Två tredjedelar av jordens tillgångar konsumeras av en tredjedel av jordens befolkning. Den rika delen av världen överkonsumerar och bygger sin ekonomiska utveckling på en ytterligare ökad konsumtion medan det fortfarande råder stor fattigdom i stora delar av världen. Men kraven på en mer hållbar och samtidigt mer rättvis och demokratisk utveckling än hittills ökar och blir allt högljuddare. Även bland universitetslärare och forskare.

Text & Foto: Ari Nykvist

 

”Earth provides enough to satisfy every man’s need, but not every man’s greed.”
– Mahatma Gandhi

SAKTA MEN SÄKERT börjar frågan om en hållbar utveckling bli en allt mer omfattad och självklar utgångspunkt bland politiker, inom näringslivet och bland väljare och konsumenter. Hållbar utveckling i allmänhet och i Östersjöområdet i synnerhet, var också temat för Baltic University Programs (BUP) seglande seminarium SAIL (Sustainability Applied in International Learning and Teaching, se artikel på nästa uppslag) i juli från Stavanger till Antwerpen.

– Hållbar utveckling har uppfattats av många som något som envisa och enögda gröna idealister till lust och leda predikar och tjatar om. Men hållbar utveckling kan förstås på olika sätt. Till exempel som en sorts resa eller pågående process inom ramen för jordens sköra ekologiska system.

Det menar Jukka Käyhkö, en av de 32 universitetslärarna, lektorerna och professorerna som var med på BUP SAIL 2016. Han är professor vid institutionen för geografi och geologi vid Åbo universitet.
– På sikt vill vi ju alla ha ett så gott liv som möjligt bakom oss då vi dör. Men samtidigt ett liv som ändå inte skadar eller har skadat andra människor eller miljön i övrigt. Vi vill dö med rent mjöl i påsen.

bup-2

Men Käyhkö understryker att den önskan idag är svår att uppfylla. Den ekonomiska tillväxten är fortfarande mycket ojämn i världen. Redan av den orsaken är det oskäligt att direkt kräva en fullt hållbar utveckling av en del före detta mycket fattiga länder som först nu långsamt börjar uppnå en viss stabil välfärdsnivå.

– Därför är jämlikhet och demokrati idag en mycket viktig del av frågan om hållbar utveckling. Sedan början av 90-talet då FN lanserade sin Agenda 21 är det ju meningen att beslut som påverkar oss alla borde fattas i samverkan med alla berörda vanliga medborgare såsom du och jag.

Hållbar utveckling också rättvisa och demokrati

För Käyhkö handlar alltså hållbar utveckling i hög grad också om rättvisa, moral och demokrati. Han ser fortfarande många av professor Dennis Meadows tankar och utgångspunkter i boken Tillväxtens gränser från 1972 som aktuella. Vid sidan av Rachel Carsons kända bok Tyst vår från 1962, fungerade Tillväxtens gränser på 70-talet som något av väckarklocka. En ny upplaga av boken med en 30 års uppdatering av läget kom ut 2004.

– Precis som Meadows själv konstaterar, diskuterar och noterar vi idag nästan rutinmässigt saker som ozonhål, rovfiske, klimatförändring och en rad andra globala problem. Något som få gjorde eller ens oroade sig för på 60- och 70-talen. Lite förenklat sagt kan man säga att katastroffilmen The day after tomorrow händer på riktigt just nu om än i långsammare takt än i filmen. Och då är frågan bland annat om följden av klimatförändringen klaras av med stegvis adaption eller med en okontrollerad massimmigration?

 

bup-1I boken från 1972 diskuteras hur den ekonomiska tillväxttakten borde bromsas upp. I den nya upplagan från 2004 diskuteras mer konkret hur vanliga människor ska klara av att frivilligt gå tillbaka till en enklare livsstil som miljön och jordens begränsade resurser klarar av.

Från cowboy- till astronautekonomi

Redan 1966 skrev ekonomiforskaren Kenneth E. Boulding en essä, ”The Economics of the Coming Spaceship Earth”. Där förutsåg han att vi måste gå över från en konsumtion och produktion som bygger på till synes oändliga resurser och energi till en cirkulär ekonomi med återvinning och varsamt utnyttjande av de ändliga resurserna ombord på rymdskeppet Jorden. Alltså från en vild cowboyekonomi till en balanserad, återvinnande och sparsam astronautekonomi. Sådan som bland annat ska finnas ombord på den första expeditionen till Mars om några år.

Vårt ekologiska fotavtryck är idag i snitt 1,8 hektar per person idag. Det är ett sätt att beskriva hur stor yta varje person upptar för sina egna behov här på jorden. Hur vi äter, bor, värmer upp oss och rör på oss med och till exempel vilka sorts kläder vi köper.
– Enligt en del bedömningar borde fotavtrycket per person i snitt vara högst 1,7 hektar för att inte utarma jordens ändliga resurser ytterligare.

Och på senare tid har faktiskt det ekologiska fotavtrycket i snitt något minskat. Ofta hänvisar man till den så kallade PPP-basen för hållbar utveckling, People, Planet, Profit/Prosperity då olika syner på fotavtrycket i olika delar av världen diskuteras.
Samtidigt finns det enligt Käyhkö färska exempel på att politiska satsningar på hållbar utveckling kan leda till nya ekonomiska investeringar och tekniska innovationer. Som i sin tur på sikt kan ge både ekonomisk vinst och en mer hållbar utveckling. Tysklands energibeslut på 2010-talet är ett bra exempel.

– Tyskland gick snabbt in för ökande andelar av alternativa och förnybara energiformer. Ett par gånger under de senaste åren har Tyskland till och med kortvarigt haft ett negativt elpris. Precis som i Danmark där till och med 140 % av det totala elbehovet kortvarigt har täckts med hjälp av vindkraft.

