Undra! svarar på dina frågor

undraVälkommen på vetenskapsaftonen Undra! onsdagen den 18 november kl. 18.00 i festsalen i Arbis, Kaskiskgatan 5, Åbo.

Ämnesområdena den här gången är: kemikalier och vad de gör med kropp och miljö, celler och hur störningar i cellkommunikationen i kroppen kan orsaka sjukdomar, röst och röststörningar, samt religioner och vårt förhållningssätt till dem.
Allmänheten har sänt in frågor, under vetenskapsaftonen får de svar. Svaren dyker senare också upp på www.abo.fi/undra. Där kan du redan nu bekanta dig med frågor, svar och filmsnuttar från tidigare vetenskapsaftnar.  Undra! är gratis och öppen för alla och envar som är nyfikna på världen och vetenskapen.
Undra! är ett samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo Underrättelser och arrangeras med stöd av Akademiföreningen Åbo Akademiker, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Åbo svenska arbetarinstitut.

kronberg

Leif Kronberg

Leif Kronberg
Professor i organisk kemi vid Åbo Akademi.

Vilket är ditt specialområde?
– Organisk miljökemi. Jag intresserar mig för kemiska föreningar som kommer ut i naturen och för vad som händer med dem. Bryts de ner eller är de stabila? Just nu fokuserar jag på det som kommer ut via reningsverken.

Vilka frågor svarar du gärna på?
– Kemikalier i vardagen. Kemofob ska man inte vara. Vi behöver kemikalierna i plasten i våra bilar, då vi får plomber i tänderna, då vi bygger och målar hus och för att ha brandsäkra leksaker. Människan har alltid använt kemikalier, men tidigare var de mer naturliga och kanske säkrare. Nu måste vi lita på att det som säljs inte är skadligt. Faktum är trots det att det tar länge innan vi vet effekterna av en kemikalie. Vi måste ta det goda med det onda, och det onda i det här fallet är om kemikalierna inte bryts ner utan kommer in i vårt blod.

Susanna Simberg

Susanna Simberg

Susanna Simberg
Professor emerita i logopedi vid Åbo Akademi och deltidsprofessor vid universitetet i Oslo.

Vilket är ditt specialområde?
– Röststörningar och röstproblem. Främst handlar det om problem som har fysiska orsaker, även om också stress kan orsaka störningar.

Vilka frågor svarar du gärna på?
– Jag kan berätta om vad som påverkar rösten. Allergier påverkar, liksom ens livsstil. Det finns också en stark koppling mellan neurologiska sjukdomar som Parkinsons och röstproblem. Jag kan berätta om röst­ergonomi, det vill säga hur man förebygger störningar och hur man använder rösten rätt. Jag kan också svara på andra typer av frågor om rösten. Rösten ger en bild av vem man är – till exempel ålder, kön och humör. Ibland hör jag unga damer säga att de får komplimanger då de har en hes, sexig röst. Jag brukar svara att komplimangerna försvinner då de blir äldre. Då frågar folk om de druckit.

Cecilia Sahlgren

Cecilia Sahlgren

Cecilia Sahlgren
Forskningsledare i cellbiologi, Åbo Akademi och Teknologiska universitetet i Eindhoven, Nederländerna.

Vilket är ditt specialområde?
– Cellbiologi och cellkommunikation. Vi består av celler som har sitt ursprung i stamcellerna, som har förmågan att bli vilka celler som helst. För det krävs att cellerna är koordinerade och för att vara det måste de kommunicera med varandra. Det här sker hela tiden, till exempel då människans hud förnyas. Jag är speciellt intresserad av hur omgivningen påverkar cellernas kommunikation.

Vilka frågor svarar du gärna på?
– Jag är ingen läkare men har en viss kunskap om sjukdomar, till exempel cancersjukdomar. Jag jobbar också med cellulära kommunikationsprocesser som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Forskningsetik kan jag också prata om.

Jan Svanberg

Jan Svanberg

Jan Svanberg
Akademilektor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi

Vilket är ditt specialområde?
– Schamanismforskningens forskningshistoria, närmare bestämt hur akademisk forskning bidrar till att skapa fenomen som schamanism. Element i dagens praktik har tagits ur akademisk forskning. Det här gäller alla religioner – kristendomen har akademiskt utbildade präster. Nyreligiösa fenomen är inte mindre äkta för att de lutar sig på akademisk forskning. Alla religioner gör det.

Vilka frågor svarar du gärna på?
– Jag kan prata om varifrån vår uppfattning om andra religioner kommer. Det handlar ofta om en egen önskan om eller aversion mot det som är annorlunda. Jag kan också prata om sekulariseringen av samhället – vad vi avser med det; vad vetenskap och religion kan eller inte kan svara på. Vetenskapen är dålig på frågor om meningen med livet.