Johanna Liinamaa (t.v.) och Saara Inkinen har samarbetat för att koppla samman undervisningen i industriell ekonomi med forskningen vid Åbo Akademi.
Att komma på en uppfinning som folk kan dra nytta av är stort i sig, men det är bara halva arbetet. Innan man fått till stånd en produkt som är tillgänglig för konsumenterna är det många steg på vägen.
Text & foto: Nicklas Hägen
Forskningen är lite som musikbranschen: när man har en bra idé måste man lägga ner en hel del jobb på att få ut den från laboratoriet eller replokalen, för ingen kommer att knacka på och fråga efter ens dolda talang. För att förbereda blivande diplomingenjörer på detta arbetslivsvillkor introducerades ett nytt element under vårens grundkurs i industriell ekonomi vid Åbo Akademi. Tillsammans med forskningsservicen vid universitetets förvaltning utarbetades ett projektarbete där unga studerande fick arbeta med kommersialisering av riktiga uppfinningar som ännu söker sin väg ut på marknaden.
De projekt som de studerande arbetade med var papperssubstrat för elektronik och diagnostik, printbara mediciner och vitaminer, samt ett skötselsystem för sårläkning.
– Våra studerande vill bli experter på teknologi och trivs ofta bäst med tekniska och kemiska utmaningar i labbet, men i arbetslivet behöver vi alltid också tänka på budgetar och resurser. Vårt mål är att diplomingenjörernas uppfinningar inte ska stanna på ett idéplan, säger Johanna Liinamaa, universitetslärare i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.
– Utmaningen med ett projektarbete av det här slaget är för många studerande att det inte finns några svar som är entydigt rätt eller fel. De kan tycka att det blir överväldigande. Samtidigt är det väldigt lärorikt för dem att ta itu med riktiga fall och producera saker med riktig tillämpning, och inte bara producera ett övningsarbete för oss lärare. Samma utmaning möter man också i yrkeslivet. Många gånger är skillnaden mellan ingenjörens något hemgjorda och tekniska formulering och marknadsförarens slipade power points alldeles för stor. Industriell ekonomis uppgift är att bygga en bro över denna avgrund.
Synergieffekt
För de enskilda studerandena handlar grundkursen om att med fokus på kundens behov bekanta sig med verksamhetsstyrning och affärsmodeller. Detta görs genom att ta i beaktande till exempel företagsorganisation och projektutveckling, samt affärsmodellens flexibilitet, kostnadseffektivitet och tidsanvändning. För forskargrupperna handlar kursen om att få idéer för kommersialiseringen av sina uppfinningar eller bekräfta att denna är på rätt väg. På ett högre plan handlar det för Åbo Akademi om att i tvåvägsriktning utnyttja de resurser som finns inom universitetet.
– Huvudsaken var att få till stånd en synergieffekt genom att koppla samman olika enheter och få en samverkan mellan undervisning och forskning. Sedan hoppades vi också få nya idéer för kommersialiseringen av forskningsprojekten. Jag tycker grupperna gjorde ett bra arbete, säger Saara Inkinen, koordinator för teknologiöverföring vid Åbo Akademi och Stiftelsens för Åbo Akademi Forskningsinstitut.
– Den här gången arbetade vi med projekt som redan kommit rätt långt i sin kommersialisering, vilket innebär att mycket tid går åt till att gå igenom gamla idéer och man hinner inte skapa så mycket nytt. Nästa gång skulle det vara intressant att be de studerande utveckla projekt som ännu är i startgroparna.
Ett svårt fall
Ett av de långt hunna projekten som deltog i kursen var MC-Patch, ett sårläkningssystem för kroniska sår. MC-Patch ska bli ett start-up-företag så snart de inblandade universiteten – Aalto universitet, Tammerfors tekniska universitet och Åbo Akademi – har kommit överens om kostnaderna för det blivande företaget att köpa loss patentet.
Trots att projektet kommit långt säger sig Mikael Bergelin, forskningsledare vid acceleratorlaboratoriet vid det för Åbo Akademi och Åbo universitet gemensamma PET-centret, vara positivt överraskad över vad kursen gav.
– När man funderar på något ett längre tag riskerar man att låsa sig vid några idéer. Kursen gav en bra validering av vissa av våra idéer, men också intressanta nya idéer gällande marknadsföring och kundkontakter, säger Bergelin.
MC-Patch deltog tidigare i en liknande kurs vid Åbo universitet.
– Vi lärde oss där att det man får ut av en övning av det här slaget är beroende av ens egen aktivitet och hur välstrukturerad information man ger de studerande. Tydligen gav vi dem bra information, för vi uppfattade att resultatet var bra, säger Bergelin.
– Vårt fall är svårt. Det kretsar mycket kring myndighetsbeslut, CE-märkningar och tillstånd, och jag kan tänka mig att de studerande skulle ha haft betydligt lättare att sätta sig in i behoven i någon annan bransch.
Ett problem för MC-Patch har varit hur man ska definiera sin kund för att kunna rikta marknadsföringen till rätt personer. Patienten som behöver skötselsystemet står inte själv för köpbeslutet och läkaren som ordinerar behandlingen är i sin tur beroende av den palett behandlingar sjukvårdsdistrikten erbjuder. Bergelin säger att det är en sak som nu klarnat.
– En möjlighet är att gå via privata kliniker eftersom läkarna där har friare händer att ordinera olika behandlingsformer. Vi behöver kanske acceptera att det här är en uppfinning som når den breda marknaden lite långsammare.