Virtuell verklighet, det vill säga VR (Virtual Reality) kan beskrivas som en blandning av datorer, multi- och hypermedia, 3D-teknik, nätet, robotteknik, instrumentering, sensorer och optik. VR är hightech och ett allt mer populärt användargränssnitt inom allt fler tillämpningsområden. Åbo Akademis nya Experience Lab i Vasa förfogar över den senaste VR-tekniken.
Text: Ari Nykvist
VIRTUAL REALITY består egentligen av en rad olika teknologier som tillsammans ger oss en illusion av att rent fysiskt gå in i en annan värld. Och genom att kombinera VR-tekniken med ett meningsfullt och lärorikt innehåll, tar de flesta av oss till sig ny information på ett nytt men samtidigt uråldrigt och lärorikt sätt. Genom att via både kropp, sinnen och hjärna tillsammans uppleva det.
Åbo Akademis nya Experience Lab vid MediaCity i Vasa öppnade i oktober. Också här har möjligheten att använda VR både i undervisning och i forskning väckt stort intresse under hösten. Labbet förfogar över den senaste VR-tekniken där 3D-upplevelsen av att till exempel åka runt i människans blodomlopp och samtidigt lära sig hur det fungerar får de flesta att häpna.
– Att använda VR i lärandet blir snabbt allt vanligare. Men också i företagsvärlden sker kommunikation och marknadsföring allt oftare med hjälp av VR. Överlag blir det sociokulturella lärandet allt viktigare, säger Annika Wiklund-Engblom, universitetslärare i pedagogik vid Åbo Akademi, som i olika repriser har arbetat med nuvarande Experience Lab.
VR inte längre bara en ”kul grej”
VR beskrivs ofta som något mycket mer än att läsa en bok eller att se på en tv- eller datorskärm. Om jag läser en hur levande och bra beskrivning som helst av till exempel Utö i Åbolands skärgård blir min upplevelse och därför också minnesbild av Utö något helt annat då jag själv står där, går omkring på ön och kanske till och med kan påverka det jag gör och ser. VR blir mer än att se på en video eller film och mer än att läsa en glassig broschyr.
Med hjälp av VR kan alltså all information och kunskap visualiseras och dessutom i direkt interaktion med användaren. VR beräknas därför få en viktig och dominerande plats i morgondagens pedagogik- och upplevelseindustri. Jessica Brillhart, VR-filmproducent på Google, understryker hur avgörande berättandet i VR skiljer sig från allt annat bildberättande. På 2010-talet har VR gått från att mest ha funnits i militära miljöer och elituniversitetslabb till att bli en av de viktigaste delarna för all professionell utveckling, där allt från forskare och lärare, chefer, instruktörer, tränare och terapeuter tar i bruk interaktiva uppslukande upplevelser i en allt mer verklighetstrogen 3D-miljö.
Att med hjälp av VR öka förståelsen för andra och överbrygga kulturskillnader då till exempel en elev i Sundom skola utanför Vasa när som helst kan besöka och gå omkring i en byskola i Indien och online träffa eleverna där och tvärtom, är ett exempel på den sociokulturella dimensionen i VR som på 2010-talet har blivit allt viktigare. Enligt professor Anders Jakobson vid Malmö högskola ses inom sociokulturella teorier tanken, medvetandet och materiella värden som en helhet. Det innebär att materiella saker, såsom artefakter och kulturella produkter, står i ömsesidigt utbyte med oss och på så sätt möjliggör och påverkar vårt tänkande. Och ett sociokulturellt utbyte och ökad förståelse underlättas enormt just med hjälp av VR.
– I synnerhet ute på landsbygden utanför stora tätorter finns det ett ökat behov att via VR kunna besöka och se på omvärlden enkelt, billigt och snabbt. Här har alltså även distansundervisningen mycket att hämta, säger Joachim Majors, en av tre certifierade testare vid Experience Lab.
För att VR verkligen ska kunna ge en så äkta upplevelse som möjligt och vara till reell nytta, måste VR enligt Joachim Högväg, certifierad testare vid labbet också han, som digitalt verktyg bli ännu mer transparent och osynligt än idag. Men tekniken är redan på god väg.
