Text: Ari Nykvist
Speciellt bland de som studerar till diplomingenjör, är kärnkraften i dessa dagar ett hett diskussionsämne. På energitekniken vid Åbo Akademi i Vasa är de flesta studerande positivt inställda till kärnkraft. Men inte utan förbehåll.
Sanna-Sofi Skog och Tobias Krook har nyligen fått sin DI-examen från energitekniken. DI-programmet energiteknik är ett ämne vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik där bland annat de som blivit färdiga ingenjörer från till exempel yrkeshögskolan Novia kan få en DI-examen.
Båda jobbar nu på Wärtsilä i Vasa som är både en stor och populär arbetsgivare för nya ingenjörer i regionen.
– Kärnkraftens positiva sidor är att den är pålitlig, utsläppsfri och hårt reglerad och övervakad av olika myndigheter, säger Skog som sysslar med olika sätt att producera nödenergi.
– Till de positiva sidorna hör också att kärnkraft ger en mycket jämn och året runt tillräckligt stor och pålitlig energiproduktion, tillägger Krook som är produktingenjör för en av Wärtsiläs populära dieselmotorer.
Båda ser den svårlösta frågan om kärnavfallet som den största negativa sidan. Ännu finns det inget bra svar på den livsviktiga frågan: Vad göra med allt kärnavfall som kärnkraftverken producerar?
– Efter det som hände i Fukushima Daiichi är det väl ganska så klart att kärnkraftverk inte borde byggas på ställen där det finns risk för att de kan brytas sönder av till exempel olika naturkrafter, säger Tobias.
– Om det sker en olycka på ett kärnkraftverk, kan konsekvensera förstås bli mycket stora, svåråtgärdade och dramatiska, påpekar Sanna.
Ingen föråldrad teknik
Att uranbrytningen och utvinningen också är ett stort problem, håller båda med om. Idag utnyttjas en alldeles för liten del av allt det uran som bryts, förädlingsgraden är för låg. Men att kärnkraften redan skulle vara en föråldrad och omodern teknik håller de däremot inte med om. Automation och digitalisering med datorstödd övervakning har gjort dagens kärnkraftverk mycket säkrare och lättare att sköta än tidigare. Men båda påpekar att just kärnkraftverk alltid måste kunna skötas och övervakas med hjälp av alltid fungerande analog manuell mekanik.
– Antingen importerar vi kärnkraftsenergi till exempel från Ryssland, eller så bygger vi själva säkra och välövervakade kärnkraftverk och exporterar ett eventuellt överskott, säger Tobias Krook.
Sanna-Sofi Skog påpekar att Finland har världens strängaste lagstiftning kring kärnkraften och att Finland också annars är ett relativt tryggt ställe för produktion av kärnkraft.
Då den tredje reaktorn vid Olkiluoto utanför Raumo planerades, var priset drygt tre miljarder euro. Idag är slutpriset uppe i över åtta miljarder och bygget försenas med omkring tio år. På frågan om det alls numera finns någon business i kärnkraften, om den alltså fortfarande lönar sig, blir både Krook och Skog på grund av de erfarenheterna lite mer osäkra.
– Visst kan kärnkraften fortfarande vara lönsam i synnerhet här i Finland där industrin året om behöver en jämn tillgång till el. Något som blir mycket dyrare att tillgodose med andra energiformer, säger Sanna.
– Och om Sverige om några år vill köpa el av oss, kan vi sälja vårt överskott och förbättra lönsamheten. Men visst, om vi inte kan exportera ett elöverskott till exempel på sommaren, naggas nog lönsamheten allvarligt i kanten, säger Krook.
Olli Rehns helomvändning
I september i fjol skrev dåvarande MEP:en Olli Rehn i sin blogg att Finland självklart inte kan inleda nya kärnkraftsprojekt tillsammans med Ryssland så länge landet fortsätter med sin maktpolitik i Ukraina. I augusti gav han sedan som minister grönt ljus åt Fennovoima för att bygga ett ryskt kärnkraftverk i Pyhäjoki. Något som har väckt en hel del kritik och förvåning både i Finland och i Sverige.
– Olli Rehn har fått nya kompisar och regeringsansvar och kanske också fått ny information och nya perspektiv på frågan. Det är ju inte precis ovanligt med helomvändningar i den finländska politiken, påpekar både Skog och Krook med ett torrt leende.
Alternativ och förnyelsebar energi har de färska diplomingenjörerna inget emot. De behövs el och energi överlag i många olika former för att möta det på sikt ökande energibehovet. Men för att Finland alls ska klara av den utmaningen, är fortsatt elimport än så länge det enda realistiska alternativet.
– Vi klarar oss inte enbart med till exempel vindkraft eller solenergi eller annan alternativ energiproduktion. Utan elimport räcker elen helt enkelt inte till stora delar av året, säger Sanna.
– Men visst, till exempel solenergin har ju utvecklats enormt och där har ju också Åbo Akademi visat framfötterna den senaste tiden , tillägger Krook.
Pyhäjoki byggs men försenas
Att bättre än hittills spara el bland annat med hjälp av digitala smarta elnät och självreglerande apparater tycker båda är självklart, men att endast spara räcker inte till. I synnerhet då de äldsta kärnreaktorerna snart måste stängas. Samtidigt håller både Krook och Skog ändå med om att elkonsumtionen i Finland knappast ökar alltför mycket de kommande 10–15 åren. Den tunga industrins behov ökar på sin höjd eller något, inte minst eftersom energislukande pappersfabriker och andra fabriker läggs ner. Inte heller den privata konsumtionen kommer att öka värst mycket på grund av alla nya energisnåla apparater, lampor och uppvärmningssystem.
Precis som i Olkiluoto, räknar både Krook och Skog kallt med att det nya kärnkraftverket i Pyhäjoki blir försenat, men att det ändå snart blir en byggstart och ännu en ny kärnreaktor i Finland. Under studierna vid Åbo Akademis energiteknik i Vasa, diskuterades och analyserades också kärnkraften, men i första hand ur ett mer tekniskt perspektiv och mer sällan ur ett bredare samhälleligt eller rent ekonomiskt sådant.
– Jag tror det är ganska vanligt att teknologer har en neutral eller positiv inställning till kärnkraft, vilket ju är ganska naturligt med tanke på det yrke man är intresserad av, säger Krook.
– Många finländare är emot kärnkraft vilket jag kan förstå och respektera. Men få tänker på vad vi ska ersätta kärnkraften med och vad det i så fall kan komma att kosta oss vanliga elkonsumenter, konstaterar Skog.