MfÅA bad Polar, Suunto och Hexoskin ge ett exempel på en av sina produkter och ett uttalande om hur de såg på framtiden för pulsmätare/träningsdatorer och nättjänster som anknyter till teknologin. (Även Garmin kontaktades men svar uteblev.)
Text: Marcus Prest
Polar V800
Visar hjärtfrekvens, belastningszoner, fungerar i vatten, belastning & återhämtning i vila, kalorier, återhämtningsstatus baserat på en veckas aktivitet, GPS, höjd, temperatur, lutning, datalänk, med mera.
– Vi kommer också i framtiden att koncentrera oss på vårt kärnkunnande som är att ge goda erfarenheter av intelligent ledning till personer som tränar för motionens skull eller mot ett specifikt mål, säger Katja Malkki, marknadsföringschef för Polar.
– Det här innebär att vi gör produkter som motiverar, leder och stöder träning, samt nättjänster och mobila tillämpningar som grundar sig på en djup fysiologisk förståelse som hjälper människor att nå målen de satt upp för sin träning. Vi fortsätter också att lyssna på våra kunder för att förstå deras behov.
Suunto Ambit2 R
Optimerad för löpning. Inbyggd GPS och accelerometer ger hastighet, stegfrekvens och distans. Ruttnavigering. Pulsmätare, träningsplanerare, löpningsappar med tillgång till ytterligare tusentals sportappar via nedladdning. Multisportfunktioner för simning, cykling, och så vidare.
– Ambit förändrade allt. Det var den första GPS-klockan som kombinerade avancerade outdoor- och träningsfunktioner. Och den forstätter att utvecklas med fler och mer avancerade appar, säger Liisa Palmu, kommunikationschef för Vandaföretaget Suunto, som fram till 90-talet främst var känt för kompasser och navigationsutrustning.
– Utifrån den här traditionen utvecklas Ambit 2 och Ambit 2S till nästa generations multisportfunktioner för simning, cykling, med mera.
Hexoskin
Hexoskin är en nykomling inom idrottsteknologibranschen. Deras främsta produkt är smarttextiler som kan mäta EKG, puls, pulsvariationer, andningstäthet, andningsvolym, belastning & återhämtning i vila, och även stegmätning, stegtäthet eller varv per minut i cykling. Hexoskin sänder data i realtid till Bluetooth-system (telefoner, tabletter). Hexoskin opererar inom det koncept som kallas Internet of Things.
– För bara några år sedan måste du söka upp ett avancerat gym, en idrottsklinik eller ett så kallat human performance lab för att få exakta mätdata från din träning, säger Pierre-Alexandre Fournier, verkställande direktör för det kanadensiska bolaget Hexoskin.
– Nya mobila teknologier har förändrat den omständigheten. Nu går det att göra exakta mätningar av din träning i mera relevanta omgivningar, alltså i förhållanden som motsvarar den sport du utövar, istället för att vara begränsad till de fysiska övningar som går att göra i ett gym. Det sköna med det här är att du inte måste vara en elitidrottare för att få tillgång till data om din prestationsförmåga, istället är mätutrustningen nu tillgänglig för vem som helst som har ett intresse för saken.
– Dessa nya mobila och bärbara teknologier är också på väg att i stor skala flytta över från idrotten till personlig hälsokoll. Vi har bara sett de första åren av det här. Inom en nära framtid kommer de flesta av de hälsoövervakande produkterna att användas av personer som inte tränar, och de flesta av dessa produkter kommer också att användas i förebyggande syfte av friska personer snarare än av personer med svåra hälsoproblem. Målet är att istället för att behandla sjukdomar, förebygga dem, och producera hälsa.
Mätbarhet
Elitidrottare har alltid varit intresserade av mätbarheter. Mätbarheter ger data som sätter prestationer i ett sammanhang. Mätbarheterna får gärna vara så entydiga som möjligt. För att skapa entydighet isolerar man ett moment ur den prestation som idrottaren förväntas prestera i en tävling och gör ett test som går att upprepa i så identiska förhållande som möjligt.
Att man isolerar ett enskilt moment beror på att de flesta tävlingsidrotter består av ett komplex av sammanflätade delar. Genom att bryta ut delar, testa och analysera resultaten kan man få en uppfattning om vilka idrottarens starka sidor är och vilka de svaga är. Genom att specifikt träna de svaga sidorna kan man ibland förbättra helhetsprestationen betydligt mer än genom ospecifik träning.
Ju enklare idrottsgrenen förefaller vara desto mera nytta har man av mätbarheter. Fotboll är en sport med extremt många delmoment där en spelare kan vara en framgångsrik spelare trots svagheter i vissa områden – att koncentrera sig på detaljer kan vara kontraproduktivt eftersom grenen i sig själv är så organisk och beroende av mängder av komplexa egenskaper som inte är direkt fysiska: ”spelöga” är ett klassiskt exempel på en av dessa komplexa svårdefinierbara egenskaper. Spelöga kan kanske liknas vid musikalitet – det går att vara en bra, eller åtminstone framgångsrik musiker utan att vara tekniskt skicklig. (Analogin håller bara en bit – med uppenbara tekniska begräsningar går det inte att vara fotbollsspelare på elitnivå.)
En gren som sprinterlöpning är, trots komplexiteten i delmomenten, en betydligt mer hanterbar sport för analys på mikronivå än fotboll. Det går att mäta reaktionshastigheten i starten, kraften i frånskjutet, steglängden, stegfrekvensen, bedöma kroppshållning i olika avsnitt av loppet, och så vidare.
Uthållighetsidrottare som löpare, skidåkare och cyklister kan naturligtvis göra likadana test – men i sådana grenar är prestationen mera utdragen och ställer annorlunda krav, framförallt på kroppens ämnesomsättning. Den kemiska delen är så avgörande att man kan vara uthållighetslöpare på internationell toppnivå utan att ha en fulländad teknik.
Hjärtmuskelverksamheten är central i träningen av uthållighetsidrottare. Effekten med vilken hjärtmuskeln arbetar hänger samman med vilka typer av energi cellerna arbetar, syreförbrukning och i vilken grad mjölksyra och andra slaggämnen dumpas i blodet. Ju intensivare hjärtat tvingas arbeta desto snabbare gör kroppen slut på sina energiresurser som är specifika för nivån av belastning.
Förenklat: låg puls använder sig av kroppens fettförbränningssystem med nästan oändliga resurser och mellannivån där de flesta uthållighetsidrotter utspelar sig använder glukos (~socker) som vid hög förbränning räcker till i cirka 40 minuter. Vid maximal prestation, när hjärtat arbetar på största möjliga effekt, använder kroppen sina fosfater som förvandlas till ATP, cellens ”bränsle”, direkt utan att bränna syre. Detta betyder i sin tur att sidoprodukten mjölksyra (lactate) dumpas i blodet i stora mängder och gör musklerna oförmögna att fortsätta arbeta efter mer än cirka 35 sekunders påfrestning.
Med tester och med hjälp av pulsmätare kan man hitta en idrottares individuella nivåer och träna specifika belastningsområden. Pulsmätning kan också hjälpa en idrottare att få bättre känsla för sin kropp. De flesta uthållighetsidrottare skulle antagligen säga att pulsmätaren är ett hjälpmedel men att den egna känslan är avgörande i största delen av träningen (här igen en möjlig analogi till musikalitet). De flesta idrottare skulle antagligen också gå med på att pulsmätaren är ett bra instrument för att kalibrera den egna känslan mot mätdata.