– Redan nu tycks en del användare helt glömma bort användargränssnittet då de är inne i en väldesignad VR-tillämpning. Gränssnittet, det att du i själva verket står i vårt lilla VR-rum med en lite lustig cyklop eller dykmask på huvudet och två manöverspakar i händerna, försvinner helt enkelt och du känner, registrerar och reagerar på den virtuella miljön och det du ser på ett helt annat sätt än då du till exempel ser på en skärm eller läser en bok.
Enligt Annika Wiklund-Engblom är VR idag betydligt mer än en kul grej för den snabbt växande spel- och nöjesindustrin.
– Spelvärldens sätt att interagera med användarna både som individ och som grupp i samarbete närmar sig med stormsteg lärandet och hela pedagogikutvecklingen. Och här pasaar VR och dess möjligheter just för oss på universitet som hand i handske. Men också till exempel inom företagsutbildningen.
VR kan därför vara av intresse till exempel inom vårdutbildningen. Patienter som efter en operation eller på grund av en svår sjukdom måste bli sängliggande i långa perioder, kan ha enorm nytta av VR för att inte dagen lång behöva stirra i taket. Joachim Majors ger ett annat exempel på hur VR använts inom vården.
– Då brandskadade soldater med hjälp av VR besökte kyliga och isiga miljöer samtidigt som vårdpersonalen bytte deras bandage, kände de mycket mindre smärta och obehag än utan VR-tillämpningen, säger Majors.
Stort intresse för nya digitala forskningsmetoder
Intresset för de nya experimentella analysmetoder som Experience Lab erbjuder, har varit så stort att det har överraskat labbets personal. Ingenjören, certifierade testaren och Experience Labs teknikansvariga Sören Andersson har sedan början av 2000-talet varit med och utvecklat allt mer tillförlitliga och sofistikerade metoder och program för experimentell mätning, datainsamling, analys och evaluering.
– Tidigare var det oftast vi som frågade forskare om de inte skulle ha nytta av experimentella metoder som komplement till de traditionella mätmetoderna. Nu kontaktar forskarna själva oss allt oftare och vill använda till exempel både EEG, ögonrörelser, psykofysiologiska mätningar och VR i sina forskningsprojekt. Intresset för våra metoder har tydligt ökat.
Med en över tio år lång erfarenhet av experimentell metod och i synnerhet av användarupplevelser, ligger Experience Lab steget före de flesta andra liknande laboratorier i Europa. Att till exempel med hjälp av hudsvettning (hudkonduktans) och ögonrörelser se hur det man ser på en skärm påverkar uppmärksamheten och intresset hos tittaren, är nytt till och med för många kommersiella laboratorier i Europa, medan labbet vid Åbo Akademi redan i cirka tio år har sysslat med sådana mätmetoder. Det är ett objektivt sätt att samla mera data om vad en person egentligen upplever runt en digital produkt.
Man får en bättre förståelse för vad användaren tycker, alternativet är att observera en person när hen använder en produkt och sedan intervjua personen. Det innebär att användaren inte alltid helt sanningsenligt svarar på vad hen tycker om produkten. Biometriska mätningar ger även mera data om personen till exempel är frustrerad och inte alls får en bra upplevelse av den digitala produkten.
– Det är just subjektiva användarupplevelser och hur man kan förbättra och påverka dem vi är bra på. Där har vi idag en konkurrensfördel. Att sätta användaren i centrum är nu viktigare än någonsin då allt fler tjänster, apparater och service digitaliseras.
Sören Andersson tycker därför att det nya labbets tjänster och utbud är precis rätt tajmade. Att det ligger i tiden och har en stor utvecklingspotential. Inte minst i användandet av VR inom allt fler områden och discipliner.
VR och AR (Augmented Reality, ”förbättrad och utökad verklighet”) blir allt vanligare inom en lång rad tillämpningsområden. Labbet har till exempel på gång försök med VR i olika klassrumssituationer. En sak som finns högt på listan är att testa olika berättelser ur ett historiskt perspektiv där man kan uppleva en historisk händelse. Det ger en helt annan upplevelse att vara med i själva händelsen.
– VR i undervisning kan också handla om att i biologin lära sig något om ett visst ämne eller att åka in i kroppen och se hur till exempel blodomloppet och celler i kroppen fungerar. Eller att kommunicera över VR där man sitter i ett klassrum virtuellt medan läraren sitter på en helt annan plats och eleverna kan finnas var som helst.
