Enligt arkitekt Johan Bäckman skulle en medborgarlön motivera till aktivitet och till att starta olika projekt.

Text: Ari Nykvist

 

JOHAN BÄCKMAN blev arkitekt från KTH i Stockholm 2013. Efter sin examen arbetade han på en arkitektbyrå i Stockholm 2013–2015. Nu är han tillbaka i sin hemstad Vasa och frilansar via egen firma. Det startstöd han får några månader till sporrar honom att bjuda till.

– Det stödet motsvarar för mig i ganska hög grad en sorts basinkomst, det vill säga medborgarlön. Och precis som en medborgarlön, sporrar och motiverar den mig att vara aktiv och få igång olika projekt och mer arbetsuppgifter eftersom jag inte behöver oroa mig alltför mycket för min basinkomst.

Idén med medborgarlön är just att den ska motivera en arbetssökande att aktivt söka efter ett jobb som passar honom eller henne bäst. Och samtidigt vid behov vidareutbilda sig för att lättare verkligen kunna få just sådana jobb.

– Jag tror inte att en beskattad medborgarlön på upp till 750 euro skulle göra de flesta lata och bidra till att de slappar och inte ids göra något vettigt. Tvärtom, då kan man ju prova på olika saker, vara kreativ och hitta på nya sätt att klara sig och kanske till och med bidra till samhällsbygget på ett bra sätt.

Enligt Johan borde så många medborgare som möjligt vara aktiva i samhällsdebatten och det här är hans sätt att vara det. Ändå förstår han om en del är kritiska till att han på det här sättet egentligen skapar sitt eget skräddarsydda och intressanta jobb. Något han ändå tror att allt fler mer och mer måste göra i framtiden redan på grund av den snabbt ökande automatiseringen och digitaliseringen.

Tid och möjlighet att engagera sig i samhällsbygget

Johan håller bland annat på med ett projekt där de ökända silorna vid Åbo Akademi i Vasa skulle rivas till hälften och på ett ovanligt sätt kombineras upptill med en ny snedställd del (se bild nedan). Överlag vill han ha möjlighet att satsa på projekt som han anser vara mer etiska, som till exempel gör en stad mer intressant istället för att bara fylla den med allt fler bilar och höghus. För Johan är lönen alltså inte huvudsaken utan att han också kan ge något tillbaka till samhället.

– En medborgarlön kan ge många unga en möjlighet att bättre engagera sig i och få mer tid för sådant de brinner för. Att hitta nya relevanta lösningar på olika problem, skapa något eget och kreativt ifrågasätta och utmana gamla synsätt och arbetsmetoder. Inte minst med hjälp av nätet, sociala medier och de nya samarbetsmöjligheterna kring distansarbete det erbjuder.

 

Silorna bredvid Academill, Åbo Akademis huvudsäte i Vasa, har länge varit föremål för debatt. Vissa vill riva dem, andra spara dem. Johan Bäckman erbjuder en kompromiss, där silorna rivs till hälften. Foto: Avoin-Works.

Silorna bredvid Academill, Åbo Akademis huvudsäte i Vasa, har länge varit föremål för debatt. Vissa vill riva dem, andra spara dem. Johan Bäckman erbjuder en kompromiss, där silorna rivs till hälften. Foto: Avoin-Works.

En del av Johans studiekompisar och vänner som är kvar i Stockholm, ifrågasätter ibland sitt uppifrån styrda och lite väl enformiga kontorsarbete klockan 8–16 och det samtidigt allt snabbare och mer stressiga tempot i arbetslivet.

– Många unga vill numera helst arbeta i team och med något kreativt och nytt de själva tycker är viktigt för samhället. Det har nästan gått lite för långt idag; om man inte är kreativ och nyskapande, är man rädd för att uppfattas som lite misslyckad.

Hjälp behövs för att själv aktivera sig

Johan Bäckman understryker att det värsta skulle vara att sitta hemma med arbetslöshetsersättning och känna ett ökande utanförskap med fortsatt marginalisering då man efter en tid bara får grunddagpenning på drygt 30 euro om dagen före skatt. Det nuvarande rigida och för många olustiga systemet med arbetslöshetsersättning och olika behovsprövade socialbidrag är alltså inte bättre än alternativet medborgarlön.

– Mina föräldrar höll på sin fritid nästan alltid på med egna projekt där hemma och det vill jag gärna ta med mig hemifrån. Men självaktivering och att själv styra upp sitt liv kommer inte av sig själv och utan stöd och hjälp och sinnesro att ta itu med sitt eget liv och vardag, går det inte. Medborgarlönen kan hjälpa många att få igång det självupplyftande arbetet.

Den summa de 2 000 finländare som nästa år deltar i försöket med medborgarlön får är 560 euro före skatt per månad. Även summor på upptill 750 euro har nämnts.

– Jag skulle nog klara mig på 750 euro. Här i Vasa har jag billig hyra, jag har inga skulder och inga dyra nöjen eller så. Men i Helsingfors eller Stockholm skulle den summan inte räcka långt.

Risk för lönedumpning

Att man med en medborgarlön i fickan sedan kan jobba hur mycket som helst vid sidan om behöver heller inte leda till en lönedumpning.

– Visst finns det en risk för att en del skrupelfria arbetsgivare erbjuder dumpade löner åt dem som redan har medborgarlön och säger att man ska vara glad för att få arbetserfarenhet att sätta med i cv:n. Men något allmänt fenomen tror jag inte det skulle bli och om arbetstagaren gör en fullödig insats, tror jag att lönen snabbt blir den gängse.

Johan Bäckman vill helst fortsätta som frilansarkitekt i sin egen nya lilla firma. Han har i vår några intressanta och givande projekt på kommande och har ett nära samarbete med en annan frilansarkitekt i Vasa.

– Att jobba som anställd klockan 8–16 på ett stort kontor med en bra månadslön lockar inte just nu värst mycket. Jag klarar mig på rätt lite pengar bara det jag får göra annars ger mig något och sporrar mig i vardagen.

Johan Bäckmans dröm är att äga och driva ett stort öppet och gränslöst kontor där det skulle finnas tid för alla anställda och samarbetsparter att också få syssla med forskning, kreativa projekt och vågade försök med nya innovationer.

– Jag skulle gärna delta i försöket med medborgarlön redan för att visa politikerna att medborgarlönen funkar, att den i synnerhet kan hjälpa en del unga att aktivt och kreativt bidra till samhällsbygget.