Syrien är skådeplats för en maktkamp i Mellanöstern. De två främsta lokala makterna är Iran och Saudiarabien. Översikten är förenklad och fragmenterad och begränsar sig till några händelser per land från första världskriget och framåt. Områdets historia är extremt komplicerad och sträcker sig 5.000 år tillbaka till Mesopotamien.
Text: Marcus Prest.
Iran
Det persiska riket har genom tiderna varit en av de dominernade makterna i Mellanöstern. 1907 delades landet upp av Storbritannien och ryska imperiet i en nordlig och sydlig zon, en del i vad som kallades The Great Game. Under första världskriget ockuperades Iran av Osmanska riket, ryska imperiet och Storbritannien. Storbritannien etablerade sig som drivande i Irans oljeindustri. Efter tjugo år under Reza Shah blev landet åter invaderat av Storbritannien och Sovjetunionen år 1941. År 1951 fick Iran en socialistisk folkvald regering ledd av Mosaddegh. När Mosaddegh nationaliserade landets oljeindustri blev British Petrol och Storbritannien utom sig. Storbritannien lyckades beskriva Mosaddeghs regering som kommunistisk och sälja idén om en statskupp till CIA som tillsammans med MI6 arrangerade Operation Ajax.
Mosaddegh placerades i husarrest där han hölls till sin död. CIA hjälpte till att tillsätta Shahen Pahlavi. De sekulära vindar som blåst i Iran under Mosaddegh försvann i hatet mot shahen som var så avskydd att landet slöt upp bakom en auktoritär islamist som Ayatolla Khomeini – som återvände till Teheran från sin exil i Paris när shahen störtats under den iranska revolutionen 1979. Under shahens år vid makten tränade CIA den fruktade säkerhetstjänsten SAVAK samtidigt som man sålde mycket vapen till Iran, bland annat F-14 jaktplan som med sin kraftiga radar och sina långräckviddsrobotar blev ett stort problem för Irak i kriget som började 1980 och höll på till 1988. I kriget mellan Irak och Iran stödde USA Irak (bland annat med satellitbilder på Iranska positioner). I Syrien stöder Iran Assad, både direkt och genom Hizbollah i Libanon som rör sig över gränsen för att strida mot ISIS.
Irak
Nationen konstruerades av Storbritannien genom att sammanföra de osmanska provinserna Bagdad, Basra och Mosul efter att ha ”befriat” området från turkarna. Britterna installerade en sunnimonark även om landet främst är shiamuslimskt. Britterna gav Irak självstyre 1932. En statskupp 1958 gjorde slut på monarkin. Ett antal militärkupper följde. Baathpartiet tog makten 1968 men presidenten al-Bakr blev utmanövrerad av general Saddam Hussein 1979. Saddam Hussein försökte till en början etablera goda relationer med Ayatolla Khomeini i Iran men efter att Khomeni uppviglat till ett islamistiskt uppror även i Irak, genom att beväpna shiitiska och kurdiska rebeller och mordräder på baathpartister, förklarade Saddam Hussein krig mot Iran och inledde en fullskalig invasion.
Kriget pågick fram till 1988 och krävde massiva mängder liv och åstadkom stor förstörelse i bägge länderna. Saddam Hussein, vars välde långt in på åttiotalet gjorde mycket för att sekularisera landet genom Baathpartiet, bytte inriktning under invasionen av Kuwait 1990 och började uppträda som hängiven muslim. Invasionen av Kuwait berodde på Iraks katastrofala ekonomi efter det åtta år långa kriget – Saddam ville åt Kuwaits oljefyndigheter. Det internationella samfundet reagerade kraftigt på ockupationen. USA med allierade förintade stora delar av den irakiska armén 1991. Den äldre George Bush lekte med tanken på ett minoriteternas uppror mot det sunnimuslimska Baathpartiet och Saddam Hussein. Shiiterna och kurderna gjorde uppror men Bush drog sig undan och lyfte tillfälligt flygförbudet över Irak för att låta Saddam kväsa upproret med blodiga metoder. År 2003 invaderade den yngre Bush landet och krossade Baathpartiet vilket ledde till att det bärande kittet som hållit ihop landet försvann. Idag leds ett splittrat Irak av shiiter. Inbördesstriderna i landet beror, bland annat, på motsättningar mellan sunni- och shia-klaner. Den shiitiska regeringen är i krig mot ISIS medan sunnibefolkningen ibland stöder ISIS. Särskilt norra Irak befinner sig i kaos och gränsen mot Syrien existerar främst på papper.