Enlig Sören Andersson pågår just nu en explosion i utvecklingen av biometrisk analys överlag. Att i samarbete med teknisk expertis och användarna utveckla nya mätmetoder, förbättra användarupplevelser, ta fram nya innovativa produkter och marknadsföra både tjänster och varor, håller på att bli den självklara utgångspunkten.
– Vi är i ständig utveckling och tar hela tiden in ny allt mer användarvänlig teknologi till laboratoriet och har många nyheter på kommande under 2017. Nu i höst visar vi åt forskare och olika forskargrupper både inom och utanför Åbo Akademi vad vi kan erbjuda dem och för en dialog där vi tillsammans utvecklar nya metoder och tjänster.
Med över 10 år i branschen har Experience Lab ett nära samarbete med de största utvecklarna av ögonrörelsemätningar. Idag kan man gå runt med lätta specialglasögon försedda med små trådlösa kameror och sedan efteråt se hur blicken har flyttat sig eller fastnat på vissa saker till exempel i en klassrumssituation.
Det Sören Andersson gärna skulle få i julklapp är en ny integrerad forskningsplattform för hela labbet där alla testmetoder och analyser kunde samköras, sättas igång samtidigt under ett test och alltså enkelt, direkt och tillförlitligt ge ett sammantaget, synkroniserat och brett analysresultat. Allt för att öka användbarheten av labbets tjänster.
– Den julklappen är inte billig precis, men skulle så väl behövas om vi ska hållas kvar i frontlinjen för nya experimentella digitala mät- och analysmetoder. Där det alltså numera helt handlar om att sätta användaren i centrum, inte om själva teknologin.
Nya mätmetoder ger ökad publikation och finansiering
I början av 2000-talet insåg Göran Djupsund, professor i statskunskap och numera också rektor för Åbo Akademi i Vasa, att det behövdes nya metoder för att på ett mer tillförlitligt sätt göra samhällsvetenskapliga analyser.
– Svarsprocenten på våra enkäter, den traditionella materialinsamlingsmetoden, sjönk och blev nästan löjligt låg. Och risken för att folk inte svarade helt sanningsenligt utan mer utgående från ett socialt tryck ökade. Då började jag fundera på andra mer tillförlitliga undersökningsmetoder, säger Djupsund.
Med hjälp av sakkunniga vid ÅA:s MediaCity utvecklades nya, mer experimentella och objektiva mätmetoder såsom mätning av puls, hudkonduktans (svettning) och senare ögonrörelsekamera. Och nu senast skanning av hjärnbarken med EEG.
– De här nya experimentella metoderna väcker allt större internationellt intresse över olika disciplingränser då de ger en lång rad olika discipliner och ämnen stora möjligheter till nya forskningsansatser med metodmässigt spännande och annorlunda analysmetoder och synvinklar.
Enligt Djupsund har ÅA:s Experience Lab idag en stor potential för både forskare, företag, marknadsförare, offentliga sektorn och för olika organisationer. Inom ÅA till exempel för lärarutbildning och pedagogik i allmänhet, psykologi och utvecklingspsykologi, företagsekonomi och till och med ämnen som konstvetenskap. Labbet har redan använts i flera godkända doktorsavhandlingar och fler är på kommande.
– Det är viktigare än tidigare att även forskare vid Åbo Akademi tar i bruk ny metodologi som sticker ut och väcker intresse och som ökar möjligheten för internationell publikation. Och som dessutom kan ge bättre finansiering. Men vid sidan av det hoppas vi att labbet också säljer ut sin testverksamhet åt bland annat företag och den offentliga sektorn.
Den pågående snabba digitaliseringen av offentliga tjänster och annan service får enligt Djupsund inte bara skötas av ingenjörer. Att i samarbete med användarna och toppmoderna digitala forskningslaboratorium såsom Experience Lab utveckla de nya digitala tjänsterna så att de blir användarvänliga och lätta att ta i bruk, är av avgörande betydelse för hela digitaliseringen i det avseendet.
– Labbet ska alltså dels tjäna forskarna och lärarna vid Åbo Akademi och dels sälja olika tester och sin expertis åt företag och offentliga sektorn. Men jag ser gärna att våra egna forskare redan nu budgeterar för användning av labbet i sina forskningsprojekt så att vi har råd att utveckla, anpassa och förnya det i nära samarbete med användarna. Och en liten gratiskvot för till exempel lärdomsprov såsom magisteravhandlingar kan behövas också i fortsättningen.