Att få en teknik att hitta sin tillämpning är grundtanken inom Turku BioImaging, en samarbetsorganisation mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Organisationen har nyligen fått över en halv miljon euro i finansiering från EU och kan potentiellt bli ledande inom Europa.
Text och foto: Nicklas Hägen
Det fotoakustiska mikroskop som nu utvecklas vid Åbo bioteknikcentrum är ett exempel på hur en gammal teknik kan få nya tillämpningar genom nätverkande. Konversionen av laserljus till ultraljud är en fotoakustisk effekt som upptäcktes av telefonens uppfinnare (eller åtminstone patenttagare) Alexander Graham Bell redan på 1880-talet.
– Ofta kan en teknik finnas i fysikens eller ingenjörsvetenskapernas specialtidskrifter i tiotals år innan den hittar en reell användare och vice versa, det finns otaliga olösbara problem som bara saknar en saliggörande teknik, säger John Eriksson, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi.
Att tekniken är banbrytande för att utan ingrepp kunna visualisera hur blodkärl bildas klarnade för Eriksson i ett samarbetsprojekt med Northwestern University, USA, där Eriksson har en adjungerande professur. I projektet deltog också Hao Zhang, professor vid ingenjörsfakulteten, och Teng-Leong Chew, numera chef för imagingcentret vid Janelia Campus, USA.
Väl tillbaka i Åbo nappade Pekka Hänninens forskargrupp vid Åbo universitet snabbt på idén att bygga mikroskopet. I dag är också professor Jessica Rosenholms forskargrupp vid Åbo Akademi involverad för att studera hur nanopartiklar tar sig ut i vävnader.
– Samarbetet med Northwestern University har, som så ofta i de här fallen, uppstått ur personliga kontakter. Forskning och utveckling handlar överraskande ofta om människor och personkemi. Man träffas över en öl eller en kopp kaffe, pratar om vad som är på gång och nappar på varandras idéer. Man ska ge en bra chans åt slumpen, säger Eriksson.
Nyligen fick Turku BioImaging, en samarbetsorganisation mellan Åbo Akademi och Åbo universitet, över en halv miljon euro i finansiering från EU. Av allt att döma kommer organisationen också att börja leda ett nytt center som arbetar för nätverkande och tillgänglighet av de mest avancerade biovisualiseringsteknikerna för alla europeiska forskare. Det slutliga beslutet om varifrån centret ska ledas tas i höst.
– De som sysslar med nya tekniker vill föra fram dem och utveckla dem så brett som möjligt och de kommer att söka sig till centret för att få hjälp. Att leda organisationen skulle vara en ypperlig möjlighet för Åbo och Finland, säger Eriksson.
– Vi skulle samverka med alla Europas ledande center inom området, vilket skulle vara ett enormt instrument att spela på för våra forskare och teknologiutvecklare. När det gäller nya tekniker ger det oss ett nytt fönster att verkligen se vad som händer inom området. Vi kommer att vara först med att veta om sådant som inte finns i publikationer och sådant som ingen annan ännu känner till.