Holger Weiss. Foto: Marcus Prest.

Den Europeiska inblandningen i Mellanöstern börjar under 1500-talet och var inte religöst motiverad som korstågen, snarare var det fråga om realpolitik där olika parter stödde sina fienders fiender. Konflikten mellan sunni- och shiamuslimer går däremot tillbaka till 600-talet och blossar i modern tid upp i och med revolutionen i Iran 1979.

Text & foto: Marcus Prest

Före första världskriget befinner sig det Osmanska riket, liksom imperierna Österrike-Ungern och Ryssland, i en situation där man försöker modernisera imperiet men med stora svårigheter då imperieidén inte bygger på den moderna nationalstatens grunder, det vill säga en klar uppfattning om ett folk och ett land.
– 1908 väljer ungturkarna, radikala förnyare som då sitter vid makten i Istanbul, en klar osmansk linje samtidigt som man försöker hitta en kärna i sitt turkiska imperium, säger Holger Weiss, professor i allmän historia vid Åbo Akademi.

Den linjen leder senare till folkmordet på armenierna, assyrierna och de pontiska grekerna, som alla är kristna. Men nationalismen blir också en akut fråga för araberna – hur de ska förhålla sig till de moderna tankegångerna, eftersom de inte är turkar men nog lyder under turkiskt välde och behandlas som andra klassens invårnare trots att de också är muslimer.
– Detta samtidigt som Storbritannien och Frankrike å ena sidan rör sig med nationalistiska idéer och å andra sidan samtidigt vill etablera sina egna intressesfärer i Mellanöstern.

När vi är framme vid 1920-talet och det Osmanska riket kollapsat har Storbritannien och Frankrike  gått ut med oförenliga löften till höger och vänster. Man har också kört fast sig i idén att bejaka självbestämmanderätten hos alla olika folk.
– Problemet är att dessa folk inte bor så där snyggt på ett och samma ställe eller var för sig.

Hur långt tillbaka i tiden sträcker sig det europeiska inflytandet?
– Sedan 1500-talet har de europeiska stormakterna utkämpat en maktkamp i Mellanöstern som inte handlat om korståg som på 1000- och 1100-talet. Snarare har det handlat om klassisk realpolitik där man allierat sig med sin fiendes fiende.
– Korståg skulle jag inte heller vilja prata om nu även om det är ett begrepp som ibland nämns när väst gör någonting i Mellanöstern. Det finns inte ens en verklig korstågsretorik. Det skulle finnas kristna att skydda i området, och att skydda kristna var det stora skälet man angav för korstågen på 1000- och 1100-talen, för att sedan göra allt annat också, men skyddar kristna gör man inte nu.

Det här är den ena långa berättelsen. Den andra långa berättelsen handlar om områdena kring Persiska viken och Röda havet. Den handlar om den gamla dispyten mellan sunniter och shiiter, som före första världskriget grovt kan beskrivas som maktkampen mellan Osmanska imperiet som är sunni, och Iran som är shiitiskt. Fejden mellan sunni- och shiamuslimer går tillbaka till 600-talet. När Muhammed dog skulle en ny ledare för muslimerna utses. Ett läger ville att den mest kompetente mannen skulle bli ledare, ett annat läger höll delvis med men krävde att den mannen dessutom skulle ha ett klart släktband till Muhammed. I striden som följde vann det första lägret som blev sunni och det andra lägret blev shia – som känt sig evigt förföljda och har varit i minoritet sedan dess. Globalt sett utgör shia tio procent av alla muslimer. Men i Mellanöstern är fördelningen annorlunda, i och med Iran.

Svante Lundgren. Foto: Marcus Prest.

Svante Lundgren. Foto: Marcus Prest.

– Spänningarna mellan shia och sunni har då och då blossat upp, men den verkar ha accentuerats i och med revolutionen i Iran 1979 då shahen störtades och Ayatolla Khomeini blev ledare för landet. Då blev Iran en uttalat shiamuslimsk stat, i 35 år har man befäst sin shia-identitet. Men man ska också komma ihåg att det finns många konflikter som sunnimuslimerna har sinsemellan, säger Svante Lundgren, docent i judaistik vid Åbo Akademi.
– På vissa håll är det populärt att dra upp Sykes-Picot och den fransk-brittiska kolonialismen som orsaken till allt ont i Mellanöstern. Det man lätt glömmer är att den osmanska kolonisationen varade väldigt mycket längre. Enligt min åsikt väger den europeiska kolonisationialismen ganska lätt i jämförelse.

Vart hör ISIS, rent teologiskt, i den pågående konflikten?
– Teologiskt är al-Quaida och ISIS sunni och extremt anti-shia, kampen mot shiiterna är minst lika viktig som den mot västvästvärlden.

Varför tror du att ISIS lyckas tilltala unga människor över hela världen?
– Fram till modern tid skröt erövare med sin grymhet, man berättade vitt och brett om hur man slaktat, tagit slavar, och så vidare. Sedan dess har man snarast försökt dölja vad man gjort. Att ISIS nu återtagit den gamla linjen, det vill säga att skryta med hur grym man är, att göra sina bestialiteter så publika som möjligt, det är remarkabelt.
– De här bilderna lyckas på något sätt tilltala unga, främst män, som annars verkar ha tappat innehållet i sitt liv, att de nu har en roll att spela. Men hur just de här bilderna kan tilltala, är obegripligt.