Svårt att lagra förnybar energi

Solpaneler som snabbt gått ner i pris samtidigt som de blir allt effektivare, fönster som både kan värma upp och kyla ner ett hus, flygande vindturbiner, vindkraftverk som fungerar i nästan bleke och skor som laddar upp till exempel en mobiltelefon när man går med dem, är exempel på nya innovationer i energibranschen. Men fortfarande är till exempel problemen med att lagra, det vill säga ackumulera förnybar energi olösta. Utan att kunna lagra väldiga mängder energi, fungerar många nya effektiva förnybara energiformer inte i praktiken dygnet och året runt.

Foto: Ari Nykvist.

Ett försök att lösa det här problemet är Enernet där man med hjälp av Internet vill länka samman små olika alternativa energikällor till ett enormt centralstyrt energinätverk som tar emot, lagrar, kontrollerar, styr och distribuerar energi. Men de senaste årens utveckling i ackumuleringsteknologin har i praktiken ändå varit blygsam. Inte minst då det handlar om att lagra eller ta till vara ökade mängder koldioxid.

– Det ställs stora förhoppningar på CCS, det vill säga på Carbon Capture and Storage, att binda och lagra koldioxid. Men ännu är processen både komplicerad och mycket dyr. I praktiken händer det lite kring den frågan just nu och flera stora forskningsprojekt har i tysthet lagts ner, säger universitetslärare Arho Toikka vid institutionen för socialvetenskap vid Helsingfors universitet.

Toikka håller i hög grad med dem som tycker att hela frågan om hållbar utveckling har blivit något av business as usual och inget att bry sig om. Ett scenario som också finns med i boken Tillväxtens gränser.
– Det tar lång tid att genomföra stora förändringar som direkt påverkar hur bekvämt eller obekvämt vi lever. Vi är i regel mycket bekväma av oss och vill helst göra allt på precis samma enkla och billiga sätt som hittills. Och det är dessutom mycket svårt att påverka den rådande energiregimen och hegemonin i världen med miljarders miljarder euro i omlopp. Och allt rullar på mer eller mindre som förut.

Hållbar utveckling endast genom stora kriser

Dominika Stygar, forskare och lärare vid Medical University of Silesia i Katowice i Polen som i många år deltagit i BUP SAIL-programmet, håller med.
– Tyvärr tror jag att förändring mot en mer hållbar utveckling endast kan ske via en djup ekonomisk, miljömässig eller annan akut kris som tvingar oss alla att radikalt tänka om och byta livsstil. Det kan låta pessimistiskt och nedslående, men de senaste årens utveckling både i Europa och globalt är inte värst uppmuntrande.

Sinikka Suomalainen, marinbiolog, utbildningsplanerare och BUP-kontakt vid Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, är inte lika pessimistisk.
– Samtidigt ser vi ändå att fler och fler människor världen runt blir mer medvetna om hur avgörande viktig frågan om hållbar utveckling är för oss alla på den här planeten. Och då tror jag också viljan och beredskapen att göra något konkret för att rädda världen ökar. I den processen tror jag att just vi som sysslar med universitetsutbildning, undervisning och forskning kan göra mycket.

Foto: Ari Nykvist.

Det tror också Lars Österlund, professor i fasta tillståndets fysik med inriktning på miljövetenskapliga tillämpningar vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet.
– Ett exempel på det Sinikka säger är hur jag själv som föreläsare har ändrat min undervisning och tagit med hållbar utveckling på ett både bredare och djupare sätt än tidigare i mina föreläsningar. Men visst, de senaste åren har det tyvärr inte hänt värst mycket konkret kring frågan hur vi i praktiken ska gå till väga för att få en mer rättvist fördelad och hållbar utveckling, säger Österlund, som också är BUP SAIL:s vetenskapliga koordinator.

Sociologen Dominika Stygar vill också få en tydlig förändring till stånd, hon vill göra en verklig skillnad.
– Ett sätt är att våra studerande blir mer medvetna om de här problemen än vi själva var då vi studerade. Att tydligt visa dem hur kraven på en mer hållbar utveckling har att göra med allt från miljö, boende och arbete till ekonomi, välfärd, fritid, familj och vänner. Att ingen av oss kan fly undan sitt personliga ansvar för vår gemensamma jord.

Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet

Av det följer att också ekonomisk hållbarhet numera borde betyda att alla påbörjade processer och projekt på sikt måste ge största möjliga effekt och nytta och att skörden av en ekonomiskt hållbar utveckling idag också på nytt senare kan skördas av kommande generationer. Därför borde också det kulturella arvet och miljön finnas med i en fungerande modell för ekonomiutveckling. Rent allmänt brukar redan därför hållbar utveckling delas in i tre sammanhörande delar eller pelare: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Resurssparande teknologier, investeringar och subventioner av hållbart framtagna produkter och en miljövänlig politik, utgör viktiga delar av dagens syn på till exempel just ekonomisk hållbarhet. I Åbo Akademis egen tvärvetenskapliga kurs The Complexity of Suistanable Developement – An Interdisciplinary Approach, behandlas och exemplifieras hållbar utveckling ur de tre synvinklarna på ett ämnesöverskridande sätt.

Ett bra sätt att sammanfatta och kort förklara begreppet hållbar utveckling finns i BUP:s överskådliga och lättlästa nätpublikation om hållbar utveckling:
Hållbar utveckling handlar om att skapa balans mellan ekonomisk, social, kulturell och ekologisk utveckling och de behov som hör ihop med dessa delar.
Källa: http://www.balticuniv.uu.se/index.php/introduction/home.