Pepper är bara cirka en meter lång men kan redan prata, umgås, röra sig runt helt på egen hand och till och med hjälpa dig att ställa diagnoser om du är sjuk. Men hen är en robot.
Text: Ari Nykvist
PEPPER, Nao, YuMi, Rosie och andra robotar med medryckande namn blir ändå i snabb takt allt vanligare och redan i grundskolan sysslar eleverna numera ofta med att programmera robotar av olika slag. Och intresset för robotar, robotisering, maskinlärande och artificiell intelligens (AI) ökar kraftigt.
En som de senaste åren åker runt i Finland och världen för att få oss att bättre förstå robotar är författaren, företagaren och robotaktivisten Cristina Andersson. I hennes senaste bok BohoBusiness understryker hon att robotiseringen förändrar vårt samhälle mer än någon annan innovation hittills. Hon var en av huvudföreläsarna på lärarseminariet Medietanken i mitten av januari vid Åbo Akademi i Vasa.
– Robotiseringen framskrider lite som under den kambriska explosionen för drygt 500 miljoner år sedan då livet på jorden plötsligt och snabbt totalt förändrades med en lång rad nya arter och varelser. Den här gången är det ny teknologi som gör att allt förändras och blir bättre.
Cristina Andersson anser att robotiseringen är viktigare än antibiotika, mikrochipset och en förändring större än Internet. Allt blir bättre med robotar: i arbetslivet, i vården, i hemmen och skolan.
– Arbetslivet förändras totalt då alla tunga, farliga och slitsamma arbetsuppgifter tas över av robotar och vi människor får mer meningsfulla och tacksamma uppgifter och utmaningar att syssla med. År 1979 fick Fiskars den första roboten i Finland. En ASEA-robot. Idag svetsar robotar de bilar som produceras till exempel i Nystad och de anställda gör bara sådant som robotarna ännu inte klarar av.
Sanslös ökning i försäljning
Som business räknar robotindustrin med en hela 15 400 procents ökning i försäljning redan under åren 2015–2018 och enligt en färsk rapport från forskningsinstitutet MacKinsey är robotindustrin inom tio år värd över 6 biljoner dollar enbart i USA, det vill säga cirka hälften av Kinas BNP idag.
– Vi får snart för första gången, precis som professor Bart Selman på Cornell University säger, se dessa maskiner överallt i samhället och som en självklar del av vår vardag. Det här inte minst för att robotarna samtidigt snabbt humaniseras. De får ökad maskinintelligens och så kallad djup självinlärning, talar vårt språk, reagerar på rörelser, känslor, gestalter och temperatur, griper efter saker och bär dem och kommunicerar med oss då vi så vill.
Det betyder att robotar inom kort kanske planerar, föreläser och lär, forskar, övervakar och gör självständiga beslut. De kan vara specialrobotar gjorda för en enda krävande uppgift eller multirobotar som kan göra en lång rad olika saker. Eller små ormliknande robotar och svärmrobotar som i svärmar av hundra- eller tusentals små robotar agerar tillsammans.
– Redan nu lär nya juristrobotar vara mycket effektiva och duktiga och i Kina och Ryssland finns det redan lärarrobotar på några universitet. Vi får alltså mycket mer än själva robotteknologin in i skola och universitet. För en förbättrad djupinlärning är dessutom skolmiljön perfekt för allt mer intelligenta robotar.
Cobots – människa och robot i samarbete
I synnerhet för autistiska barn kan sociala lärar- och terapirobotar vara viktiga där barnet och roboten lär sig av varandra i samarbete och barnet tydligt och enkelt kan relatera till roboten. Andersson påpekar också att det blir allt vanligare med så kallade cobots, kooperativa robotar. Det vill säga robotar som är gjorda för att jobba ihop och tätt samarbeta med människor.
– På bilfabriken i Nystad finns det idag över 500 robotar och utan dem skulle företaget inte kunna anställa de 2000 nya människor det behöver för sin ökande bilproduktion. Där samarbetar alltså robotar och människor i bästa välmåga redan nu.
I Vasa är politiker och näringslivet stolta över det allt mer kända energiklustret. Nu kan det vara dags att komplettera det, påpekar Cristina Andersson.
– Både i Sverige och i Danmark finns innovativa robotkluster och till exempel Robotdalen i Västerås har på kort tid blivit något av ett begrepp. Nu kunde Vasa och stadens universitet tillsammans komplettera energiklustret med ett nytt nationellt robotkluster.