Text & foto: Marcus Prest
”DET VAR INTE ett sammanträffande att det råkade bli religionsvetenskapen som ämnet industriell ekonomi sökte sig till när man ville ha ett humanistiskt ämne som förstår sig på kulturer”, säger Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi.
När man förut pratade om kultur såg man ofta religion som kärnan. Man hade en föreställning om att varje område har sin egen kultur och varje område har sina egna normativa värderingar. Och man antog att religion är väldigt relevant för att förstå vad en kultur är och vilka värderingar som gäller.
– Det är ur den föreställningen man antog att religionsvetenskap är rätt partner för ämnet industriell ekonomi att samarbeta med.
Men religion är enligt nutida synsätt inte den givna linsen för att förstå personer inom en kultur. Det är mera avgörande att se hur personerna förhåller sig till religion och livsåskådning. Då fokuserar man även på individer, individers förhållningssätt, attityder och värderingar.
– Det här är ett av de sätt humaniora får relevans i jämförelse med management-idéer och trender inom ämnet interkulturell kommunikation som ofta bygger på stereo- typa uppfattningar om diversitet och hur människor från olika regioner ”uppträder”.
– Genom doktor Mika Lassander förstärktes kompetensen inom värderingsforskningen vid religionsvetenskapen och det är också den vägen intresset har kommit till Johnny Långstedt.
Den förenklade bilden, som bland annat återkommer inom ämnet interkulturell kommunikation och vissa managementläror är att en finländsk person automatiskt har vissa finländska kulturella särdrag och att den finländska personen förhåller sig på vissa sätt till världen.
– När förenklande bilder och modeller ges till företagsvärlden kan man där i sin tur tilltalas av hur de ger skenet av att vara omedelbart tillämpbara i kulturmöten, som verktyg för att förstå och samarbeta med representanter för olika kulturer man möter inom till exempel internationell handel.
Föreställningen bygger ibland på att det finns en inre ”kulturell programvara” som styr oss och att vår programvara är annorlunda än till exempel den japanska programvaran som antas vara väldigt extrem. Tankesättet växte fram under globaliseringen på 1950-talet då amerikanska företag skulle utvidga sina företagsintressen internationellt.
– Det finns en växande medvetenhet om att de här synsätten inte fungerar och att det är väldigt lite du kan göra med den kunskap som presenteras så här – kunskapen kanske inte har den relevans den ger sken av att ha. Om du till exempel tror att människor är så enkla att du förstör möjligheterna till samarbete om du hälsar på dem på fel sätt, eller kombinerar ”fel” nationaliteter i ett arbetsteam, finns det kanske anledning att fundera över om människor verkligen är så ytliga eller fyrkantiga.
Nynäs betonar att frågor om kultur och religioner inte längre lika enkelt kan förenklas inom forskningen. Det blir allt mera uppenbart hur kulturer och religioner genomskärs av olika och till och med motsatta värderingar, hur gränsen mellan sekularitet och religion blivit otydligare, och hur individer idag influeras från en mängd olika håll.
– Det här har därför blivit mycket centralt för vårt religionsvetenskapliga spetsforskningsprojekt YARG och motiverat oss att söka nya metoder och modeller. I det ljuset har både livsåskådningsforskning och värderingsforskning blivit allt viktigare.