Människan är inte nödvändigtvis våld­sam till sin natur. Ny forskning visar att det var ovanligt att våra nomadförfäder krigade.

Text och foto: Ari Nykvist

Vi är aggressiva och krigiska av naturen. Har alltid varit det och kommer alltid att vara det. Krig är lika gammalt och fundamentalt som mänskligheten själv och att kriga och massdöda var redan för tusentals år sedan vanligt. Krigandet har alltså djupa evolutionära rötter i mänsklighetens historia.
De här utbredda (miss)uppfattningarna ifrågasätter nu antropologen Douglas Fry och doktoranden Patrik Söderberg på utvecklingspsykologin vid Åbo Akademi. I sin artikel om krigandets ursprung och orsaker i det senaste numret av den prestigefyllda vetenskapliga tidskiften Science, påvisar de att krig i själva verket är en relativt ny företeelse i mänsklighetens långa historia.
I artikeln i Science visar Fry och Söderberg att det bland samhällen utan jordbruk och boskapsskötsel, där man fortfarande lever som nomader och strövar omkring för att hitta mat och skydd, är ovanligt med krig och massdödande överlag. Materialet för studien togs ur den internationella databasen SCCS, the Standard Cross Cultural Sample, och för att undvika bias användes inkluderingskriterier som andra forskare hade ställt upp. Det här resulterade i 21 nutida nomadiska jägar- och samlarkulturer runtom i världen och sammanlagt 148 fall av dödligt våld.
– Då vi i detalj granskade orsaker till dödligt våld bland de här folkgrupperna, visade det sig att krig i själva verket var en ovanlig orsak till att någon dött. I över hälften av dödsfallen handlade det om ett offer och en gärningsman och nästan alltid hörde de inblandade till samma samhälle, säger Fry.
– Bakom morden låg oftast personliga, inte kollektiva orsaker. Män som slogs om samma kvinna, om otrogenhet, stölder och hämnd av olika slag. Men sällan om tillgång till mat eller mark,  tillägger Söderberg.

Krig ett relativt nytt fenomen

Av de 21 olika folkgrupperna som granskades, var tjugo allt annat än krigstokiga. En nomadgrupp, Tiwi-folket i norra Australien, stod ensam för nästan hälften av alla dödsfall och för över tre fjärdedelar av dödsfall mellan grupper. Men i övrigt var endast 15 procent av dödsfallen resultatet av våld mellan två olika grupper. Enligt Fry och Söderberg är Tiwi-folket därför snarare undantaget som bekräftar regeln. Är människan då en fredlig varelse och har kriget i själva verket spelat en mindre roll än vi trott i den mänskliga evolutionen?
– Jo, men under de senaste 5?000–6?000 åren har vi blivit något mer krigiska än tidigare. I takt med att fasta samhällen med jordbruk, olika tillgångar, stora stammar med starka ledare och sedan olika statsformer uppstod, blev kriget vanligare som företeelse. Ju mer ett samhälle ökar i social komplexitet, desto oftare tycks det kriga mot andra, säger Fry.
Varken Fry eller Söderberg hittar alltså en direkt koppling mellan aggressivitet och krigsföring. Aggressivt individuellt beteende är ett annat fenomen än krig. Krig är ofta en strategi, ett spel och en hotbild som politiker och ekonomiska ledare bedriver där kriget som fenomen ofta avhumaniseras. Exempel på det är USA:s bruk av fjärrstyrda attackdrönare i Afghanistan.
Som individer är vi tvärtom mycket flexibla; vi kan leva tillsammans på många olika sätt och de som inte är aggressiva och hela tiden vill stånga sina horn mot andra belönas. Att döda andra människor är fortfarande en exceptionell händelse i mänskliga samhällen vilket till exempel återspeglas i att det i Finland utförs endast fyra till fem mord per år per hundratusen invånare. Enligt Douglas Fry finns det därför fortfarande en stor potential för fred, samverkan och samförstånd.
– Förr fanns det både plats och tid att helt enkelt undvika ovänner och fiender. Idag behövs mer komplexa och aktiva lösningar såsom fredsförmedling, krigsdomstolar och internationella förhandlingar för att undvika krig som ofta har både politiska och ekonomiska orsaker, tillägger Söderberg.

 

science
Douglas Fry (t.v.) och Patrik Söderberg vid utvecklingspsykologin i Vasa visar i sin artikel i Science att
människan till sin grundnatur inte är krigisk.

Vi krigar inte för nöjets skull

Den i dag utbredda uppfattningen om att krig i det närmaste är oundvikligt och en del av vår natur, har starkt påverkats av vad som händer i vårt eget samhälle. Harvardforskaren Stephen Pinkers säger till exempel i sin uppmärksammade bok The Better Angels of Our Nature att människan är våldsam av naturen. Den här  aggressiva grundegenskapen har enligt honom i modern tid endast något tyglats av  kulturella influenser.
Det att fred i dag ofta cyniskt betecknas som en kort tidsperiod mellan olika krig, är enligt Fry en tidstypisk negativ definition av ordet fred. Fred handlar om så mycket mer och om en lång rad positiva och för oss människor naturliga och begärliga saker.
– Social jämlikhet, tillgång till mat och tak över huvudet, demokrati, mänskliga rättigheter, en ren miljö, trygghet och säkerhet. Listan kan göras hur lång som helst då man definierar fred på ett positivt sätt. Vi vill känna oss trygga och säkra. Fred är utgångsläget, det självklara, inte krig. Vi hittade inte ett enda fall där en nomadgrupp skulle ha attackerat en annan grupp bara för själva krigandets eller nöjets skull. Krig finns inte i människans personliga läggning och går att undvika, säger Fry.
De är båda överraskade av den enorma uppmärksamhet artikeln i Science fick. Tiotals intervjuer i tiotals tidskrifter och nyhetsmedier världen runt. Och till deras stora glädje har de fått både medhåll och kritik av olika forskare för de resultat de kommit fram till.
– Frågor om krig och människans natur väcker debatt. En styrka med vår studie är att allt datamaterial finns tillgängligt på nätet så att var och en kan dra sina egna slutsatser. Genom att lyfta fram de mönster vi ser i materialet hoppas vi bidra till diskussionen om under vilka omständigheter som människor beter sig mer eller mindre fredligt, säger Söderberg
– Då man forskar om människan och mänskligt beteende kan egna förväntningar smyga sig in. Redan därför behövs det en pågående vetenskaplig diskussion om sådana här frågor, tillägger Fry.