Data som hämtats inom YARG-projektet kan tillämpas av andra vetenskapsområden – men för religionsvetarna själva kan den dokumenterade mångfalden utmana hela sättet att se på ämnet.
Text & foto: Marcus Prest
MIKA LASSANDER, doktor i religionsvetenskap, jobbar som forskare inom YARG, det vill säga Young Adults and Religion in a Global perspektive – ett spetsforskningsprojekt vid ÅA, som leds av professor Peter Nynäs.
– I YARG har man valt ut tolv länder för att ur dessa hämta ett sampel på 300 enkätsvar var. Bland de som deltar i enkäten väljs cirka 45 kandidater för att delta i intervjuer.
Den här helheten av data ger grund för en väldigt rik bild av det man studerar, säger Lassander.
– Det är en kvalitativ metod som använder sig av kvantitativa data.
Länderna som valts ut är världspolitiskt intressanta: hit hör Indien, Ryssland, Ghana, Turkiet, USA och Kina. I Israel intervjuas två olika hebreiska grupper, medan Finland och Sverige räknas till en och samma grupp.
– Vi har försökt få med alla stora kulturella regioner. I dessa regioner har vi forskarkollegor och assistenter som samlar in materialet. I enkäten finns en del om religiositet samt allmänna frågor om personens välmående, ”sociala kapital” och grunddemografiska data. Men här finns även en viktig del om värderingar. Den har sin grund i Shalom Schwarts Theory of Basic Human Values.
Till det andra steget väljs bland de 300 svaren ut cirka 45 personer som deltar i intervjuer. I vissa länder har det här visat sig vara oväntat svårt. Till exempel i Kina har man fått väldigt många jakande svar på frågan om man får intervjua – men få vill i praktiken delta.
Den första delen av intervjun består i att de utvalda personerna ur en kortlek på 101 påståenden som aktualiserar olika förhållningssätt till religion, andlighet och livsåskådning väljer påståenden som de klassar som viktiga och fem påståenden som de tar avstånd ifrån. De 101 påståendena täcker en stor variation av religion, andlighet och livsåskådning, och metoden kan förstås som ett sätt att konkret arbeta med individens livsvärld i till exempel Jürgen Habermas anda.
– Metoden skapades av religionspsykologen David Wulff och kallas Faith Q Sort. Inom YARG har vi i samarbete med våra internationella kolleger utvecklat metoden för att ännu bättre kunna användas i olika kulturer.
Efter sorteringen av de 101 påståendena följer en intervju där personen får diskutera olika påståenden och den betydelse de har för personen själv, samt hur de förhåller sig till personens religiösa bakgrund, nuvarande sociala sammanhang, användning av sociala medier, och så vidare. Alla intervjuer transkriberas och översätts till engelska. Ur materialet som helhet hämtas ”världsbildsprototyper”, ett slags subjektiva positioner som tillsammans ger en bild av olika sätt att förhålla sig till och se på världen och som mer eller mindre delas av samtida unga vuxna.
– Säg att ungefär tolv av de intervjuade faller mer eller mindre inom samma ”världsbildsprototyp”. Det ger möjlighet att undersöka närmare hur de här har formats av uppväxt och social miljö, men också hur de är rotade i till exempel de värderingsprofiler som vi hittar genom enkäten. Det ger en mera nyanserad bild av samspelet mellan dessa.
Lassander säger att det är viktigt att påpeka att många av de som intervjuats inte alls verkar höra till en världsbildsprototyp, medan andra faller lika starkt inom två olika prototyper. Subjektiva positioner kan vara unika.
– En begränsning i projektet är att de intervjuade är studerande vid universitet. Det vill säga att de på ett visst sätt representerar en särskild demografi och åldersstruktur – det vill säga unga vuxna. Men det här är också en styrka och ett medvetet val i projektet eftersom vi är speciellt intresserade av den grupp som vuxit upp med internet och sociala media.
– Vi lever i en tid där gamla kategorier inte nödvändigtvis fungerar och den här metoden låter i högre grad vår förståelse av världsbilder växa fram nerifrån. Världsbilderna är inte bestämda på förhand av oss. Förr tänkte man sig att individerna i ett område präglades väldigt starkt av sin kultur som sedan i sin tur präglades väldigt starkt av religionen i området. Men genom vår forskning har vi visat på en stor heterogenitet, det vill säga mångfald. Vi har fått en massa snapshots från olika perspektiv.
– Om inte religionen har den roll den antas ha haft, eller om religionen tar sig uttryck på så väldigt många sätt, betyder det att vår forskning medfört rätt omskakande resultat för hela det religionsvetenskapliga fältet.