Israel
Grunden för nationalstaten Israel läggs av internationella zionister under 1800-talet. Den första vågen judar bosätter sig i Palestina 1881 efter att ha flytt förföljelser i Östeuropa. Under första världskriget utnyttjar Storbritannien judarna i kampen mot ottomanerna och lovar att ge judarna självstyre, trots att judarna 1918 utgör endast 11 procent av befolkningen. Mellan första och andra världskriget lyder Palestina under brittiskt mandat. En kvarts miljon judar flyr Europa under 1930-talet och bosätter sig i Israel. Efter andra världskrigets slut befinner sig britterna och judarna i konflikt. Den 14 maj 1948 utlyser David–Ben Gurion staten Israel. Den 15 maj anfaller Egypten, Irak, Syrien och Jordanien landet ”för att skydda Palestinierna” och Israel förlorar territorium men klarar av att behålla sin existens. Under de följande decennierna utspelas upprepade krig mellan Israel och de närliggande arabstaterna i vilka arabstaterna förnedras militärt. Israel ses av många arabstater och muslimer i Mellanöstern som en korsfararstat och som en symbol för västs förnedring av araberna – Israels behandling av palestinierna ses som en arketyp för detta. Israel och Syrien har legat i krig flera gånger under 1900-talet och Israel har bombat mål i Syrien även på 2000-talet.
Jordanien
Under första världskriget slog sig Jordanien fritt från det Osmanska riket och existerade mellan 1921 till 1946 som ett brittiskt protektorat (som Transjordanien). 1946 blev Jordanien en självständig stat. Under sexdagarskriget mot Israel 1967 ockuperade Jordanien Västbanken i Israel. Den palestinska befrielseorganisationen PLO blev stark i Jordanien och hotade bli en skuggregering. Under ”svarta september” 1970 drevs PLO ut ur landet efter intensiva strider med bland annat syriska trupper som kommit till PLO:s undsättning. Under de senaste decennierna har Jordanien hållit sig utanför de flesta regionala konflikterna. Landet är västorienterat och har nära samarbete med USA och EU.
Libanon
Landet kom till efter Sykes-Picotfördraget som en kristen nation under franskt beskydd. Ett inbördeskrig ödelade landet mellan 1975 och 1990. Landet var ockuperat av Syrien mellan 1976 och 2005 – då protesterna efter mordet på Libanons före detta premiärminister Hariri drev ut den syriska armén. Men efter att Hizbollah mer eller mindre tagit över efter Israels bombning av landet 2006, har Bashar Assad åter ett grepp om landet.
Saudiarabien
Kungadömet Saudiarabien grundades på arabiska halvön av Abdul ibn-Saud år 1932. Ibn Saud var den brittiska regeringen i Simlas (Indien) allierade under första världskriget. Ibn Saud var wahabist (en extrem form av sunni-islam). Saudiarabien stöder wahabismen genom fundamentalistiska madrasskolor i hela Mellanöstern och den muslimska världen. Dessa anklagas ofta för att direkt understöda jihadism och terror. Saudiarabiens kändaste wahabist var Osama bin Laden som USA mördades i Pakistan år 2011. Saudiarabien är tillsammans med Israel USA:s viktigaste allierade i Mellanöstern. I Syrien har Saudiarabien stött ISIS tillsammans med Qatar, för att kontra mot det Iranska (shiitiska) inflytandet – men sedan i somras, då man sett resultaten av ISIS framfart, har man blivit försiktigare.
Syrien
Det moderna Syrien etablerades efter första världskriget som ett franskt mandat. Landet blev självständigt 1946. Efter en mängd militärkupper tog Baathisterna över år 1963. Hazef Assad regerade mellan 1970 till år 2000, då hans son Bashar tog över. Under Arabvåren 2011 inleddes ett uppror mot Baathregimen. Sedan dess har Syrien upplevt ett fruktansvärt blodigt inbördeskrig som nu hotar splittra staten.
Turkiet
Stora delar av det som kallas Mellanöstern behärskades innan första världskriget det Osmanska riket med huvudsäte i Istanbul. Under första värdskriget försökte det Osmanska riket förnya sig, men föll sönder under det arabiska upproret och de allierade makternas krigsansträngningar. Under kriget bedrev turkarna ett folkmord på armenier, assyrier, och pontiska greker. Det går att se många av dagens spänningar i Mellanöstern som ett resultat av sönderfallet av det Osmanska riket. Efter första världskriget och det turkiska självständighetskriget blev Kemal Ataturk den store moderniseraren av Turkiet. Turkiet är idag en regional stormakt med en stark armé och NATO-medlemskap. Under hela dess moderna existens har landet levt med en spänning mellan kemalister (moderniserare) och islamister. Man har även kämpat mot den kurdiska gerillan PKK som försökt hävda självständighet sedan 1984. Kampen har krävt 40.000 liv. Strax innan tidningen gick i tryck raporterade Yle att Turkiet låtit ISIS använda dess territorium för att angripa de kurdiska försvararna av den syriska staden Kobane invid den turkiska gränsen.