Anna-Lena Laurén. Foto: Förbipasserande ukrainare.
I Ukraina pågår ett krig som först nu på allvar börjar lyftas fram på den internationella politiska arenan. Men bilden av vad som pågår är diffus, delvis beroende på den ryska desinformationen, delvis på grund av den Ukrainska statens inkompetens.
Text: Marcus Prest
ÅA-alumnen, Rysslandskorrespondenten Anna-Lena Lauréns reportage är bekanta för alla som läser Hufvudstadsbladet och Svenska Dagbladet. Under den senaste tiden har man kunnat läsa hennes rapporter från det krigshärjade östra Ukraina.
Var befinner du dig nu?
– I Moskva. Jag har nyligen återvänt från en reportageresa till Kramatorsk och Artiomovsk i östra Ukraina och Lviv i de västra delarna.
Varför uteblir stödet för den ukrainska armén? Hur kommer det sig att soldaterna tvingas köpa sin egen utrustning och är beroende av donationer från frivliiga för att ha tillgång till elementära artiklar som kaminer – som inte borde vara svårt att få tag på – det är ju inte pansarvärnsrobotar?
– Det beror framför allt på den korrumperade och ofta inkompetenta statsapparaten. Saker som finns i lager kommer inte fram på grund av att kompanicheferna inte kan eller bryr sig om att skaffa fram dem. Detta är ett Sovjetarv som Ukraina inte har lyckats skaka av sig. Samtidigt är det folkliga stödet för armén stort och många samlar in pengar, gör så kallade energibomber, honungsstickor med nötter och frön, till soldaterna och så vidare.
Hur förhåller sig det ukrainska civilsamhället till kriget? Finns det ett utbrett stöd för den ukrainska armén och en medvetenhet om vad som pågår?
– Det finns ett mycket stort stöd för armén, framför allt i de västra delarna av landet. Enligt en frivilligarbetare jag talade med är det ofta soldaterna från de västra delarna som har bäst utrustning eftersom de får mycket stöd av sitt eget samfund. I de östra delarna är entusiasmen inte lika stor och många försöker undvika att bli rekryterade.
Hur tar ukrainarna västs passivitet i kriget? Hade de förväntat sig mera av väst?
– Det officiella Ukraina vidhåller att väst stöder dem fast man vet att stödet i praktiken är mycket begränsat. Bland vanliga människor hör jag däremot frustration över att väst inte sätter hårt mot hårt gentemot Ryssland. Samtidigt är mitt intryck att alla vanliga människor inte vet hur dåligt kriget i själva verket går för Ukraina
Varför är det så svårt att påvisa den ryska arméns närvaro? Vad anser du själv – är den ryska armén direkt involverad i strider?
– Den ryska armén är involverad. Bevisen har jag listat i min blogg.
– Sedan dess har jag varit i Pskov och intervjuat ryska journalister som har grävt i hur kompanier i Pskov har sänts till Ukraina. Jag fotograferade då även färska soldatgravar.
– Den ryska närvaron är alltså redan bevisad. De ryska marktrupperna rör sig ut och in, de är inte där hela tiden utan det verkar som om de främst deltar i större slag. Det är en orsak till att det inte är så lätt att till exempel intervjua dem. Deras fordon är ofta nyare och oberoende vittnen har flera gånger siktat fordon som inte finns någon annanstans än i Ryssland.
Hur är läget i det civila Ryssland – vet man att Ryssland krigar i Ukraina? Bryr man sig om saken?
– Många har sina aningar men än så länge finns det ingen stor folkopinion mot kriget. Det beror på att många uppfattar det som att det är Rysslands plikt att hjälpa sina bröder i Ukraina. Även om många ryska soldater har dött och i hemlighet begravts är de än så länge inte tillräckligt många för att det verkligen ska väcka en folkopinion, som under det tjetjenska inbördeskriget. Men det kan ännu göra det – om allt fler dör.
Bokpresentation:
Onsdag 18.3 kl. 18.30 presenterar Anna-Lena Laurén boken Ukraina – gränslandet i församlingshemmet i Pargas, Kyrkoesplanaden 3.
Torsdag 19.3 kl. 17.00 talar Laurén och Peter Lodenius på Akademen i Helsingfors om den nya boken som de gett ut tillsammans.
Mera information:
Anna-Lena Lauréns blogg
Inlägget med bevisen för den ryska arméns inblandning
Reportage om stupade ryska soldater i Hufvudstadsbladet