Metodutveckling och samarbete kring olika forskningsprojekt och finansieringsalter­nativ är två viktiga uppgifter för det nya konsortiet. Från vänster Klas Backholm, Jenny Lindholm, Kimmo Rautanen och längst fram Kasper Hiltunen. Foto: Ari Nykvist.

Det digitala samhället och hur nätet och nya sätt att kommunicera, agera och producera förändrar hela samhället, är föremål för en lång rad forskningsprojekt inom olika ämnen vid Åbo Akademi. För att lyfta fram och förstärka den forskningen ytterligare, håller nu ett nytt vetenskapligt konsortium på att bildas.

DET NYA KONSORTIETS mål är att generera ökad extern forskningsfinansiering till Åbo Akademi, att bygga nationella och internationella nätverk för nya samarbeten och att göra Åbo Akademi till en attraktiv part för nationella och internationella samarbeten kring forskning och utvecklingsarbete om människans möte med digitala miljöer.
Det här genom att skapa ett konsortium av forskare vid Åbo Akademi kring människans möten med digitala miljöer. Medieinnehåll, användargränssnitt och användningssituationer i vardagen är här centrala ingredienser. Konsortiet bildas kring MediaCitys laboratorium i Vasa, Content Testing Lab där bland annat mätinstrument som hjärnskanning (EEG), ögonrörelsekamera och olika biosensorer finns att tillgå.
Fragmenterade digitala marknader, avsaknaden av interoperabilitet, ökande cyberbrottslighet, risk för sänkt förtroende för näten, brist på investeringar i nät, otillräckliga satsningar på forskning och innovation, brist på digital kompetens och missade möjligheter att lösa samhällsproblem är enligt EU-kommissionen faktorer som hindrar utvecklingen av den digitala agendan.
– Här är de tre sistnämnda faktorerna mycket relevanta. EU-kommissionens djupanalys av den finländska ekonomin från april pekar nämligen just på förmågan att omsätta forsknings- och utvecklingsverksamheten i konkreta produkter som en utmaning för Finland, säger Kimmo Rautanen, direktör för Media­City.

Slutanvändaren och metodutveckling i fokus

I alla former av digitala lösningar finns en slutanvändare och en orsak till ovannämnda problem är enligt Rautanen att man inte tillräckligt beaktat slutanvändaren som individ. Kunskapen om slutanvändaren och hennes förmåga och vilja att använda sig av de framtagna digitala lösningarna borde och kan ses som nyckeln till framgång.
Konsortiets projekt och verksamheter grupperas för närvarande under fem tema: Digital Citizenship, Digital Media, Digital Learning, Digital Wellbeing och Digital Energy.
– Vi hoppas att labbkonsortiet blir en snabb och effektiv kanal för att förmedla ny information om aktuella forskningsprojekt, anslag och andra finansieringsmöjligheter. Att det bildas en kärna av dedikerade forskare som snabbt kan reagera och agera tillsammans till exempel just kring finansiering. Och som tillsammans utvecklar nya metoder för att mäta och analysera människan och hennes möten med och upplevelser av digitala miljöer, säger forskaren Klas Backholm vid ämnet utvecklingspsykologi.
Han är en av de forskare vid Åbo Akademi som tagit initiativet till det nya konsortiet. Men också flera doktorander har redan hunnit använda labbet i Vasa.
– För mig som forskarstuderande är samarbete och stöd kring fortsatt forskningsfinansiering viktigt. Men kanske ännu viktigare att få hjälp med metodutveckling eftersom det hela tiden utvecklas nya laborativa verktyg för att undersöka till exempel medievanor och användarreaktioner överlag, säger Jenny Lindholm, doktorand vid ämnet statsvetenskap i Vasa.
I sin avhandling granskar Lindholm hur kriser och katastrofer tas emot och förstås av medborgarna till exempel via massmedia. Det bland annat genom att mäta hur tv-tittare reagerar på nyhetsinslag om oförutsedda katastrofer och stora olyckor. Även vid pedagogiska fakulteten använder doktorander och andra forskare labbets tjänster. Till exempel Talking Tools är ett utvecklingsprojekt med målet att utveckla och kommersialisera en ny mobilapplikation, Talking Tools™, ämnad att i initialskedet stöda undervisning och lärande i konst- och färdighets ämnen i årskurserna 1–9. Med mobilapplikationen kan eleven dokumentera sin egen arbetsprocess i realtid med hjälp av text, bild och video.
– Vi har stor nytta av labbet i Vasa och har under hela programmeringen av vår nya app kunnat kolla användarvänligheten och fått massor med värdefull information för att göra appen ännu bättre. Även företaget vi samarbetar med får värdefull information om användarvänlighet hos dylika program. I höst hoppas vi kunna komma ut med en första testad version av Talking Tools men vi har också i fortsättningen stort behov av labbets tjänster. Till utvecklingsarbetet anknyts nämligen överlag forskning om smarttelefonens och pekplattans pedagogiska användningsmöjligheter, säger doktoranden i slöjdpedagogik Kasper Hiltunen.
Ligger rätt i tiden
Vid Åbo Akademi betonas i dag tvärvetenskaplighet och samarbete kring olika hybridplattformar så även därför ligger konsortiet enligt Kimmo Rautanen rätt i tiden. Vetenskapsområden inom Åbo Akademi som redan nu är engagerade i labbet är statskunskap med masskommunikation, ekonomi, pedagogik, informationsvetenskap, energiteknik, utvecklingspsykologi samt användarupplevelseforskningen vid MediaCity.

ARI NYKVIST