Depressionen påfrestar samhället allt mer, trots att vi har en medicin som verkar fungera. Orsaken kan vara att ett långvarigt bruk ger oönskade bieffekter. Nu söks deltagare för en undersökning av hur långvarig användning av antidepressiv medicin påverkar de kognitiva funktionerna.
Text och foto: Nicklas Hägen
De antidepressiva läkemedlen genomgick en boom i och med utvecklingen av selektiva serotoninupptagningshämmare, så kallade SSRI-preparat, i slutet av det förra seklet. Efter ett par decenniers flitiga ordinationer har många under de senaste åren börjat ifrågasätta ett långvarigt bruk av medicinerna.
Vårdrekommendationen i Finland är fortsättningsvis att en behandling med SSRI-preparat bör pågå flera månader, ibland till och med år. Enligt det undersökande Yle-programmet MOT (26.5.2014) åt 444 000 finländare antidepressiva mediciner år 2012. Av dessa var det över 100 000 som tagit läkemedlen flera år på raken.
– Diagnoskriterierna har förändrats under årens lopp. Tröskeln för att fylla dem har blivit lägre och man ordinerar också antidepressiva läkemedel för andra problem än depressioner, säger Mira Karrasch, forskningsledare i psykologi vid Åbo Akademi.
– I England har man omformat vårdkriterierna och -rekommendationerna när det gäller depression. Medicin används vid akuta kriser, men kombinerat med en plan på hur man i övrigt ska stöda personen som lider av depression och hur man kan börja trappa av medicineringen. Man har frångått det man håller kvar i Finland, att antidepressiv medicin är något man ska inleda behandlingen med och att den är en form av upprätthållande terapi.
Det har forskats mycket i SSRI-preparat men de flesta läkemedelsstudierna pågår bara fyra till åtta veckor, vilket gör det svårt att veta vilka effekterna är på lång sikt. Kliniska studier visar ändå att risken för återfall är större för de som använt mediciner än de som fått placebo.
– Det finns många behandlingar inom medicinen som visat sig vara bra eller till och med nödvändiga på kort sikt, men som ger komplikationer vid långvarig användning, till exempel vissa antiinflammatoriska läkemedel. Problemet är att det finns väldigt få långvariga studier av effekterna av antidepressiv medicin, säger Karrasch.
Varför det?
– Främst för att en lång placebokontrollerad uppföljningsstudie skulle bli väldigt dyr och för att myndigheterna inte kräver långtidsuppföljning för försäljningstillstånd. En mycket stor del av läkemedelsstudierna utförs eller bekostas av tillverkaren, och det är naturligt att man nöjer sig med sexveckorsstudier.
Karrasch arbetar som kliniskt verksam neuropsykolog. Hon säger sig ha märkt en ökning i antalet klienter med ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel, som remitteras till neuropsykologisk utredning för att de upplever olika kognitiva besvär.
– Utredningarna visar ofta lindriga problem med arbetsminnet eller koncentrationsförmågan, men inga tecken på någon primär organisk hjärnsjukdom som alzheimer eller liknande. Det är förstås omöjligt att veta hur de här människorna hade presterat om de bara varit deprimerade och inte hade någon medicinsk behandling, men det är ett fenomen som väcker frågor.
Om det är så att en långvarig användning av SSRI-preparat skadar de kognitiva förmågorna, kunde det enligt Karrasch förklara att depressionernas belastning på samhället inte minskar trots att vi har en medicin som kortsiktigt verkar fungera.
Statistiken i västländerna bär nämligen på en paradox. Man har en medicinering som verkar bra, som hjälper och botar folk. Ändå stiger kostnaderna för sjukpensionering och arbetsoförmögenhet.
– Arbetslivet har visserligen blivit mera krävande och det är svårt att beakta vilken betydelse det har. Men i regel borde sjukdomsbördan sjunka och inte öka om man hittar ett bra botemedel mot en sjukdom.
Deltagare söks till studie
Vid ämnet psykologi vid Åbo Akademi startas nu en undersökning för att försöka reda ut hur en långvarig användning av antidepressiva läkemedel påverkar de kognitiva funktionerna. Hit hör minne, koncentrationsförmåga, gestaltningsfunktioner, språkliga funktioner, aritmetiska funktioner och exekutiva funktioner.
Främst fokuseras undersökningen på arbetsminnet, en central styrfunktion som möjliggör till exempel flexibilitet i problemlösningssituationer och att man parallellt kan processera olika saker i vardagen.
– Man vet att arbetsminnet och de exekutiva funktionerna överlag är nedsatta vid depression. Frågan är hur mycket av det som beror på själva depressionen och hur mycket som beror på något annat, till exempel antidepressiv medicin. Vi försöker få ett svar på det, och speciellt ifall längden på användningen av medicinen har ett samband med personens kognitiva förmåga, säger Karrasch.
Studien är tvådelad. I den första delen försöker man se om det finns ett samband mellan år av användning av antidepressiv medicin och arbetsminnets funktion. Den internationella forskargruppen, dit Irving Kirsch (se artikeln) också hör, strävar efter att få 2 000 deltagare till studien.
För att nå ett så stort sampel görs studien över nätet. Man utnyttjar en webbaserad kognitiv testningsplattform som utvecklats inom BrainTrain, en av psykologiprofessor Matti Laine ledd intern spetsforskningsenhet vid Åbo Akademi.
– Ifall det skulle visa sig att de som använt antidepressiva läkemedel längre har ett sämre arbetsminne kvarstår ändå frågan om orsakssamband. Kan det vara så att de som primärt har en dålig arbetsminnesfunktion har en större benägenhet att bli deprimerade och således också större risk att börja använda antidepressiv medicin? Det är möjligt, och därför behövs också ett framåtblickande forskningsupplägg, säger Karrasch.
I den andra delen av studien rekryterar man nya studerande för samma nätbaserade enkät och arbetsminnestest. Resultaten följs upp efter två och fyra år. På det sättet hoppas man kunna göra jämförelser för att besvara frågan om en sämre arbetsminneskapacitet funnits före depressionsutbrott och läkemedelsanvändning. Denna del av undersökningen saknar ännu finansiering och startas tidigast hösten 2016.
Undersökningen görs på finska och datainsamlingen för den första delen av studien pågår åtminstone till nästa sommar. Den görs på webben och kombinerar enkätfrågor med demografiska variabler och information om läkemedelsanvändning.
Forskarna beaktar också om personen fått någon annan hjälp, till exempel psykoterapi, samt personlighetsfaktorer, copingstrategier, och hur personen själv uppskattar graden av depression och kognitiva besvär. Till studien hör också fyra arbetsminnestest.
Intresserade uppmanas att söka sig till http://soile.braintrain.fi/e/masennus för mera information och för att delta.