljud hela tiden. När människor stannar upp och funderar över de ljud de hör brukar de ändå bli intresserade, menar Brusila, och tar finska rundradions naturljudskvällar som exempel. Där har folk fått ringa in till radion och beställa olika ljud som finns i YLE:s omfattande ljudsamling.
– Det har blivit rätt roliga diskussioner, folk har varit mycket engagerade i att diskutera hur till exempel olika motorsågsmärken, kyrkklockor och fabrikspipor låter.
Nostalgiska (o)ljud
Ljud väcker minnen. Precis som många andra forskningsgrenar har ljudlandskapsforskningen tidigare byggt på en idé om att det var bättre förr, före maskinerna kom med sitt buller.
– Det har samtidigt klarnat att människor betraktar mekaniska ljud med nostalgi när de väl har försvunnit. För en viss generation är till exempel ljudet av mammas symaskin nostalgiskt, säger Brusila.
Ljudet är laddat med betydelser. Den tidsmässiga nostalgin är bara en koppling av många.
– Vissa tycker att spårvagnsljudet i Helsingfors är irriterande, men när de flyttar bort så saknar de det. Det är en stark lokal platsmarkör i Helsingfors centrum och ett helt annat ljudlandskap än till exempel en metrolinje eller en utfartsled, säger Brusila.
– Industriella ljud är väldigt centrala för samhällen uppbyggda kring tung industri. Bullerskyddet var tidigare minimalt, vilket hade hemska effekter för folks hörsel, men de mekaniskt upprepade ljuden har samtidigt gett trygghet. I till exempel äldre gruvstäder var ljudet starkt kopplat till en inkomstkälla, men det betydde också att allt var bra i gruvan. När det tystnade hade det hänt något.
Tävlingen ”Finländska ljudlandskap i förändring” inleddes i mitten av oktober och pågår till den 30 april 2015. Prissumman på 1?000 euro delas mellan tre svar och tävlingens resultat tillkännages senast den 15 september 2015. Anvisningar för deltagande finns på denna webbadress, som också innehåller svenska sidor. Där finns också möjlighet att själv banda in och lägga till ljudprov till en ljudlandskapskarta, eller lyssna på de ljud som andra lagt till. Förfrågningar om tävlingen, insamlingen och forskningen kan också riktas per telefon till 050 318 7288.