Skulle lön utan arbete, så kallad medborgarlön, kunna minska flitfällorna och de administrativa kostnaderna? Folkpensionsanstalten gör nu ett försök med basinkomst för 2 000 personer.
Text: Ari Nykvist
Frågan om en medborgarlön, det vill säga en basinkomst i stället för de arbetslöshetsersättningar och socialbidrag som idag används, finns med i regeringsprogrammet. Trots att den endast nämns i en enda kort mening, har den starkt stöd av statsminister Juha Sipilä och hela Centern liksom av Vänsterförbundet och De gröna i oppositionen. Sipilä har också talat för fler vågade och innovativa försök av olika slag för att hitta nya lösningar på gamla problem.
Därför är det nu godkända försöket med basinkomst en del av regeringens pågående spetsprojekt som kallas ”Kundorienterad service”. Enligt planerna inleds det två år långa försöket efter årsskiftet både på nationell och på regional nivå. Försöket ska ge svar på frågan om basinkomsten i praktiken verkligen förenklar stödsystemet och uppmuntrar folk att jobba.
– En basinkomst som sporrar till arbete har länge varit flera olika partiers önskan, men den här regeringen är den första som nu får något konkret till stånd i frågan och följer upp regeringsprogrammet också till den delen. Försöket banar väg för 2020-talets nya sociala trygghet i Finland, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C).
Försöksgruppen på 2 000 personer består av 25–63-åriga personer med små inkomster som slumpmässigt väljs ut bland sådana som nu får arbetslöshetsförmåner från Folkpensionsanstalten. Man vill ha med personer i yrkesverksam ålder för att se om basinkomsten skulle uppmuntra arbetslösa att ta emot arbete lättare än hittills. Det här genom att jämföra resultaten med en grupp arbetslösa som ersätts enligt det nuvarande gamla systemet.
Tar bort flitfällorna
Nu testas ändå bara en så kallad partiell basinkomst. Det vill säga att basinkomsten bara ersätter en del av de nuvarande stöden. De som är med i försöket blir alltså inte tvungna att leva på endast 560 euro i månaden, utan kan eventuellt också få vissa andra stöd. Enligt forskarkonsortiet bakom förslaget borde en fullständig generell basinkomst vara över tusen euro i månaden och det uppfattas som alldeles för dyrt för statsfinanserna just nu. Men en basinkomst kunde enligt forskarna lösa problem med en allt dyrare administration och onödig byråkrati som bland annat leder till allt fler snåriga flitfällor.
I själva grundidén med medborgarlön ingår främst behovet av en ovillkorlig inkomst för alla som annars inte klarar sig ekonomiskt. Det vill säga en basinkomst oavsett om personen studerar, har ett företag, är anställd eller är arbetslös. Den betalas dessutom oavsett individens övriga inkomster och utan krav på arbetsprestation eller beredskap att ta emot arbete. Tanken är att den ska motivera människor att verkligen söka efter just det jobb som passar dem bäst och även att om så behövs vidareutbilda sig för att få sådana jobb.
Basinkomsten ska täcka medborgarnas grundbehov: mat, kläder och någonstans att bo. Men nivån på basinkomsten är fortfarande oklar. I försöket nästa år har 560 euro i handen nämnts och i forskningsrapporten nämns summor på upp till 750 euro före skatt. Systemet med basinkomst får inte leda till stora nedskärningar i den offentliga sektorn, men borde inte heller få leda till att man inte kan leva enbart på sin lilla medborgarlön.
Tanken är att de som tjänar bra utöver sin medborgarlön, åtminstone delvis betalar den tillbaka till samhället i form av skatt via den progressiva beskattningen.
I följande artiklar berättar professor Mikael Nygård vad han anser om medborgalön och frilansarkitekten Johan Bäckman menar att en medborgarlön skulle aktivera honom att jobba mer.