Professorerna Tapio Salmi och Dmitry Murzin är årets forskningsledare vid Åbo Akademi. Ett möte i Prag gav dem 50?000 euro.
Tidigt 1990-tal i Prag.
Var det kärlek vid första ögonkastet?
– Jo, det kan man nog säga.
Svaret levereras med ett unisont gapskratt.
– Jag skrev till Tapio och sa att det kunde vara intressant att jobba tillsammans. Han höll med, och visst var det faktiskt så att vi jobbmässigt hittade varandra genast. Vi trivs med att jobba ihop, det funkar bra.
Dmitry Murzin och Tapio Salmi har jobbat tillsammans med kemisk teknologi i 20 år, ända sedan de möttes den där gången i Prag. Då höll Murzins ettåriga arbetskontrakt i Strasbourg på att ta slut och han råkade läsa en vetenskaplig artikel av Salmi som han fann intressant.
Det gemensamma arbetet har gett resultat. Akademiprofessorn i kemisk reaktionsteknik Tapio Salmi och professorn i kemisk teknologi, Dmitry Murzin fick den 8 oktober 2013 motta Kanslerpriset som delades ut vid Åbo Akademi för första gången. Salmi och Murzin delar huvudpriset på 50 000 euro och utnämns till Årets forskningsledare.
– Visst känns det fint. Det är första gången jag får en utmärkelse av mitt eget universitet. Det gläder och uppmuntrar, säger Tapio Salmi.
Priset får de för sitt stora engagemang för att skapa en fruktbar miljö för vetenskaplig forskning och utbildning inom sitt område. Prissumman ska gå till forskning inom forskargruppen. Det är en grupp med långa anor vid Åbo Akademi, enligt Tapio Salmi bildades den redan på 1920-talet.
– Det karakteristiska för laboratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik är sedan 1960-talet att vi har en hög ambitionsnivå vad gäller forskning. Vi vill att det ska vara kvalitativt och att det ska väcka intresse också internationellt, säger Salmi.
Och det är ungefär så Åbo Akademis kansler Jarl-Thure Eriksson formulerat motiveringen för varför just det här radarparet ska tilldelas utmärkelsen Årets forskningsledare:
”Deras arbete möter till alla delar Åbo Akademis förväntningar och väcker såväl nationellt som internationellt intresse.”
Murzin och Salmi räknar upp tre verksamhetsområden som forskningen vid laboratoriet fokuserar på: katalys, kemisk kinetik och design av industriella processer.
– Grön kemi är viktigt, men grön kemi allena räcker inte. Vi måste överföra de gröna, hållbara principerna till en effektiv produktion. Det har vi klarat bra och har många exempel på gott industrisamarbete, säger Salmi.
Murzins och Salmis forskningsmetoder har under de senaste åren i hög grad tillämpats på användning av förnybara råvaror som kan utnyttjas för framställning av miljövänliga kemikalier, hälsofrämjande substanser eller bränslekomponenter. Forskargruppens arbete har lett till hundratals originalartiklar och flera patent. De två professorerna har under de senaste 20 åren också handlett över 50 doktorsavhandlingar.
Vid prisutdelningen underströk kansler Jarl-Thure Eriksson att Murzin och Salmi båda profilerat sig individuellt men arbetar i samma miljö, tillsammans. Enligt Dmitry Murzin är det här ingen självklarhet.
– Folk frågar ibland hur det är möjligt att två professorer jobbar så här tätt tillsammans? Vi förväntas istället vara individualister. Jag tror att Åbo Akademi, och särskilt laboratoriet vi jobbar vid med sin vänliga och trevliga atmosfär bidrar till att samarbetet flyter fint.
Flera nominerade till Kanslerpriset
Kanslerpriset ska bli en årlig tradition. Det slår Åbo Akademis kansler Jarl-Thure Eriksson fast. Det var han som kom med idén att instifta ett pris som en del av premieringssystemet för forskningsledarskap och publikationsverksamhet vid Åbo Akademi.
– Det är kanslers uppgift att se över universitetet. Jag tillsatte en grupp att fundera på den vetenskapliga kvaliteten och utvärderingssystem. Jag tycker det är ett bra sätt att belöna dem som lyckas så att de kan statuera exempel för andra, säger Eriksson.
Själv tog Eriksson exempel från showbiz, säger han. Likt filmvärldens Oscars fanns det flera nominerade för Kanslerpriset.
– Visst var det ett svårt val. Vi hade en topp som låg nära varandra, men det var helheten som till slut avgjorde.
De fyra nominerade professorerna tilldelades diplom för utmärkt forskningsledarskap. De är professor i företagsekonomi Malin Brännback, professor i oorganisk kemi Mikko Hupa, professor i tillämpad psykologi Pekka Santtila och professor i nordisk historia Nils Erik Villstrand.
Som en del av Kanslerpriset utdelades fyra pris á 2?000 euro för publikationer som erhållit betydande internationell uppmärksamhet; tre för en vetenskaplig artikel och ett för en monografi.
Pristagarna för bästa publikation 2013
Jessica Rosenholm, Emilia Peuhu, Laurel Tabe Bate-Eya, John Eriksson, Cecilia Sahlgren och Mika Lindén för artikeln ”Cancer-cell-specific induction of apoptosis using mesoporous silica nanoparticles as drug-delivery vectors”.
Annika Lind, Marit Korkman, Liisa Lehtonen, Helena Lapinlemu, Riitta Parkkola, Jaakko Matomäki, Leena Haataja och forskningsgruppen PIPARI för artikeln ”Cognitive and Neuropsychological Outcome at Five Years of Age in Preterm Children Born in 2000’s”.
Dongxue Han, Tingting Han, Chansheng Shan, Ari Ivaska och Li Niu för artikeln ”Simultaneous determination of ascorbic acid, dopamine and uric acid with chitosan-graphene modified electrode”.
Lauri Karvonen för monografin ”The personalisation of politics: a study of parliamentary democracies”.
Premieringsprocessen övervakas av en nomineringskommitté bestående av kansler (ordf.) och tre professorer. Vid nomineringen av pristagarna år 2013 ingick utöver kansler Jarl-Thure Eriksson, professorerna Antti Laato, Gunilla Widén och Stefan Willför.