Ett nytt samarbete kring språkbadslärarutbildning för klasslärare håller på att ta form i Österbotten. För Svenskfinland är utbildningen välkommen eftersom den innebär att svinnet av svenskspråkiga klasslärare till finskspråkiga språkbadsskolor i längden kommer att minska.
Text och foto: Klas Backholm
Det händer en hel del kring flerspråkigheten vid Åbo Akademi i Vasa. Det nyaste nya är att en språkbadslärarutbildning drar igång, där Vasa universitet är huvudutbildare och pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi bidrar med sitt kunnande. Alla detaljer kring utbildningen är i skrivande stund inte helt spikade, men att en utbildning blir verklighet verkar alla involverade parter vara överens om.
– Eftersom Vasa universitet inte har en pedagogisk fakultet kan de inte officiellt utbilda lärare. Det kan däremot vi, och dessutom på svenska. Därför är det helt logiskt att ha ett samarbete mellan universiteten, som i praktiken går ut på att Vasa universitet ”köper” några undervisningsblock av oss, säger Ria Heilä-Ylikallio, prefekt vid pedagogiska fakulteten.
Själva språkbadslärarutbildningen vid Vasa universitet är egentligen ingenting nytt. Där har man i 15 års tid som enda ställe i Finland anordnat en motsvarande utbildning i samarbete med lärarutbildningen vid Uleåborgs universitet i Kajana. Men då Uleåborg för några år sedan valde att lägga ner enheten i fråga rann samarbetet med kollegorna i norr ut i sanden – och då riktades blickarna mot Åbo Akademi.
– Det finns ett megastort intresse för den här typen av undervisning runtom i landet – hela konceptet är så nytt.
Tvåtusen badande barn
Enligt den statistik som samlats ihop vid Vasa universitet är det drygt 2?000 barn i lågstadier runtom i Finland som just nu deltar i språkbadsundervisning, och av dem finns knappt 400 i Vasa. Grundtanken med språkbad handlar om att elever som tillhör ett lands majoritetsspråk och inte i vardagen kommer tillräckligt mycket i kontakt med det minoritetsspråk som finns i regionen ska kunna lära sig språket genom att använda det i klassrummet. Det här kallas bland de insatta för Kanadamodellen, i och med att landet ifråga sedan 1960-talet har varit en föregångare vad det gäller att pröva sig fram med språkinlärning av den här typen.
De nya språkbadslärarna som ska utbildas kommer därmed, i enlighet med modellen, att jobba med svenskt språkbad i finskspråkiga skolor. Förutom att fler unga får möjligheten att lära sig svenska innebär arrangemanget en liten extrabonus som är nog så viktig med tanke på diskussionen om behöriga klasslärare som med jämna mellanrum blossar upp i Svenskfinland. Om man kan få tag i språkbadslärare på annat håll kommer färre av de ”vanliga” klasslärarna med svenska som modersmål att raggas upp av finskspråkiga språkbadsskolor i framtiden.
– Klasslärarna som utbildas vid ÅA kommer att bättre räcka till för Svenskfinland, säger Heilä-Ylikallio.
Pengar har dessutom beviljats från Undervisnings- och kulturministeriet för att reda ut möjligheterna att bygga upp motsvarade utbildningar för både yngre och äldre elever än de lågstadieelever som klasslärarna har hand om.
– Ministeriet vill på sikt ha språkbadslärarutbildning på tre nivåer – barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare. Klasslärarnivån har ett klart upplägg, men hur utbildningen på de två andra nivåerna skulle se ut behöver ännu tänkas igenom.
En av de frågor som behöver redas ut handlar om ämneslärarna. Vad gäller de två andra kategorierna kan hela grupper utbildas samtidigt, medan lärare på ämnesnivå enligt Heilä-Ylikallio är litet knepigare, eftersom de behöver få skräddarsydda individuella studieprogram utgående från de undervisningsämnen läraren ifråga vill specialisera sig inom.
Gammalt samarbete
Samtidigt som själva språkbadslärarutbildningen är något helt nytt har de två universiteten jobbat tillsammans mera allmänt om språkfrågor och flerspråkighet i flera års tid. Ett omfattande utredningsarbete kring utbildningen har pågått vid Åbo Akademis och Vasa universitets forsknings- och utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity. Mikaela Björklund är forskningskoordinator från Åbo Akademi.
– Språkbadslärarutbildningen är en naturlig utveckling av vårt samarbete, men inom centret arbetar vi med flerspråkighetsfrågor inom ramen för flera olika projekt. LingVaCitys organisationsform har varit rätt lös och under 2014 är det tänkt att samarbetet kring flerspråkighet ska få en tydligare struktur inom ramen för ett gemensamt institut.
Björklund menar att LingVaCitys verksamhet visar att man förutom språkbadet också behöver se på flerspråkighet ur ett bredare perspektiv. I dagarna har till exempel ett NordForsk-nätverk som initierats av centret samlats i Vasa för att diskutera flerspråkigheten i Norden och ge ut ett specialnummer på temat i den vetenskapliga journalen ”International Electronic Journal of Elementary Education”.
– LingVaCity har varit en utmärkt plattform för forskningssamarbete. Lärarutbildningen ska ju vara baserad på forskning så vi hoppas att vi också i fortsättningen ska kunna samarbeta på detta sätt, men exakt hur samarbetet ser ut efter att språkbadslärarutbildningen kommer igång vet vi inte ännu, säger Heilä-Ylikallio.