Som sommarvikarie vid en lokaltidning fick jag ibland äran att dra vinnare i läsartävlingarna. Medan vissa skickade in korsordsbladen i återanvända godispåsar eller räkningskuvert fanns det en läsare som var listigare än de andra. Den här personen skickade alltid in svaren i ett rosa brevkuvert. Eftersom det i regel var inhopparna som agerade ödets hand, byttes de också ofta ut, vilket i sin tur ledde till att det rosa kuvertets ägare plockades som vinnare gång på gång.
Visuell information påverkar betraktaren mer än det är bekvämt att erkänna. Ytan spelar roll helt enkelt för att den inte är endast ytlig. Visuell information fungerar som tecken det vill säga som symboler, index eller ikoner och representerar alltid mer än bara sig själv. Att kunna hantera visuella koder ger en stor konkurrensfördel i dagens allt mer visuella värld.
Den visuella tolkningen sker intuitivt och nästan undermedvetet, eller i semiotiska termer: pre-textuellt. Att bli medveten om detta kan också hjälpa betraktaren att värja sig mot de initiala reaktionerna. Rasism och sexism till exempel ligger alltid hos tolkaren av den visuella informationen. Det handlar om vana, att det vi ser stämmer överens med vad vi förväntar oss att se.
Tolkning av visuell information påminner om hur ett uppslagsverk fungerar. Var och en skapar ett nätverk av associationer som triggas genom visuell stimuli. Den här katalogen byggs upp genom personliga upplevelser och kulturella konventioner, och baseras på allmänna idéer om något. Du känner igen en bok, för att du känner till konceptet ”bok” och kan placera in det observerade föremålet i ”bokkategorin”. Samtidigt associerar du boken som symbol med en mängd andra koncept som berättande, kunskap, intellekt, värde och så vidare. Detta sker blixtsnabbt och spänner över de mest komplexa former av visuell information: allt från kroppsspråk till klädsel, hudfärg, och andra yttre attribut.
Just nu upplever vi ett visuellt genombrott utan like. Internet är, vid sidan av grottmålningar, fresker och de illuminerade medeltida manuskripten, det kanske mest visuella kommunikationsmedlet i historien. Internets tekniska begränsningar (det är helt enkelt jobbigt att läsa mycket text på en upplyst skärm), har lyft fram bilden som central. Bildens snabba kommunikationsförmåga passar dessutom speciellt bra ihop med internets rytm. Memer, Gif:er, Emojis och internetsidor som Buzzfeed bygger på symboliska bilder där bilden och texten fungerar jämsides. Historien de berättar innehåller nyanser som inte nås med bara endera medium.
Just nu upplever vi ett visuellt genombrott utan like. Internet är, vid sidan av grottmålningar, fresker och de illuminerade medeltida manuskripten, det kanske mest visuella kommunikationsmedlet i historien.
De som växer upp med internet som enda naturliga kommunikationsmedel blir vana vid att läsa bilder, eller kombinationer av bild och text, på ett sätt som tidigare generatoner inte ens kunnat föreställa sig. De som saknar den här läsförmågan halkar snabbt efter. För att hänga med i och kunna analysera fenomen ur dagens verklighet och i framtiden bör fler tvärvetenskapliga initiativ tas. Och de bör ses som möjligheter.
Ytligt eller djupt. I dag är det rosa kuvertet ofta just det som får vågskålen att tippa över. Man kan välja att inte se detta, motverka trenden eller utnyttja den fullt ut.
Johanna Bruun, Åbo Akademi-alumn och studerande i grafisk design vid designinstitutet i Lahtis.